Sveriges nya förbundskapten Erik Hamrén har tagit 23 spelare till värmen i Oman. Bakom några skruttiga, låga och gråbruna hus en inspark från motorvägen i Masqat börjar han jakten på en plats i EM 2012.
Ute på en stekande varm träningsplan far den gamle militären runt. Han dirigerar. Han styr. Han gestikulerar. Han skriker. Allt för att spelarna ska förstå hans nya försvarsspel där de ska kliva framåt och sätta aggressiv press på motståndarna.

En rätt härlig syn från hedersläktaren där alla urtuggade frön på marken skvallrar om att de shejker som sitter här och kollar vill ha något att göra. Vi är några i presspacket som sökt oss upp dit för att få lite skydd från solen, och där finns även delar av den nygamla landslagsledningen.
Rövarhistorier blandas med garv och gamla minnen. Fotbollschefen Lasse Richt beställer nya mejladresser till players manager Marcus Allbäck och presschefen Hans Hultman och det andas framtidstro, hopp och möjligheter.

Vi är där och då långt från haveriet i höstas i Köpenhamn där den svenska kvalexpressen slutligen spårade ut efter en resa som få andra länder varit ute på. Landslaget då var inte präglat av hopp och tro utan det var taggarna utåt och en stämning som knappast kan ha varit gynnsam för spelet.
Men vi är också förbannat långt från allvaret i höst – när EM-kvalet ska börja och det plötsligt krävs mer än hopp, tro och en livligt engagerad förbundskapten som med hela handen visar hur Bajrami ska stängas ner när han har bollen.

Under hela vintern har jag funderat på hur det gått för landslaget i senaste VM-kvalet om Fredrik Ljungberg inte fått vika ner sig för skadorna och dra västerut. Jag tror vi varit i Sydafrika med honom i landslaget, givet att han kunnat prestera. Han var otroligt saknad i landslaget.
Tänk att Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck fyndade honom på deras första vinterturné i början av 1998 och när väl EM-kvalet drog i gång påföljande höst klev ynglingen in i laget och tog för sig. Resten är historia och det är inget snack om att Ljungberg alltid lyfte landslaget ett snäpp med sin attityd, sin vinnarskalle, sina löpningar, kanske med undantag EM 2008 då han var försvagad.

Vem ska ta den rollen i Erik Hamréns landslag? När jag scannar av fältet med spelare ser jag ingen som kan kliv in i den rollen. Även om jag tror på Hamréns filosofi att det viktigaste är inställning och motivation så finns det väldigt lite som slår det kombinerat med spel på högsta nivå.
Vi har få spelare i Europas yppersta toppskikt – något Arsenal var under större delen av Fredrik Ljungbergs tid i London-klubben. Även om han stängde om sig som den värsta Premier League-stjärnan så tog han med sig en tro på att det går att gå rakt från Halmstad till Arsenal – och när det tog emot så höll han ut istället för att vända hem.

Självklart är landslaget som ska EM-kvala mycket mer än den nya generation uppblandat med några veteraner som drillas här i sultanatet. Fast även när jag rabblar igenom dem kan jag inte se någon ta Ljungbergs mantel. Inte Källström. Inte Elm. Inte ”Seb” Larsson. Ingen har den självsäkerheten i blicken som Ljungberg hade.
Jo, Zlatan förstås – fast han är ju inte motiverad och det är sällan han klivit upp på barrikaderna i landslaget på samma sätt. Om han kan övertalas, tända till och vara smidig nog att hålla sig i enrum när han ska berätta någon att han spelat vänsterback för mycket så kanske, kanske Sverige kan ta sikte på Polen och Ukraina
*****
Alexander Farnerud är enorm med bollen. Touchen. Känslan. Rörelsen. Ändå måste man undra vad som gör att han inte tagit något riktigt kliv? Mentalt?
Han gjorde ju sin första turné 2003.
*****
Sebastian Eriksson är redan en liten favorit. Jag fattar att ingen uppskattar att möta honom, men han är skön att ha i sitt eget lag.
Och bara det att han tyckte att det saknats en balansspelare i VM-kvalet.
*****
Gillar greppet med kostrådgivare. Känns dock som lite sent. Mitt tips är att förbundet snålat och lagt det på Paul Balsom ovanpå alla andra uppgifter han har.
*****
Underbart med vänlig stämning kring landslaget. Sedan är jag inte dummare än jag fattar att det kan svänga snabbt.
Några hårda rubriker efter en förlust så.