När det förra lagrådet tidigare i veckan lade fram sina förslag kring hur polisnotorna för idrottsaktiebolag ska hanteras blev han kritiserad på flera punkter. Bland annat hävdade Bo Svensson att AIK arvoderar sin styrelse på samma höga nivå som "stora börsnoterade företag i Sverige" - när ledamöterna i själva verket jobbar gratis. Dessutom blev många irriterade över påståendet att fotbollsklubbarna skulle behöva ett "incitament" för att jobba med säkerhetsfrågor.
I en lång intervju med fotbollskanalen.se svarar Svensson på alla de anmärkningar som riktats mot honom – och förklarar varför han fortfarande ser det som självklart att AIK, Djurgården, Hammarby och Örebro ska betala för polisens kommendering vid sina matcher.
- Till att börja med gick de in i det här med öppna ögon. När framför allt Stockholmslagen ville bryta loss delar av sina verksamheter från moderföreningarna gjorde Riksidrottsförbundet grundliga förarbeten med hjälp av jurister. I samband med det, för mer än tio år sedan, förklarade man glasklart för klubbarna: "Om ni genomför den här förändringen kommer ni att behandlas som aktiebolag. Räkna med att bli ersättningsskyldiga för polisbevakningen", säger Svensson.
Sade man verkligen det så tydligt?
- Ja, det gjorde man. Alla berörda varnades. Det är bara att gå in och titta på Riksidrottsförbundets hemsida. Där finns dokumentationen. Sedan försummade polisen att ta betalt i flera år vilket felaktigt gav idrottsaktiebolagen intrycket att de inte omfattas av ersättningsskyldigheten. Till sist var det Riksrevisionsverket som fick informera Rikspolisstyrelsen om att ordningslagen inte efterföljdes. Det blev så klart pinsamt. Nu sätter idrottsaktiebolagen upp ett ytterst förvånat ansikte och säger att "vi hade ingen aning om det här". De har förträngt det fullständigt - men i själva verket blundar de för sitt ansvar. Egentligen har de redan accepterat alla premisser.
Vi pratade med socialdemokraternas Ylva Johansson som, precis som folkpartiet och vänsterpartiet i Stockholm, påpekar att man som medborgare redan betalar för polisbevakning via skattsedeln. Vad svarar du på det?
- Att det inte stämmer. Ända sedan 1868 års ordningsstadga för städer är det en huvudregel i Sverige att den som anordnar en offentlig tillställning i vinstsyfte, där polisbevakning behövs, själv ska stå för betalningen. Det har varit grundprincipen att skatten inte ska täcka den typen av kostnader, utan betalningen ska tas ut av anordnaren. Allt annat är feltänk och ogrundade påståenden från klubbarna. De säger att de har betalat via skattsedeln, men det har de inte.
Ett vanligt argument från klubbarna är att de inte driver sina bolag för att gå med vinst, ändå hävdar du att "alla aktiebolag per definition har ett vinstsyfte". Varför då?
- I lagens mening är det så. Den 15 mars fattade högsta förvaltningsdomstolen ett beslut i en liknande fråga, även om det då inte handlade specifikt om just sport. Då var det festivalen Göteborgskalaset som anordnas varje år på västkusten. Där gjorde man en väldigt bred definition och slog fast att det inte finns något krav på att sammankomsten i sig går med vinst, det är själva syftet som räknas. Det har vi sett i fallet med Örgryte också. Tanken på att AIK, Djurgården eller Hammarby skulle få gehör för sin hållning i domstolssammanhang ligger därför långt ifrån verkligheten.
Så bolagsformen i sig, snarare än det ekonomiska resultatet, avgör?
- Ja, precis. Om ett evenemang regnar bort ska man ändå betala för polisen som tagit sig dit. Även om man går med minus är det samma sak som gäller. Det är syftet som avgör.
På din presskonferens sade du att "AIK:s styrelse får lika mycket betalt som representanter för andra börsnoterade bolag i Sverige" och att "gratis polisbevakning kan vara detsamma som att skänka pengar till höjda styrelsearvoden". Hur säker är du på det?
- Det var en uppgift som jag inte vet riktigt varifrån den kom. Men AIK är ett börsnoterat bolag och enligt vad jag hörde arvoderas de så som man brukar arvoderas i andra börsbolag. Mer än så vet jag inte, men det lät övervägande sannolikt att de har en professionell styrelse. Deras affärsverksamhet är ju ganska omfattande och de har 60 anställda.
AIK har gått ut med en dementi och slagit fast att deras styrelse jobbar ideellt. Vi har kontrollerat det i deras årsredovisning och klubben har helt rätt.
- Jaha. Okej. Då får jag be om ursäkt. Då är jag felunderrättad.
Du återkom till det här flera gånger på presskonferensen och har hävdat samma sak i intervjuer efteråt. Varför trycker du så hårt på något som inte stämmer?
- Alltså... Jag har ju läst AIK:s årsredovisning flera gånger och jag frapperas över att de i hög grad driver en kommersiell verksamhet. Det har ju annars varit ett mantra hos de här idrottsaktiebolagen, att det handlar om något ideellt. Att överskottet ska plöjas ned i ungdomsverksamheten. Men jag har svårt att bli övertygad om det där. Det är stora pengar i rörelse och man strävar efter börsnotering. Nu vill ju Riksidrottsförbundets stämma ta bort regeln att utomstående inte ska få äga mer än 49 procent av föreningarna också och då blir det ännu mer tydligt.
Fast det stämmer inte heller. Riksidrottsförbundet ska ta ställning till huruvida specialförbunden själva ska ta över frågan till sina bord. Man ska inte rösta direkt om att avskaffa 51-procentsregeln inom fotbollen.
- Nej, men siktet är ju inställt på att få möjlighet till det. Klubbarna vill ju det eftersom man inte kunnat få in riskkapital på det här viset, eftersom ingen utomstående kan räkna med att få bestämmande inflytande över idrottsaktiebolaget. Röstmajoriteten ligger ju hos moderföreningen.
Så kommer det att fortsätta vara inom fotbollen. Svenska fotbollförbundet har gått ut tydligt med att 51-procentsregeln ska bevaras, även om frågan hamnar hos specialförbunden.
- Jaha, har de ändrat sig? Det hade jag missat också i så fall. Jag har uppfattat ett intresse för att verkligen få in riskkapital genom att ta bort den här rösträttsbegränsningen. Men om det ändrats kände jag inte till det. Men för min utredning är inte den frågan någon stor sak.
Nej, men det har ändå lett till att folk blivit irriterade. Särskilt AIK som har årsmötesbeslut på att bevara 51-procentsregeln inom sin förening.
- Ja, okej, det kan jag förstå. Det är ju trevligt att AIK:s styrelse arbetar ideellt och att man vill bevara folkrörelsetanken på bolagsstämman.
Många blev upprörda över din formulering att idrottsaktiebolagen behöver ett "incitament för att jobba med säkerheten". Varför uttryckte du dig så?
- Det står i uppdraget från regeringen. De har sagt att "det ser ut som att fotbollslagen inte orkar bära de fulla kostnaderna av polisbevakningen". Men i samma andetag har de lagt till att jag inte får sänka så mycket att klubbarna tappar intresset för att själva vidta bevakningsåtgärder. Det finns en brytpunkt någonstans. Jag har ingen vetenskaplig metod för att fastslå var den brytpunkten ligger, men jag har stannat vid hälften av det totalt. Alltså de rörliga poliskostnaderna. Fasta kostnader får skattebetalarna stå för. Där hamnar man om man gör en jämförelse med ordningsvakter också. En ordningsvakt i Stockholmsområdet kostar ungefär 460 kronor vilket är hälften av en polistimme som ligger på 920.
Men vad grundar du påståendet att det finns en sådan brytpunkt på?
- Det står i direktiven. Regeringen förutsätter att det finns en sådan brytpunkt någonstans, där incitamentet försvinner. Sedan är det möjligt att de gör en kompromiss efter remissbehandlingen och går ner till 25 procent av kostnaden, men det kommer inte att bli noll. Det förslaget lade Björn Ericsson fram och det valde man att inte gå vidare med. Det finns en polisiär aspekt i det här också. Polisen gillar inte tanken på att man ska kunna anlita dem billigare än ordningsvakter. Så lågt kan inte sänka priset på polistjänster.
För att vara övertydlig: Det är alltså från regeringen som formuleringen "incitament" kommer från början?
- Ja, det står i direktivet till min utredning. Mitt uppdrag har varit oerhört begränsat. Alltså att titta på hur mycket man kan sänka ersättningsskyldigheten utan att klubbarna tappar intresset. Därför tycker ju jag att en del av kritikerna "skjuter pianisten när de inte gillar stycket".
Vi har pratat med AIK, Djurgården och Hammarby som känner sig väldigt utpekade av det här. De har jobbat förebyggande mot huliganism och läktarvåld i många år och tycker sig inte behöva det här "incitamentet".
- Jag vet att de gör ett hårt arbete och i min utredning hänvisar jag bland annat till allt positivt som Djurgården gjort fortlöpande ända sedan 90-talet. Det är väl ingen som förnekar att de gör stora ansträngningar, men det räcker ju tydligen inte. Den här våren har ju varit sällsynt svart för idrottsaktiebolagen med den avbrutna matchen mellan Djurgården och Mjällby till exempel. Sedan var jag själv på plats när AIK tog emot Malmö och det tändes en massa bengaler under stängt tak. Det är inget roligt att vara med om.
Menar du att det beror på att idrottsaktiebolagen inte gör tillräckligt?
- Något fel gör de ju, för så här ska det inte vara. Till mitt betänkande finns fogat en JO-berättelse om en hockeymatch mellan Djurgården och AIK som krävde 320 poliser och kostade 800 000 kronor. Det är ju bedrövlig läsning för alla som är sportintresserade. Jag är inte nöjd, och justitiedepartementet är definitivt inte nöjt, med hur idrottsaktiebolagen hanterar sina högrisksupportrar.
Men behöver inte de ideella föreningarna också ett incitament för att jobba med säkerheten i så fall?
- Jo, det är möjligt. Jag har inte varit och borrat i de ideella föreningarna. Jag har inte hämtat in uppgifter till exempel om kostnaderna för polisbevakning av matcher som de ideella föreningarna anordnar. Jag vet inte vad det kostat att bevaka IFK Göteborg och Malmö FF:s matcher. Det finns ingen utredning om detta.
Kan man inte tänka sig att det är ganska likvärdigt?
- Verksamheterna de bedriver är väldigt likvärdiga. Jag vill inte utesluta att IFK Göteborg skulle få ett ökat intresse om de fick en betalningsskyldighet. Om idrotten skulle förlora pengar på det kan man ju slussa tillbaka pengarna till de olika specialförbundens ungdomsverksamheter. I grunden är det ändå vad detta handlar om.
Vadå?
- Folk verkar inte förstå varför föreningarna befriades från moms, inkomstskatt och ersättningsskyldighet till polisen från första början. Men det är ur folkhälsosynpunkt. Man vill säkerställa att ungdomen får en meningsfull fritid. Jag ser det som ett ganska ineffektivt system att uppnå det genom att bjuda på gratis bevakning av allsvenska fotbollsmatcher. Då är det bättre att skicka pengarna rakt till ungdomsverksamheten. Då har man bättre koll på var överskotten hamnar.
Klubbarna satsar väl redan ganska mycket på ungdomsfotboll?
- Jag vill inte säga något annat än att de har en ungdomsverksamhet, det är de skyldiga till enligt idrottsaktiebolagslagen. Men jag menar fortfarande att om man ska stödja ungdomsverksamhet i Sverige, då är det bättre att gå den raka vägen. Det ligger inte närmast till hands att bjuda på polisbevakning.
Hur ska idrottsaktiebolagen hantera den här frågan tycker du?
- Ett sätt är att ta tillbaka spelrätten till moderföreningen från idrottsaktiebolagen. Man har i regel långa avtal, omkring 50 år, som man påstår inte går att bryta. Men aktieägarna är ju supportrar och skulle inte ställa sig i vägen. Jag vill påstå att AIK och Djurgården skulle kunna göra förändringen omedelbart om de ville. Då slipper de polisbevakningskostnaden.
Men löser det verkligen grundproblemet med läktarvåldet?
- Nej, det gör det inte. Men när man menar att det är så synd om idrottsaktiebolagen ska man veta att de visste vad de gav sig in på och att de när som helst kan dra sig ur. Jag tolkar detta som att det är mer ekonomiskt lönsamt att ligga kvar som aktiebolag än att gå tillbaka till föreningsform.
Men vad åstadkommer man genom att tvinga idrottsaktiebolagen att lägga ned? Då hamnar man väl i en situation där man inte får betalt för polisbevakningen men ändå inte löser huliganproblemen?
- Ja, alltså jag har ju bara fått en mikrofråga på mitt bord, nämligen att se över ersättningsskyldigheten. Jag föreslår ingenting kring maskeringsförbud eller annat. De bitarna ligger hos Björn Ericsson.
Men åtgärderna du föreslår får ändå vissa följder. Då är min fråga: Vad uppnår man med att idrottsaktiebolagen läggs ned?
- Ingenting egentligen, just med hänsyn till ordningen på läktaren. Då hamnar AIK i det läge där IFK Göteborg är idag.