Patric Jildefalk känner till AIK som få andra. Först satsade han på en egen spelarkarriär i klubben - därefter inledde han sin tränarsatsning redan som 19-åring. Jildefalk har haft hand om olika pojklag, U21-laget och haft huvudansvaret för klubbens damlag. Och under hela tiden har han varit stor supporter. AIK:s nuvarande assisterande tränare har klättrat den långa vägen till att nu vara Rikard Norlings högra hand.
- Det har gått relativt fort men ändå inte, säger han själv, i en intervju med Fotbollskanalen.
Jildefalk tog klivet upp som assisterande i Gnaget 2018 och nyligen öste Rikard Norling beröm över honom, då han gästade podcasten ”Vår värld”.
- När jag kom hit så vet jag inte vad han hade för funktion. Då var Christer Swärd här och hade analysansvar, Nebojsa (Novakovic) hade en väl inarbetad position med mycket av det individuella. Patric satt där någonstans i periferin. Han satt i någon liten skrubb och skulle förse med statistiskt material. Han har gått från klarhet till klarhet och visat att han är redo för större och större utrymme, sa Norling i podden.
Jildefalk uppskattar så klart berömmet, samtidigt som han generellt sett har svårt att för att ta emot komplimanger.
- Jag gillar inte beröm, jag blir nästan tvärtom. Jag har skitjobbigt med det. Hemma sa pappa aldrig när det var bra utan bara när det var dåligt, för att jag skulle veta när det var bra. Jag bara jobbar. Det är bara att gnugga på.
Varför fungerar du och Rikard så bra ihop?
- Vi har känt varandra på ett eller annat sätt i typ 20 år. Min pappa jobbade i AIK när Rikard var assisterande till Stuart (Baxter) och jag var på matcher och träningar och så. När jag sedan började spela ungdomsfotboll i AIK var han A-lagstränare och även när jag efter min spelarkarriär blev ledare på ungdomssidan och senare i damlaget så hade han herrlaget vilket gjorde att jag såg mycket träningar. Jag visste vem han var, hur han ville spela fotboll. Jag tror att det gick ganska snabbt för oss att identifiera hur vi ville jobba med varandra. Vi känner att vi kunnat bolla oss fram till det sättet vi tror ska ta oss framåt. Det är ganska svårt att hitta sådana personer.
Hur ser dina egna tränarambitioner ut?
- När jag började så var det första jag tänkte på att jag skulle träna AIK. Då hade jag pojkar 12. Sedan märkte jag någonstans på vägen att det är få som är så lyckligt lottade att de får jobba med fotboll på heltid och det är få som får jobba med ett lag på heltid. Och jag har mer och mer känt att jag vill jobba med fotboll, samtidigt som det ska vara på en tillräckligt hög nivå.
Han fortsätter:
- Sen om jag är den som bestämmer eller hjälper den som bestämmer är inte så jäkla viktigt just nu. Samtidigt, om du ställer frågan: Jag tror att jag har tillräckligt med kompetens och erfarenhet i bagaget för att vara ansvarig tränare för ett lag. AIK är AIK och jag är AIK:are men om det varit så att det var någon annanstans där det känts nästintill likadant, då är det är det alltid intressant. Så är det.
Jildefalk är tydlig med att drömmen är att en dag träna AIK:s herrlag, som huvudansvarig. Samtidigt säger han att han inte vet hur han skulle reagera om det dök upp ett jobberbjudande som huvudtränare från en annan allsvensk klubb under säsongen.
- Det är svårt för det är inget jag kan planera. Det är ett scenario som jag absolut någon gång har tänkt på men jag vet inte. Vi håller på med något här nu som är jäkligt intressant.
Det jag far efter lite är väl just vågskålen: Din tränarkarriär kontra din dröm om AIK.
- Ja, jag förstår. Jag har familj och jag har två barn och det handlar om jobb, man får inte vara feg och trampa i samma spår. Om inte jag utvecklar min tjänst och utvecklar AIK, utvecklar mig själv, då ska jag inte vara kvar. Det kan vara fyra månader dit och det kan vara fyra år. Det är inte så att jag slår mig på bröstet och säger att AIK är allt som finns men det har varit det så länge att det per automatik känns att jag älskar att vara här.
Ponera att det går riktigt åt skogen under våren och Rikard får sparken, känner du dig mentalt redo att i så fall ta den rollen?
- Hundra procent. Det är det som är så häftigt, jag känner att jag också kan göra det på grund av att vi jobbar som vi gör.
Jildefalk berättar att han till stor del har Rikard Norling att tacka för att han gjort den klättringen han gjort, och fått det stora ansvar han nu har.
- Så som han lyfte fram mig tidigt - helt plötsligt stod jag och höll matchgenomgång inför ett derby. Han har verkligen gett mig chansen till att känna att jag klarar av det här och gett mig chansen att utvecklas.
- Det är därför jag känner mig redo till hundra procent, för Rikard och Björn (Wesström, sportchef) har hjälpt mig så jäkla mycket.
Finns du med i klubbens tänk som potentiell huvudtränare i framtiden?
- Det räknar jag med. Jag har varit i klubben så länge, jag kan klubben väldigt bra och därför skulle jag själv tycka det var konstigt om man inte fanns med. Man litar ju på Björn och att en styrelse tar ett beslut de tycker är det bästa för AIK. Skulle de inte tycka att jag är det så kommer de att ta det beslutet. Man får hantera det när det dyker upp, men det är inte så att jag inte har tänkt på det.
Du har ju varit supporter länge också, hur mycket örat mot rälsen har du till ståplats numera?
- Jag känner mycket folk och det är mycket åsikter kring AIK. Jag tror att folk vet att jag klarar av att ta (kritik) om det är någonting. Är man skit ska man få höra det också, i det här jobbet. Det får inte vara en skyddad verkstad. Däremot finns det väldigt mycket folk där ute som hittar på saker. När spekulationer går över till rena lögner, det kan nog vara jobbigare.
- Ta när Oscar (Linnér) släppte in det där målet mot Braga, vilket psyke att klara av att få trucklaster med skit och ändå ta sig vidare. Det är man van vid när man är i den här klubben, det kommer alltid finnas. Du bygger upp ett psyke som jag tror att få har.
Han fortsätter:
- Jag har nog blivit bättre på att träna på AIK än att heja på AIK.
Hur ser din egen spelfilosofi ut?
- Jag tror på att man ska ha bollen inom laget, men samtidigt så lärde jag mig både under 2017 och 2018 att man inte behöver ha bollen hela tiden och att man ändå kan vinna allsvenskan. Det är hela tiden brottningsmatchen däremellan, vad man vill lägga tid på, att vara skicklig i sitt försvarsspel men samtidigt ställa sig frågan: Vad är kul att titta på? Det är anfallsspelet.
- Man bli ju trendnördig, jag menar Liverpool. Det är ju helt fantastiskt att sitta och titta på.
Temat under försäsongen har varit att AIK ska ha en lite mer offensiv mentalitet. Det nya spelsättet och detaljerna som nu slipas in menar Jildefalk rimmar väl med hans egen filosofi.
- Det tycker jag. Jag har varit en så stor del i det tillsammans med Rikard.
- Man får inte som fotbollstränare fastna i något träsk. Lars Lagerbäck gör fantastiska saker, men vad kan man göra mer än det?
Vad vill ni ska känneteckna AIK:s spel på planen 2020?
- Tillbaka till mantrat som fanns under 2008, 2009, 2010. Det var lite mer framåtlutat. Jag tror att spelarna känner att vi är lite mer framåt. Vi försvarar oss lite högre och flexibelt. Anfallsmässigt kommer vi med lite mer fart, vi har snabba vingar. Och jag tycker att vi är mer framåt oavsett var vi är på planen. Mer framåt är vad vi vill se.