Tidigare på onsdagen publicerade Fotbollskanalen en artikel om att de allsvenska ledarstaberna blir allt större. Några klubbar väljer därför att använda sig av en ny ledarstabsstruktur.
Inför den här säsongen har både Örebro SK och Hammarby varit tydliga: de vill satsa mer mot ett tränarteam snarare än en ensamt styrande huvudtränare. ÖSK började att sätta planerna för ungefär ett år sedan, enligt vd:n Simon Åström.
- Min erfarenhet är att fotbollen har legat ganska långt efter hur det har sett ut i övriga typer av organisationer. Du har haft en huvudtränare som har väldigt stort inflytande på verksamheten. Går du 10-20 år tillbaka så var huvudtränaren nästan hierarkiskt högst upp i en klubb, och hade en nära dialog med ordförande och det var där besluten om fotboll fattades, säger han.
ÖSK ville göra något åt det här. Förutom huvudtränaren Axel Kjäll finns i dag tre assisterande tränare. De fyra jobbar tätt tillsammans, gör inget isolerat, och även om de har olika inriktningar så är alla tränare involverade i de flesta delar.
- Oavsett om man bygger i team eller inte så tror jag att fotbollstränare i dag har många fler faktorer att förhålla sig till än om man går ett gäng år tillbaka i tiden. Det handlar inte bara om att gå ut med ett gäng fotbollsspelare och se till att man vinner nästa match. Från att man är språkrör för klubben på många sätt, att man är ansvarig för att kommunicera och bygga klubbens varumärke, till att följa en strategi för hur man ska utveckla spelare över tid, säger Åström.
- Och det är klart att en person, oavsett vilken roll man har, har styrkor och svagheter. Ska du bygga en verksamhet som är så heltäckande och så optimal som möjligt, så behöver du personer som kompletterar varandra, utmanar varandra, täcker upp för andras svagheter, och kan tala till så många typer av personer som möjligt. Det är den stora, övergripande anledningen till att vi har valt att göra på det här sättet.
ÖSK vill ha en strategi, byggd av klubben, som är oberoende av vilka människor som är anställda i de olika rollerna.
- Som huvudtränare ska man ha stor möjlighet att påverka inom sin roll, det är en självklarhet, men det är inom givna ramar. Det handlar om att lämna så lite åt slumpen som möjligt, och ha en tydlig metodik i det vi gör. Att både ha höga ambitioner och ett tydligt arbetssätt för att vi ska ta oss framåt, säger Åström.
Henrik Kindlund, vd i Hammarby, berättade i en tidigare intervju på Fotbollskanalen och i podcasten Lundh varför Hammarby har valt en liknande väg, som i dag inkluderar Stefan Billborn, Joachim Björklund, och Pablo Pinones Arce i ledarstaben. De tre, ihop med målvaktstränare, ska också jobba mer i team och efter en klubbstrategi.
- Det är alldeles för mycket pengar i dag för att man ska släppa alla beslut till tränaren. Det går inte, om du har perspektivet att de är här i ett och ett halvt år för att sedan försvinna. Då måste ansvaret för de besluten finnas högre upp i organisationen. Tränarna kommer ju och går, säger Kindlund.
Enligt SP Fotbollsstatistik har allsvenskan 2018 gått in med den yngsta tränarkåren på 20 år. Den enda huvudtränaren som är äldre än 50 år är Nanne Bergstrand. Hammarbys vd Henrik Kindlund anser att utvecklingen beror på att den nya generationen tränare är vana att jobba mer i team.
- Det är ingen slump att nästan alla i den här tränargenerationen som har kört allsvenskan de senaste tio-femton åren är borta nu. Det är klart att det sker en fotbollsmässig utveckling som bidrar till det här. Det är också ett tufft jobb att vara tränare vilket gör att man inte orkar hålla uppe energin och ledarskapet hur länge som helst. Men det är också jättetydligt att både i Hammarby och även i flera andra klubbar att när fokus i sportsliga organisationerna mer handlar om strategier, processer, tydliga roller och specialisering, då är det svårt för de som kommer från en situation där man har haft väldigt mycket att säga till om. När det gäller allt i klubben, säger han.
- Det är en tuff situation för de här personerna att hantera och det är en omställning för både klubbarna att styra och förklara rollen för huvudtränarna, och det är också en omställning för tränarna att ansvarsområdet är träning och match men då är det också det området som jag har befogenheter inom. För det är lätt att säga att mitt ansvarsområde är träning och match men jag vill ha befogenheter på alla andra områden också, för så har det ju varit historiskt och det kan man ju se att de flesta klubbarna går mot en riktning där det inte riktigt är så längre.
Två andra klubbar som också vill jobba mer i team är Gif Sundsvall och Kalmar FF. Joel Cedergren fick i vinter in en andra assisterande tränare, Henrik Åhnstrand.
- För mig är det nödvändigt i mitt team att vi jobbar för att göra bästa resultatet. Om det är någon annan som designar bättre träning så gör han det, om någon annan är bättre på att ge individuell feedback så gör han det, eller bättre att scouta så gör han det. För mig är det en av nycklarna i att arbeta tillsammans. Den bästa lösningen vinner, säger Cedergren.
Förutom att exempelvis ha sista ordet i att välja startelva, finns det tydliga tecken på att du har högsta ansvar?
- Att vara huvudtränare har gett mig själv mer ansvar att delegera och ett helhetsansvar, men jag tycker inte det är någon skillnad. Att jag är huvudansvarig märks ibland i våra samtal, men kommer du in i något samtal så kan du tro att någon annan är huvudansvarig ibland. Det är ingen hierarki vi jobbar med för vi tycker inte det är viktigt. Däremot är det bra att den finns när man verkligen behöver den, men annars jobbar vi platt, säger han.
Det här ställer också nya frågor till de sportsliga organisationerna och Henrik Rydström, assisterande tränare i Kalmar FF, menar att det är en anpassningsperiod.
- Det är inte alltid det lättaste, men vi försöker vara mer av ett team så vi inte bara har folk anställda och sedan gör man ändå bara som klubbar gjorde förr när någon tog alla beslut, säger Rydström.
- Men det är lätt att man först tillsätter tjänster och personer i tjänster, sedan ska man få ut det man bör få ut av det. Det är utmaningen. Det försöker vi konstant diskutera och prata hur vi kan lösa det.
- Det finns nog några organisationer som har lite för stora utgifter sett till vad man får ut av det. Det blir ingen effektivisering i det. Ibland händer det att de här teamen sväller och blir för stora.
Han nämner också att allt fler är inblandade, och att det gäller generellt och inte bara i KFF. Sportchef, klubbchef, styrelse, ordförande, huvudtränare, övriga i ledarstaben...
- Vem ska sitta på inflytande? Hur stort ska det vara, hur långt ska det sträcka sig?, säger Rydström.
Tränarutbildningen har också förändrats för att förbereda tränarna för den nya verkligheten. Även om klubbarna använder sig av en mer bestämmande huvudtränare, så har de ändå större ledarstaber idag än tidigare. Bland annat har pro-utbildningen, som är den högsta, genomgått förändringar, enligt tränarutbildningens riksinstruktör Roger Sandberg.
- Huvudtränarens uppgift har nästan blivit i första hand att leda. Se till att alla ledare maximerar sin roll så mycket som möjligt, säger Sandberg.
- Många av de här nya typerna av tränare är inställda på att jobba i team. Det tror vi är framtiden också, så det kanske inte är så konstigt att de tar sig fram.
Kan det då också betyda att dagens tränare måste släppa mer på prestigen än förr?
- Ja, det tror jag. Absolut, och bli medveten om att man kommer inte ha kontroll på allt i alla detaljer. Man måste släppa på prestigen och kontrollbehovet.
- Våra budskap på pro-utbildningen var att tränarna inte ska bli experter på exempelvis fys, även om vi har mycket fys på utbildningen. Det handlar istället om att skapa så stor kunskap att man kan ha en dialog med fystränaren så man kan motivera varför man vill ha det på ett visst sätt, så att man inte helt och hållet utlämnar fysdelen åt fystränaren. Det gäller alla områden. Det tror jag är en bra inställning som tränare, att man ska ha en viss grundkunskap om allt, men inte behöva vara en fullfjädrad expert på allt.
Flera av tränarna som Fotbollskanalen pratat med, bland annat Magnus Pehrsson, Andreas Alm och Alexander Axén, menar dock att det här med tränarteam egentligen inte är nytt.
- Att det har blivit en grej med tränarteam är kanske mer en förklaring till hur man jobbar i dag, säger Örebros förre tränare Axén, som nu är expert på C More.
- Jag har haft målvaktstränare, fystränare, assisterande tränare, kiropraktor, sjukgymnast, materialare. Jag var chef över ett team och i det jobbar alla med specialämnen, men målvaktstränare kan lika gärna komma till mig och säga ”har du tänkt på det här med anfallsspelet?”. Det är inget konstigt. Det som verkar vara grejen nu är att det ska vara så fint att heta att alla är tränare, men att ingen är någon speciell tränare.
Axén kommer in på att det också är en ny verklighet för tränarna. Tränare byts oftare ut och att de kan bytas ut av fler anledningar. Bland annat för att de inte följer klubbens strategier.
- Det kan vara att man gör bra resultat, men man får gå ändå för det kan heta att man inte spelar rätt typ av fotboll. Men kontinuitet är ett nyckelord. Alla vet det, men tack vare den yttre pressen idag, med medier, forum, tidningar som vill ha klick, rubriker, och experter som jag själv som trycker på saker... Det är inte många styrelser som orkar stå emot när det blåser.
- Det har varit lite så ute i Europa där vi nästan skrattat åt och hånat länder med klubbar som byter tre-fyra tränare per år, tar tillbaka sina gamla, börjar om igen... Där är vi nästan idag.
Samtidigt som det är fakta att de allsvenska ledarstaberna växer, så finns det också fortfarande klubbar med andra sätt att bygga en organisation. IK Sirius har fått stora framgångar med att ha Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf som både huvudtränare och sportchefer.
- Vi har mer inflytande roller än de flesta har eftersom vi tar alla sportsliga beslut i vår förening, säger Kim Bergstrand.
- Den här (organisationen) var nog tvunget. Vi kom från Division 1 och det fanns inte resurser för sportchefer och annat. Det har blivit så och visat sig fungera bra, då har man fortsatt. Att ta in en sportchef, eller vad det ska vara, ovanför oss just nu blir nog svårt, både för den och för oss.