I slutet av 1980-talet var Jonny Rödlund en av de mest omskrivna spelarna i svensk fotboll. Ungdomsproffs i Anderlechet och Manchester United och både svensk mästare i IFK Norrköping och A-landslagsman som tonåring.
Även om Rödlund inte nådde de höjder många förutspådde så var han trots allt proffs i Portugal, Kina och Tyskland och gjorde åtta allsvenska säsonger.
- När jag var 18 år hade jag vunnit SM-guld, varit proffs och spelat i landslaget. Det gick väldigt, väldigt fort där och sedan var det inte lika roligt att fortsätta när man varit med om allt det där, säger Jonny Rödlund i podden ”Lundh".
Gick det för fort för dig?
- Ja, alldeles för fort. Jag hade inga mer mål när jag var 18-19 år och även om det gick fortsatt bra så gick inte utvecklingen som jag själv ville och framför allt alla andra runt om kring ville.
I dag är Jonny Rödlund ungdomsansvarig i Skiljebo SK men försökte åren efter spelarkarriären att satsa på en karriär som A-lagstränare, men det slutade med att han blev utbränd och fick länga ner. Något han inte saknar:
- Jag körde på men råkade ut för en ”in-i-väggen-smäll” som gjorde att jag var borta ett halvår. Då hittade jag tillbaka till ungdomssidan och jag skulle aldrig byta bort bort det här mot seniorfotboll eller ett A-lag. Jag trivs alldeles för bra med ungdomar, säger Jonny Rödlund som ligger bakom att Skiljebo dragit i gång en akademi.
Var det för att du inte kunde sätta gränser i jobbet eller varför gick du in i väggen?
- Det var personligt. Jag fick en rejäl smäll ekonomiskt. Jag blev lurad in i en bilfirma och det small ordentligt. Det var hårt, det var en tung smäll.
Blev du av med alla proffsbesparingar?
- Det kan man väl säga.
Du blev alltså lurad?
- Jag var riktigt lurad. Jag var väldigt naiv, har levt på fotbollen hela mitt liv och kommer in i en firma som en person har fullmakt att driva och det går rakt åt helvete. Det var en tung smäll.
Hur mycket pengar?
- Det är ganska ointressant, det viktiga är att man klarar sig ur situationen.
Var det personlig konkurs?
- Ja, det var skulder hos fogden.
Har du fått ordning på det?
- Nästan, det är väl några månader kvar.
Måste varit tungt att bli blåst på alla proffsmiljonerna med tanke på att du aldrig gjorde något hemligt av att du var i Kina för att hämta pengar?
- Visst var det tungt men skulle jag välja att ha det livet jag har nu och vara ute i proffslivet så hade jag garanterat valt det här livet. Jag mår riktigt bra och har inte den här pressen på mig.
Hur viktigt var det med pengar?
- När man blev till åren så sökte man lyckan för att få tjäna om pengar. Varför skulle jag hymla om det? Jag skulle inte bli landslagsspelare när jag var 27-28 år utan det var mest för pengarna. Det var därför jag stack i väg till Kina.
I slutet av 1980-talet var Jonny Rödlund en av de mest omskrivna spelarna i svensk fotboll. Ungdomsproffs i Anderlechet och Manchester United och både svensk mästare i IFK Norrköping och A-landslagsman som tonåring.
Även om Rödlund inte nådde de höjder många förutspådde så var han trots allt proffs i Portugal, Kina och Tyskland och gjorde åtta allsvenska säsonger.
- När jag var 18 år hade jag vunnit SM-guld, varit proffs och spelat i landslaget. Det gick väldigt, väldigt fort där och sedan var det inte lika roligt att fortsätta när man varit med om allt det där, säger Jonny Rödlund i podden "Lundh".
Gick det för fort för dig?
- Ja, alldeles för fort. Jag hade inga mer mål när jag var 18-19 år och även om det gick fortsatt bra så gick inte utvecklingen som jag själv ville och framför allt alla andra runt om kring ville.
I dag är Jonny Rödlund ungdomsansvarig i Skiljebo SK men försökte åren efter spelarkarriären att satsa på en karriär som A-lagstränare, men det slutade med att han blev utbränd och fick länga ner. Något han inte saknar:
- Jag körde på men råkade ut för en "in-i-väggen-smäll" som gjorde att jag var borta ett halvår. Då hittade jag tillbaka till ungdomssidan och jag skulle aldrig byta bort bort det här mot seniorfotboll eller ett A-lag. Jag trivs alldeles för bra med ungdomar, säger Jonny Rödlund som ligger bakom att Skiljebo dragit i gång en akademi.
Var det för att du inte kunde sätta gränser i jobbet eller varför gick du in i väggen?
- Det var personligt. Jag fick en rejäl smäll ekonomiskt. Jag blev lurad in i en bilfirma och det small ordentligt. Det var hårt, det var en tung smäll.
Blev du av med alla proffsbesparingar?
- Det kan man väl säga.
Du blev alltså lurad?
- Jag var riktigt lurad. Jag var väldigt naiv, har levt på fotbollen hela mitt liv och kommer in i en firma som en person har fullmakt att driva och det går rakt åt helvete. Det var en tung smäll.
Hur mycket pengar?
- Det är ganska ointressant, det viktiga är att man klarar sig ur situationen.
Var det personlig konkurs?
- Ja, det var skulder hos fogden.
Har du fått ordning på det?
- Nästan, det är väl några månader kvar.
Måste varit tungt att bli blåst på alla proffsmiljonerna med tanke på att du aldrig gjorde något hemligt av att du var i Kina för att hämta pengar?
- Visst var det tungt men skulle jag välja att ha det livet jag har nu och vara ute i proffslivet så hade jag garanterat valt det här livet. Jag mår riktigt bra och har inte den här pressen på mig.
Hur viktigt var det med pengar?
- När man blev till åren så sökte man lyckan för att få tjäna om pengar. Varför skulle jag hymla om det? Jag skulle inte bli landslagsspelare när jag var 27-28 år utan det var mest för pengarna. Det var därför jag stack i väg till Kina.