Engelsmannen, som fyllde 36 i augusti, har sammanlagt gjort åtta säsonger med Stockholmsklubben och varit den trogen sedan 2006, med undantag för ett par kortare sejourer i Öster och Ljungskile. Men nu är hans avtal på väg att löpa ut, och samtidigt som AIK slåss om SM-guldet råder ovisshet kring Paveys framtid.
- Vi pratade en hel del inför seriestarten om olika alternativ, men just nu avvaktar vi de tre sista matcherna och så får vi sätta oss ned igen efter det, säger han till Fotbollskanalen.
Vill du fortsätta som spelare, eller kan du tänka dig något slags ledarroll?
- Nej, det är att spela som gäller, till hundra procent. Jag har fortfarande kvar hungern och passionen och älskar den här klubben. Jag vill gärna stanna. När jag diskuterat att lägga skorna på hyllan har killarna i laget nästan blivit förbannade, och sagt att det får jag absolut inte. Själv tycker jag att jag har flera år kvar i karriären, och att kroppen fortfarande är i gott skick.
Pavey berättar att det kändes lite annorlunda inledningsvis under 2015, när han inte fick särskilt mycket speltid utan mestadels satt på bänken i ligaspelet. Något som dock gradvis förändrats och sammanräknat står han nu på 15 framträdanden, varav tio inhopp och fem starter, i allsvenskan.
- Jag är ju en truppspelare och har fått vänja mig vid det. I början var det jobbigt, frustrerande, och jag pratade med tränaren (Andreas Alm) ett par gånger om min roll internt. Men jag har mycket att ge även på träningar, i form av att pusha andra spelare och försöka driva på utvecklingen. Och så har jag ju fått mer förtroende också. Som sagt har jag mycket kärlek till AIK, och jag tror att det är ömsesidigt.
Skulle du kunna tänka dig att ta ett kliv nedåt i seriesystemet, som du gjorde exempelvis med Ljungskile, för att få spela mer?
- Det är ju något av ett moment 22 när man är i min situation. Å ena sidan skulle jag kunna få ett större förtroende i en mindre klubb, men jag skulle inte få vara med och slåss om titlar eller ha chans att nå Europa. Jag tror att det är insikter som kommer med åldern, att man kan värdera det onda med det goda på ett bra sätt.
Pavey jämför med en annan AIK-profil, Daniel Tjernström, som även han blev lite av en alltiallo inom laget och som kastades in på olika positioner där behovet var störst för dagen.
- Som mittfältare blir det ju lätt så, särskilt när man är bekväm på olika platser ute på planen. För "Tjerna" fungerade det bra och jag har även snackat en del med honom om hur han upplevde de sista åren i AIK.
Vilka råd har han gett dig?
- Han har sagt att det passade bra för både honom och för AIK. Visserligen får man inte lika mycket trygghet när man kanske bara förlänger ett år i taget och måste genomgå hela förhandlingsbiten efter varje säsong. Men om man finner sig tillrätta med det innebär det ju att man kan vara kvar där man trivs bäst, både i Stockholm och i AIK. Men vi får se var det landar, jag tror att jag och AIK kommer att gå in närmare på det här när allsvenskan är slut i november.