- Vi kan inte låta ett ganska litet antal fotbollshuliganer förstöra för landets alla fotbollsälskare, säger han.
Johan Linander har varit engagerad i debatten om huliganism och tycker att lagstiftningen kan bli bättre.
- Det är en fråga både för lagstiftarna och för fotbollsklubbarna. Vad gäller säkerheten inne på arenorna finns det definitivt mer för klubbarna att göra. För vår del handlar det också om lagstiftning, till exempel vad gäller anmälningsplikt och möjligheterna att kunna kontrollera vem som tar sig in på arenorna, säger han till TT.
Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska Fotbollförbundet, håller med om att det finns ett behov av en tydligare lagstiftning.
- Det är personer som gör sig skyldiga till kriminella handlingar. Finns det ett område med ganska liten straffrisk är det klart att det är lockande för en hel del.
Klubbarnas egen intresseförening Svensk Elitfotboll vädjar om hjälp från politikerna för att stoppa huliganerna.
- Klubbarna lägger 30—35 miljoner kronor om året på säkerhetskostnader inom svensk elitfotboll men vi måste få tag på individerna och kan straffa dem som i andra länder. Nu kan de gömma sig i en klack och vi måste ha tag i dem. Det är inga supportrar det här, det är gangsters, säger generalsekreteraren Tommy Theorin till Aftonbladet.
Khennet Tallinger, ordförande för Svenska Fotbollförbundets disciplinnämnd, menar att det rör sig om ett samhällsproblem.
- Fotbollen kan inte ensam ta tag i detta utan vi måste få hjälp, och försöka lösa det tillsammans med lagstiftarna och statsmakterna. Klubbarna lägger ner ett fantastiskt säkerhetsarbete men vi måste få en lagstiftning som innebär att den här typen av figurer inte får tillträde till planen, eller möjlighet att ta sig dit.
Händelsen på fotbollsstadion i Malmö inträffade bara fyra veckor efter senaste skandalen då matchen mellan Syrianska och AIK avbröts sedan ett knallskott kastats in mot domaren Daniel Wärnmark som drabbades av tinnitus.
TT