Förra vintern var Mikael Dahlberg uttagen till landslagets januariturné som anfallare – trots att han då spelade mittback. Han fick även, utöver den naturliga rollen, spela innermittfältare i Djurgården och nu ser han fram emot en nystart.
- Jag har inte fått något löfte men när jag har pratat med tränarna så har de varit tydliga med att de ser mig som anfallare, berättar han och landslagsambitionerna lever kvar.
- Just nu vill jag bara ta sats igen men visst vet jag att många spelare utvecklas bra i Gefle. Och för bara ett år sedan var jag med i landslaget och de ambitionerna finns kvar. Att få vara med på sådana läger är väldigt kul.
En annan fördel med Gefle är att Dahlberg äntligen får spela forward i ett 4-4-2-system igen.
- Jag trivs väldigt bra med att spela tillsammans med en till forward. Om man är smart och kan samarbeta väl så är det en fördel.
Hur påverkades du av alla positionsbyten i Djurgården?
- Det var nyttigt på ett sätt och jag har utvecklats i och med att jag har fått förståelse för andra positioner. Men jag tror att om man ska bli riktigt bra så måste man få träna och spela på samma position i det långa loppet.
Dahlbergs kontrakt med Stockholmsklubben gick ut vid nyår och han övervägde att förlänga.
- Vi diskuterade fortsättning men kom inte riktigt överens. Sedan kom Gefle in och var uppriktigt intresserade. Det kändes bra med en nystart då i en ny förening och en ny roll.
- I slutändan var det bara Djurgården och Gefle som jag valde mellan och det kändes bra att Gefle hade varit intresserat under lång tid. När jag flyttade från Umeå till Sundsvall ville Gefle värva mig och jag har tackat nej till dem två gånger när jag bytt förening. Då var det skönt att få ge ett positivt besked tredje gången. Det har ju varit samma personer, både tränare och i styrelsen, sedan dess.
Hur bra är Gefle i år?
- Vi har haft en del bra resultat och bland annat slagit Lokomotiv Moskva som håller hög europeisk klass.
Känns det annorlunda att spela i en förening som alla tippar ur allsvenskan men som alltid överraskar, snarare än att spela i en som aldrig lever upp till förväntningarna?
- Det är inte alltid realistiskt i Djurgården, när man säger att man ska vara med i toppen. Sista året hade vi inte truppen för det men man sa det ändå bara för att man skulle det. För att det förväntades och då trodde man på det själv. Här har man ett mer realistiskt sätt att se på chanserna. Det är mer rimligt här.
- Förlorar vi tre matcher så kommer ingen skrika efter Pelle Olssons avgång. Det händer inte.
Er målsättning är ”bättre än ifjol” då ni kom tia. Djurgården har topp tio som mål. Är ni lika bra?
- Jo, men Djurgården är en större klubb om man ser till omsättning, supportrar och intresse. Djurgårdens toppar som förening är högre och man har en högre ambition. Samtidigt är det på planen det avgörs och förra året kom Gefle före.
Kommer ni före Djurgården i år?
- Jag vet inte, men det blir intressant att se. Jag hoppas det och tror att vi har en chans till det.
Mikael Dahlberg har inte det bästa målsnittet i allsvenskan. De senaste sex säsongerna har hans målskörd varit, i Sundsvall: 3, 4, 3 (superettan), och i Dif: 4, 2, 0. Detta trots att han spelat ordinarie nästan varje år och bara två gånger gjort färre än 20 matcher.
- Självklart så vill jag alltid göra mål som forward och vill det även i år. Målskörden har inte varit tillräckligt bra men å andra sidan tänker jag inte på det i första hand.
Blir du målfarligare roll i år i och med den nya rollen?
- Det är mycket upp till mig, men jag hoppas det.
En sak är Dahlberg säker på. Tiden i Djurgården har utvecklat honom väldigt mycket.
- Jag har utvecklats som spelare, men framför allt i en grupp. Jag har mer ledaregenskaper och mentalt så kan jag hantera mer press nu. Vi upplevde väldigt mycket press och jag är stolt över att jag var delaktig i att vi tog oss ur det. Det känner jag mig väldigt stärkt av.