Favoritskap är välbekant för Malmö FF. Inför förra årets premiär förväntades de himmelsblå att vinna allsvenskan, trots den bedrövliga 2022-säsongen. Laget med chefstränaren Henrik Rydström levde som bekant upp till förväntningarna, med den episka guldmatchen mot Elfsborg som kröning.
Själva SM-guldet gjorde dock inte 48-åringen, som vann 2008 som spelare med Kalmar FF, unik på något sätt. Rydström fick istället Malmö FF att spela underhållande fotboll igen, likt det han gjorde med betydligt mindre resurser i KFF och Sirius tidigare.
Begreppet relationism, som bäst beskriver hans fotboll, blev ett av Språkrådets nyord 2023. Spelsättet beskrivs "utgå från bollens position på planen istället för vilka ytor som ska täckas". Tidigare i år pratade Rydström om en liten relationism-sfär i Europa, med tränare och analytiker som inspireras och jämför sig med varandra.
Själv är MFF-tränaren glad över att kunna hjälpa andra. Den tidigare musikkritikern vill kunna jämföra sitt lag med ett rockband som klarar att "explodera" på scenen trots skrala omständigheter.
- Jag recenserade både blues och soul i Kalmar på ett hak. Det kunde vara att jag inte hade någon aning om vem det var, så bara kom någon och blåste en av banan genom hur de tog sig an den trötta torsdagskvällen i Kalmar. Så gillar jag också när man spelar, att man går utöver alla existentiella villkor, säger Henrik Rydström till Fotbollskanalen.
- Vi pratar om "fuck it"-mentaliteten. Det kan vara mot motståndare men det kan också vara att, "fan, okej det är skit nu men vi är här och nu: Nu bara öser vi allt vi har". Inom någon form av uttryckslust och glädje, och inte att vi minimerar och är livrädda för att göra misstag.
I en intervju med den italienska sajten L’ultimo uomo beskriver Rydström hur han använder citat och metaforer från musik och litteratur inför MFF-spelarna. Rydström menar att han aldrig använt sig av Svenska Fotbollförbundets vokabulär. Istället vill han skapa en kontext utöver de standardmässiga begreppen, genom att skapa gemensamma bilder i huvudet hos spelarna.
I försöken att sätta en etikett på spel, beteende och gemensamma mål har Rydströms "gå för strupen" (eller "go for the throat", med tanke på den frekventa användningen av engelska i MFF:s omklädningsrum) blivit den mest kända metaforen.
En annan som används är "No retreat, no surrender", efter Bruce Springsteens låt. Helt enkelt för att spelarna i den spelövningen måste fortsätta framåt om de passat bollen in i en yta - de får inte vända tillbaka.
Rydström nämner också att han efter en av årets cupmatcher skrev ner ett ord från Coldplays "Fix You", en referens som högerbacken Anton Tinnerholm snappade upp.
- I nästan alla mina lag har jag försökt skapa ett eget universum, och det här blir egentligen en massa referenser till olika bitar. Då finns utmaningen - jag som är född på 70-talet och Theodor (Olsson, assisterande) och Martin (Falk, assisterande) som är födda på 90-talet - vi har olika referenser till exempel, säger Rydström och fortsätter:
- Om jag pratar om Lasse Holm så vet inte Theodor vem Lasse Holm är, så hur kan man skapa gemensamma referenser? Ord och uttryck blir viktiga där. Och där kan det vara att spelarna är med för att man fångade upp något.
Motpolen till relationism kallas för positionism. Snarare än att spelarna ska utgå från relationerna till varandra - vilket ofta medför många kroppar på en liten yta i offensiven - så handlar positionismen om förhållandet spelarna har till fixerade positioner.
Pep Guardiolas stjärnor i Manchester City ska veta exakt vad de ska göra när de får bollen i ett visst läge och skapa yta med bestämda positioner, snarare än att tänka på var medspelarna står i förhållande till bollhållaren.
L’ultimo uomo gör en filosofisk jämförelse mellan stilarna, och ställer den moderna nihilismens fader Friedriech Nietzsche mot Sokrates och Platon. Balans, rationalisering och ordning mot instinkt, kaos och människans kreativa kraft.
För den sakens skull förespråkar inte Rydströms en livsåskådning där total frihet råder. Han betonar att det krävs mycket disciplin i Malmös verksamhet för att pusha spelarna framåt hela tiden.
Den aktiva karriären ramades in av ett rakt, enkelt och riskminimerande spelsätt i Kalmar, innan tränaren Rydström bestämde sig för att frigöra potential bland spelarna och få dem att ha roligare på planen.
Hur skulle det funka i ett Malmö där kravställningen är hårdast i Sverige? Rydström förklarar balansen mellan att vara vinnarinriktad och samtidigt kunna njuta i stunden.
- Det svåra är att i MFF är det en miljö där du förväntas att vinna. Hur kan du förena de här två då? Men alla val jag gör är ju för att öka möjligheterna att vinna. Men jag tror just om man upplever en lust så ökar också möjligheterna att vinna. Jag tror att du till slut måste komma till det som tränare - hur vill man ha det? Det är viktigt för mig, säger han.
Variation är ett nyckelord när MFF tränar. Mycket av träningen handlar om att skapa en mängd olika situationer hela tiden (Rydström sprang med vikter på benen som elva-tolvåring, i ungefär samma syfte), för att spelarna ska förberedas på nya situationer under match.
Det leder till en del röriga träningar, där tränarna lägger till och från regler, men Rydström märkte under förra säsongen att det gav effekt för både spelare och lag.
- Däremot kan det upplevas som rätt stökigt för en grupp i början. Jag tror att Anton Tinnerholm sa det i förra året, att det var någon omgång in i allsvenskan som de började "connecta". "Okej, fan, det leder till det". Det är då utmaningen i en storklubb, att du ska ha resultat, säger han och fortsätter:
- Stökar jag till det så att de tänker för mycket... Och spelare älskar att bara spela fyra mot fyra, fem mot fem - de vill inte ha en massa regler. I Sirius 2019, den gruppen var helt sjuk. Till slut fick vi bara spela lite fotboll på träningarna. Många var i slutet av karriären, inga ambitioner att ta det vidare då. Så vi skickade (iväg) de spelarna och sedan hade vi det krångligare 2020.
Prestigefyllda publikationer som The New York Times, brittiska The Independent och franska So Foot skildrade guldsäsongen i fjol. Italienska La Gazzetta dello Sport skrev att Rydström "revolutionerar fotbollen", och dagen efter Fotbollskanalens samtal med honom publicerade Sky Sports en intervju där han beskrivs som "Europas mest innovativa tränare".
I tränarkarriärens linda fascinerades Rydströms av den sydamerikanska relationismens ansikte Fernando Diniz, som vann Copa Libertadores 2023 med brasilianska Fluminense. I dag jämförs Rydströms spelsätt med Diniz, Carlo Ancelottis i Real Madrid och Luciano Spallettis från fjolårets Napoli.
Vad tycker då Rydström om jämförelserna och den internationella uppmärksamheten?
- Det har varit mycket mer intresse från utanför Sverige än vad det är i Sverige. I Sverige har det känns lite som att, säger han och låtsas sucka:
- "Det är Malmö, de ska vinna ändå. Det är ingenting. De spelar långsamt, har lite tur (skratt)". Nu generaliserar jag åt det hållet, men jag menar att det varit en större nyfikenhet. "Ni spelar konstigt"? Men det har inte varit negativt konstigt.
- I Sverige känns det lite som att det på något sätt varit negativt konstigt. Jag tycker att det är roligt (med uppmärksamhet) och det är för att jag själv är nyfiken på andra lag som spelar konstigt, säger han med ett brett leende.
Malmö FF är favorittippat igen och ingen blir förvånad om de står med ännu ett SM-guld i höst. Malmöiter kännetecknas av att vara svårimponerade. Men borde lagets spelstil inte fascinera mer i Sverige, som den uppenbarligen gör ute i Europa?
Rydström menar dock att han längtat efter att komma till denna punkt, att den säger en del om styrkeförhållandena han skapat.
- Vi gör jävligt bra grejer, men man tycker att "det ska ni bara göra. Ni är ni". Och det är inte ett problem så länge vi förstår hur hårt vi måste jobba och vad det tar att komma dit. Om man pratar relationism eller det som vi har spelat, det är inte bara att gå ut med bollen och lira - så spelade vi offensivt under min tid. Defensivt var det styrt, säger han och fortsätter:
- Sedan hade vi tre brassar, olika från år till år, och förhoppningsvis skulle de vara bra med bollen. Det var verkligen: "Ni löser det och vi andra gnuggar där bakom". Så är det inte nu, det är väldigt styrt. Allt det här med att skapa det gemensamma universumet, med gemensamma referenser - det kräver jäkla mycket jobb varje dag.
- Så vi vet hur hårt vi måste jobba men det kan vara att vi inte får uppskattning för det, för att det tas för givet till slut. Eller som man ser med supportrar som är missnöjda: "Ja, men det har varit två matcher i rad där vi inte lett i halvtid (skratt)!".
Henrik Rydström hade kunnat sträcka på sig, likt Russel Crowe i filmen Gladiator och vråla: Are you not entertained?! Istället konstaterar MFF-tränaren:
- Jag tycker alltid att vi ska respektera våra supportrar, men vi behöver heller inte leva upp till dem. Vi behöver inte leva upp till vad motståndartränaren säger om oss. Det viktigaste är att vi spelar på det sättet som vi har bestämt oss för, utifrån vår existentiella ångest (skratt).