Sedan några år tillbaka gör revisionsbyrån Deloitte en årlig rapport runt de allsvenska klubbarnas ekonomi, på uppdrag av intresseorganisationen Svensk Elitfotboll (som företräder klubbarna i allsvenskan och superettan). Under tisdagen presenterades rapporten som rör 2015.
Positivt är att allsvenskans totala omsättning för första gången någonsin uppgår till över 1,5 miljard. De allsvenska klubbarnas intäkter exklusive spelarförsäljningar (Deloitte vill inte se spelarförsäljningar som en naturlig del i de allsvenska klubbarnas underliggande verksamheter och har därför bortsett från de intäkterna i sina beräkningar) landade på 1,55 miljarder. Det är en rejäl ökning från 2014 års siffra på 1,36 miljarder.
I rapporten skriver Deloitte:
”Mellan 2013 och 2014 berodde intäktsökningen nästan enbart på Malmö FF, men mellan 2014 och 2015 ökar intäkterna exklusive spelarintäkter med 128 miljoner kronor även om man exkluderar Malmö FF vilket givetvis är mycket positivt”.
Deloitte delar in intäkter i tre olika intäktsslag: matchdagsintäkter, sändningsintäkter och kommersiella intäkter.
- Den stora positiva förändringen till 2015 är framför allt matchdagsintäkterna, som har ökat med 111 miljoner, från 262 miljoner till 373 miljoner. Det har till stor del att göra med det fantastiska publiksnittet i allsvenskan. Men vi ser även en rejäl ökning, med nästan 60 miljoner, när det gäller de kommersiella intäkterna, säger Andreas Frountzos, som lett Deloittes arbete med rapporten.
Totalt visade allsvenskan upp ett positivt rörelseresultat på 61 miljoner kronor för 2015, exklusive spelarförsäljningar. Det är ett framsteg från 2014, då den siffran låg på minus 22 miljoner och 2013 då den var minus 111 miljoner kronor. Men räknar man bort MFF ser det inte lika bra ut.
- Då blir det istället en förlust på 93 miljoner, om man bara ser till de resterande allsvenska klubbarna. Det visar hur beroende lagen är av spelarförsäljningar som kan täcka upp det där negativa rörelseresultatet. Det finns dock en väldigt positiv utveckling. Det ser betydligt bättre ut nu jämfört med 2012 då vi gjorde första rapporten. Klubbarna jobbar mycket mer aktivt med sina kostnader, säger Andreas Frountzos.
Inklusive spelarförsäljningar gjorde allsvenskan 2015 ett positivt rörelseresultat på 268 miljoner, eller 27 miljoner exklusive Malmö FF. Just MFF är ensamt på den ekonomiska tronen i Sverige, efter sina två Champions League-framgångar. De hade totalt 416 miljoner kronor i intäkter under 2015, att jämföra med tvåan AIK som hade 152 miljoner i intäkter. Trea och fyra i intäktsligan är Häcken och Hammarby (se hela listan nedan).
Det skiljer hela 387 miljoner i intäkter mellan MFF och laget som kom sist i penningligan, Falkenbergs FF.
Speciellt är också att MFF numera drar in mest pengar av allsvenska klubbar i samtliga tre intäktsslag. När det gäller sändningsintäkter är Malmö ohotad etta med tanke på Champions League, 2014 gick man om AIK i matchdagsintäkter och 2015 klev man förbi Häcken gällande de kommersiella intäkterna.
- Nu är Malmö störst i samtliga tre intäktslag. Även i ett internationellt perspektiv är det ganska ovanligt att en klubb är störst inom alla tre intäktslagen, säger Andreas Frountzos.
Svensk Elitfotbolls ordförande Lars-Christer Olsson är dock övertygad om att Malmö FF inte kommer att glida ifrån de andra allsvenska klubbarna för mycket.
- Risken att Malmö ska sticka i väg är obefintlig. Det är alldeles för små pengar som det rör sig om, det är småklubbsverksamhet vi sysslar med ekonomiskt sett om man jämför internationellt, sa Olsson under en paneldiskussion vid tisdagens presentation.
En outnyttjad potential hos de allsvenska klubbarna som Deloitte pekar på är att man skulle kunna höja nyttjandegraden av arenorna när det är dags för match. 57 procent av stolarna på de allsvenska arenorna, i genomsnitt, fylldes under 2015.
- Tidigare låg det på runt 45 procent så det är en ganska kraftig ökning men det är fortfarande 43 procent av stolarna som står tomma. Det vi brukar propagera för är hur viktigt det är att förstå sin publik, sina supportrar. Vad är viktigt för respektive kategori av supportrar? Hur ska man få de att komma till arenan? Hur ska man prissätta inom olika kategorier?
Frountzos delade under tisdagens presentation av rapporten också med sig av tre punkter som klubbarna bör tänka på.
* Ha en professionell styrning
- Se till att ha kompetens inom klubbarna. Ha folk som är utbildade inom ekonomi, till exempel, för att jobba med de frågorna.
* Satsa på långsiktighet
- Sätt en långsiktig strategi. Jobba utefter en tre eller femårsplan. Kommunicera den och var transparent. ”Så här är våra förutsättningar just nu och här ser vi att vi ska vara om fem år”.
* Jobba för att behålla talangerna längre
- Ett drömscenario är att de svenska klubbarna ska kunna hålla lite längre i talangerna för att bli mer konkurrenskraftiga i Europa. I den utsträckning det går ska klubbarna försöka behålla talangerna lite längre innan man släpper ut dem. Det är inte lätt, det är jag fullt medveten om.
Sammanfattningsvis säger Andreas Frountzos följande om det ekonomiska läget i allsvenskan:
- Det är en positiv utveckling. Tittar man på åren som varit sedan 2012 så ser man en väldigt positiv förbättring.
Värt att tänka på gällande den allsvenska ekonomin är dock att Deloittes rapport nästa år rimligtvis inte kommer visa upp samma nivåer på siffrorna. Inget lag deltar i Europa-spel den här säsongen och dessutom har publiksnittet i allsvenskan gått ner ett hack. 2015 låg det totala publiksnittet på 9 967 åskådare per match, medan det 2016 just nu ligger på 9 289.
Bilder från Deloitte.