AIK var tidigt ute och vädjade efter hjälp med anledning av coronapandemins följder för klubbens ekonomi. I slutet av mars gick klubben ut med en kampanj och ett mål om att få in fem miljoner kronor före 1 juni i år, vilket blev 3,7 miljoner kronor, samtidigt som man införde ett åtgärdsprogram för att "generera alternativa intäkter" och för att "minska kostnader". AIK har även permitterat spelare och personal, något som snart inte gäller längre, då allsvenskan drar igång på söndag med spel mot Örebro SK på Behrn Arena.
Samtidigt gav klubben i måndags information om att föreningen har fått ett lån beviljat från den ekonomiska föreningen "Den Svarta Massan", som är skapad av AIK-are för AIK, på 1,5 miljoner kronor. Lånets löptid är över två år och därmed har nu föreningen fått in fem miljoner kronor, som klubben i mars hade en målsättning om.
- AIK Fotboll vill rikta ett stort tack till Den Svarta Massan. Coronakrisen har medfört uteblivna intäkter både för elit- och breddidrotten vilket har varit mycket svår att kompensera för. Lånet möjliggör för AIK Fotbollsförening att ta sig igenom krisen utan att behöva göra verksamhetskritiska neddragningar, sa AIK:s finansdirektör Håkan Strandlund i en kommentar på föreningens hemsida.
När AIK nyligen presenterade sin första kvartalsrapport märktes dock inte coronakrisens följder av särskilt mycket i den, då föreningen ännu inte mist publikintäkter under säsong, vilket kommer in i bilden kommande kvartal. I stället backade föreningen, oberoende av coronakrisen, med 19 miljoner kronor, då klubben i fjol sålde spelare för stora summor pengar, något som klubben inte gjort under den här vintern. Skillnaden i transfernetto mellan 2019 och 2020 låg bakom tappet.
AIK gav samtidigt inte en bedömning för de ekonomiska konsekvenserna för hela det här året och därmed är det, utifrån sett, lite ovisst hur mycket pengar klubben riskerar att tappa i år till följd av rådande kris.
AIK:s klubbdirektör och vd Björn Wesström berättar nu, utan att nämna några siffror, att han tror att coronakrisens följder kommer påverka klubben betydligt mer kommande kvartal. Då lär krisen möjligen synas tydligare i klubbens kvartalsrapporter.
- Coronakrisen har inte haft så stora möjligheter att påverka kvartal ett, det är en logisk analys att göra. Påverkan på innevarande och kvarvarande kvartal meddelas enligt sedvanlig redovisningspraxis. Vi har försökt att vara proaktiva i våra beslut. Våra beslut är baserade på att vi inte vill hamna i en situation, där vi tvingas göra väldigt, väldigt stora förändringar i verksamheten, vilket man kan tvingas till om man fattar beslut försent. Det finns de som har varit kritiska mot att vi hade en kampanj tidigt som involverade våra supportrar, men det handlar i slutändan om att vi inte ska hamna i en situation, där vi säger upp folk och tvingas till åtgärder där klubben far illa, säger han till Fotbollskanalen.
Wesström anser därmed att AIK har gjort rätt i att fatta olika beslut tidigt.
- Det handlar om att fatta beslut i tid för att inte hamna i en nödsituation. Om man hela tiden ska vänta på att nöden tvingar en till beslut, så tror jag att man blir ganska bakbunden i sina åtgärder. Jag tycker att styrkan hittills har varit att vi varit tidiga i vår analys och med efterföljande åtgärder. Nu går vi in i en ny fas, där tävlingsspel ska börja och vi tvingas spela utan publik, kostnaderna går upp och permitteringarna går ner. Vi ska resa, bo och äta utifrån de protokoll som är framtagna, vilket påverkar kostnaderna. Intäkterna består av de centrala avtal och de partneravtal som är tecknade. Det ger en situation, där vi måste hantera väldigt stora intäktstapp, vilket är besvärande för alla klubbar.
Tror du att AIK har bättre förutsättningar att klara kommande tuffa kvartal med anledning av att ni var tidigt ute med åtgärder?
- Det är alltid svårt att spekulera i, det är grader i himlen och grader i helvetet. Svaren får vi inte förrän pandemin har släppt greppet om oss. Planen är att jobba vidare på samma sätt. Vi kommer fortsatt att se åtgärder, nya och gamla, både för att bromsa kostnader och för att öka intäkter. Det kommer att vara helt nödvändigt om vi ska överleva situationen så som den är när vi tvingas till spel utan publik. Det är en ganska logisk utveckling, det är inte längre chockartat på något sätt, säger han och fortsätter:
- Det är en logisk händelseutveckling, men lik förbannat måste vi fatta beslut och besluten ska fattas med en trovärdighet. När man tar en massa beslut som påverkar klubben och privatpersoner, så ska de leda till att vi kan planera framtiden och inte skapa en jättevinst i slutet av året. Det vore inte trovärdigt. Det gäller att hitta en balans och det är jättesvårt, då det inte är någon som har varit med om det här förut. Därför är det inte självklart att man träffar rätt i alla åtgärder, men vi försöker ha en balans.
En ekonomisk detalj, som Fotbollskanalen tidigare har rapporterat om, är att en del klubbar har sålt årskort i tusental till supportrar. Wesström har tidigare inte velat spekulera i vad det skulle innebära för klubben om alla supportrar, som köpt årskort, vill ha tillbaka sina pengar, men menar nu att det i dagsläget ser bra ut för AIK.
- Om man ska analysera den första perioden från det att vi fick besked att vi ska spela utan publik till nu, så har vi extremt lojala årskortsinnehavare, säger han.
Vad känner du för det?
- Det är enkelt att uppskatta lojaliteten, men det är ingenting vi kan räkna med, bara hoppas på. Det är en väldigt fin gest av de som har möjlighet att medverka och stötta klubben på det sättet.
Wesström anser att alla intäktsströmmar är lika viktiga, klubben måste helt enkelt få in pengar. Däremot har han inte gett sportchefen Henrik Jurelius riktlinjer om att han behöver sälja en eller flera spelare i sommar. Det är inte något klubben räknar med.
- Senast AIK gjorde det var 2012, då vi sålde Bangura. Det var en åtgärd som var tvingande och då hade vi också bud att ta ställning till. AIK har inte jobbat så sedan dess. Vi budgeterar inte med spelarförsäljningar på det sättet. Intresset som finns för våra spelare är ett resultat av det arbete, de uttagningar och de prestationer som utförts. Den marknaden är väldigt känslokall på så vis, den resulterar i vad man själv presterat, både i bedömning, utveckling och uttagning, säger han och fortsätter:
- Vi kan inte bestämma själva huruvida vi kan sälja någon spelare eller inte. Vi kommer, som vanligt, att lyssna på alla bud som kommer in och sedan får vi värdera dem i förhållande till vilken plan vi har för spelaren och vilka behov vi har för klubben. Det är som vanligt. Det är ingen skillnad på det här sommarfönstret gentemot hur det var i vinterfönstret. Att bygga en ekonomisk plan på spelarförsäljning vore oansvarigt eftersom vi inte bestämmer över den själva.
Wesström menar däremot att en åtgärd som fortsatt kan bli aktuell framöver är lönesänkningar. Frågan är på tapeten och diskuteras i klubben.
- Det var en fråga som väcktes tidigt av spelarna, men sedan kom permitteringar som en åtgärd att använda och då var det i det läget ett verktyg som gav bättre effekt. Nu är vi i en annan situation, där spelare och ledare i herr och dam går upp till 100 procent produktion och då blir det inte alls samma permittering totalt sett i hela klubben, vilket gör att det absolut är en fråga som ligger på bordet. Sedan får vi se vad det landar i.
När Fotbollskanalen vidare frågar AIK-basen om vad det troliga negativa resultatet för 2020 kan komma att innebära för klubbens framtid, så väljer Wesström att leda in sitt svar på en annan diskussion. Klubbdirektören menar att det här året kan komma att sticka ut och att föreningen därmed behöver hjälp från statligt håll.
Regeringen, via kultur- och demokratiministern Amanda Lind, har sedan tidigare gett idrotten 500 miljoner kronor till följd av coronakrisen, men ännu är det inte klart hur mycket elitfotbollen får av den summan. Riksidrottsförbundet kommer på torsdag att presentera hur regeringens stöd för kvartal två ska fördelas mellan respektive idrott, men även meddela vilken summa man ska begära av staten till idrotten för kvartal tre.
Wesström hoppas att elitidrotten prioriteras i fördelningen av pengar, samt att regeringen ser värdet i att elitfotbollen klarar av krisen.
- Det är ett tydligt hugg i hela verksamheten när man tvingas till åtgärder som man inte planerar för själv. I Sverige är vi organiserat via Riksidrottsförbundet och fotbollen är fotbollen oavsett vilken divisionstillhörighet man har. Riksidrottsförbundet gör i sin tur en fördelning av de medel som regeringen beslutar om, vilket riskerar att bli ett onyanserat sätt att värdera idrott, om ekonomisk omsättning inte blir en nyckelfaktor.
Han fortsätter:
- Om man jämför en verksamhet som hanterar flera hundratusentals åskådare varje år och intäkter och skatteintäkter för det i förhållande till verksamheter som inte alls har publik eller så, även om ingen verksamhet är mindre värd, genererar ändå detta helt andra värden ekonomiskt. Då behöver vi stöd, så att vi som drabbas av de restriktionerna vi blir ålagda kan kompenseras för det. Det behöver elitfotbollen, och säkert andra elitidrottsverksamheter, också hjälp med.
Wesström menar att elitidrotten kan liknas vid ett draglok för breddidrotten och att det därmed är viktigt att elitidrotten ska överleva. Han tycker sig ha saknat den diskussionen, bland politiker, så här långt och vill därmed nu ha ändring på det.
- Bara allsvenskan bidrog 2019 med 539 miljoner till stadskassan i skatteintäkter. Jag efterlyser en diskussion från våra folkvalda om vilka åtgärder som planeras utifrån det när vi tvingas till åtgärder vi inte beslutar om själva. Vi har en idrottsminister och det är väl bra om hon även står upp för elitidrottsfrågorna i det här fallet. Det är elitidrotten som leder idrotten framåt, som skapar minnen för en hel befolkning, som skapar landslagsspelare som sjunger nationalsången och som skapar drömmar att jaga för alla som håller på med idrott oavsett nivå, säger han och fortsätter:
- Jag har saknat den diskussionen hittills, även om jag kan ha respekt för att den inte väckts än, då pandemin har slagit så pass hårt mot samhället. Jag förstår att politiken behöver prioritera vilka ämnen man fattar beslut om, men det känns någonstans som att vi närmar oss en punkt, där detta behöver lyftas till ett sakligt diskussionsplan, så att vi kan lägga fram våra argument för varför vi faktiskt behöver det stöd vi behöver för att inte gå omkull.
Amanda Lind kunde, i mitten av maj, inte ge ett svar på om hon tycker att regeringens bidrag främst ska gå till bredd- eller elitidrott. Hon kunde heller inte lova mer pengar från regeringens håll, men uppmanade bland annat klubbar att söka olika typer av företagsstöd. Hon sa även att "ingen verksamhet kan räkna med att bli fullt kompenserad".
Vad kan då Wesström och övriga allsvenska klubbar förvänta sig i stöd? Det är oklart.
AIK-basen kan bara hoppas på stöd och menar att RF och regeringen i det här läget borde prioritera elitidrottens värden, då han tycker att fördelningen ska utgå från verksamheters förluster, som förstås är olika stora, under den rådande krisen.
- Jag hoppas att stödet speglar den påverkan som pandemin har på den verksamhet som man bedriver. Det logiska är att det gör det, men det är också väldigt svenskt att hamna i "folkrörelse-tänk", att de små verksamheterna ska vara basen för helheten. Jag tror att det i det här fallet är minst lika viktigt att loket, det vill säga elitidrotten, som drar hela verksamheten framåt får energi och kraft att fortsätta göra det, säger han och fortsätter:
- Det är för mig avgörande för hur vi ska konkurrera, tävla och skapa fler drömmar och förebilder framöver. Det är sådana exempel vi behöver och om vi inte kan göra det eller inte väljer att prioritera de här värdena ens i den här situationen, så vet jag inte när vi ska göra det. Jag tror ingenting egentligen om hur fördelningen kommer att se ut, men jag hoppas att man har en förståelse och prioriterar utifrån vilken förlust man får i en verksamhet när man tvingas spela utan publik.
Fotbollskanalen har även varit i kontakt med Amanda Linds pressekreterare Josefin Sasse för att Lind ska få bemöta Wesströms åsikter om att en diskussion saknats, bland politiker, gällande framtida åtgärder för elitidrotten och inte minst elitfotbollen. Lind väljer dock inte att kommentera om elitfotbollen alternativt elitidrotten kommer att få mer pengar framöver. Hon kommenterar inte heller om elitfotbollens värden kommer att tas med i beräkningen vid eventuellt extra stöd till idrotten.
"Idrotten påverkades tidigt hårt av coronapandemin och vi är fortfarande långt ifrån ett normalläge. Därför var det viktigt för mig att snabbt ge besked om ett särskilt riktat krisstöd till idrotten, med syftet att idrottsrörelsen ska bestå och att idrottsverksamhet på alla nivåer kan ta sig igenom krisen. Bredd- och elitverksamhet hänger tätt ihop i Sverige, det ena fungerar inte utan det andra", skriver Amanda Lind, via pressekreteraren Josefin Sasse, i ett mejl till Fotbollskanalen.
"Därför har det varit viktigt att regeringens krisstöd till idrotten ska gå till både bredden och eliten. Det har också varit väldigt viktigt att idrotten ska kunna ta del av de generella coronastöden till företag och jobb. Många av de hårdast drabbade idrottsföreningarna är också stora arbetsgivare och där spelar insatser som exempelvis omställningsstödet stor roll. Vi är i en unik situation och vi kommer även fortsatt ha nära dialog med idrottsrörelsen, både bredd och elit, om läget och utvecklingen framåt", står det vidare i mejlet.
Intresseorganisationen Svensk Elitfotbolls generalsekreterare Mats Enquist har i dagsläget heller inget svar på hur mycket pengar elitfotbollen kan få av regeringens stöd nu och möjligen framöver, men öppnade så sent som under måndagen, i en intervju med Fotbollskanalen, för att Sverige kan komma att ta efter Schweiz.
I Schweiz har regeringen erbjudit ett lån till bland annat professionella klubbar i fotboll. Summan ligger på 350 miljoner schweiziska franc (175 miljoner nu och eventuellt ytterligare lika mycket 2021. 100 miljoner är för fotbollen och resten för ishockeyn), vilket motsvarar drygt 3,4 miljarder kronor. Pengarna får dock inte gå till att finansiera spelarlöner och lönerna måste sänkas med 20 procent de kommande tre åren för att man ska kunna ta del av lånet, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Enquist sa då så här om det alternativet:
- Vi skulle behöva en rejäl lånekassa som man gjort i till exempel Schweiz, där man gjort uppgörelser för de stora kommersiella idrotterna som är beroende av egna intäkter. Där har regeringen gått in och beviljat ett lån för att man ska ta sig ur krisen och bidrag är bra, men jag tror att en likviditetskassa som kan vara i form av ett lån skulle vara minst lika viktigt för att skapa lugn och ro.