タリク エルユヌシ.
För den som inte har studerat japanska tidigare är det ett svårt språk att behärska. Fråga bara Tarik Elyounoussi - eller タリク エルユヌシ, det är nämligen så 32-åringens namn stavas där borta i Hiratsuka, beläget en knapp timme söderut från Tokyo.
Det har gått fem månader sedan Tarik Elyounoussi presenterades av Shonan Bellmare i den japanska högstaligan, mer känd som J1 League. Forwarden fick 90 minuter i premiären mot Urawa Reds, förlust 2-3 - dessförinnan blev det 70 minuter i 1-0-segern mot Oita Trinita i cupen.
Mer än så hann inte Elyounoussi visa upp sig för sin nya publik. Corona kom emellan. Men precis som för övriga fotbollsvärlden återtas även den japanska ligan inom kort. Den 4 juli får norrmanen även han spela fotboll igen.
- Vad ska man säga? Plötsligt tog det stopp. Man var tvungen att göra det bästa av det och för egen del var det att hålla sig i form, säger 32-åringen.
Stopp tog det - men trots covid-19-avbrottet har Elyounoussis inledning i Japan tillfredställt honom. Han trivs. Ordentligt.
- Det har varit väldigt bra och jag har kommit in i gruppen väldigt bra. Det är en liten familjeklubb som sköts på ett bra sätt. Det är bra fans som stöttar oss och folket är trevligt. De första månaderna har varit spännande. Allt är helt nytt, det är på andra sidan jorden, nytt land, ny kultur. Men det var även därför som vi kom hit, vi gillar att uppleva nya kulturer och människor. Staden i sig är mysig, det är promenadavstånd till stranden och fina faciliteter runt omkring. Det är ett väldigt fascinerande land.
- Jag visste inte så mycket om japansk fotboll - men att det är den bästa ligan i Asien, det visste jag. Men jag har blivit väldigt positivt överraskad över hur professionell klubben är. Jag känner andra som spelar i andra klubbar runt om här också - och de säger samma sak. Folk jobbar stenhårt här, 24/7, de är väldigt disciplinerade, det ligger i kulturen. Det är oerhört professionellt.
Elyounoussi fortsätter:
- Individuellt är de väldigt bra med bra tekniska färdigheter och bollskicklighet. Det enstaka, som de kanske faller lite på, är det taktiska. Det blir lite stress, till exempel. Men det laget jag spelar i är bland de yngsta i ligan, vi har många unga spelare och då är det naturligt att det blir stress och sådant. Utöver det så är jag överraskad över hur bra fotboll det spelas här. Det tror jag inte många har koll på i Europa, att det är bra kvalitet här i Japan.
För att jämföra Shonan Bellmare med en svensk klubb går det att dra en jämförelse med… ja, säg Halmstads BK alternativt Gif Sundsvall. De senaste åren har det varit lite upp och ner, mellan högsta- och andraligan.
- Det är en väldigt, väldigt välskött klubb som satsar på egna spelare. Akademin är även den väldigt bra. Klubben utvecklar spelare för att sedan sälja dem vidare till de stora klubbarna i Japan.
Forwarden tar en liten paus, funderar, innan han fortsätter:
- Så varför är då jag här? Jag är inte så ung, mig kan de inte tjäna så mycket pengar på i framtiden, haha. Jag är näst äldst i laget här. Men det finns faktiskt många som är äldre än mig som spelar i ligan. De är kända för att ha många äldre spelare. I Yokohama (FC) till exempel, där har de en spelare i truppen som är 53 år (Kazuyoshi Miura), jag undrar om han inte är den äldste i världen som spelar professionell fotboll. Och bara i hans lag har de ett par spelare som är runt 40. Vissa håller kroppen i bra trim, haha.
- Deras vighet är otrolig. Alla kan gå ner i spagat här, medan spelare i Europa är kända för att vara väldigt stela. De är extremt bra när det kommer till det - och de tar verkligen hand om kroppen. De lever väldigt sunt och lagar bra och sund mat som gör att de håller sig i form. Och det är klart, gör du det kan du få en längre karriär.
Det är en tidsfråga innan Tarik Elyounoussi också går ner i spagat då.
- Inte helt, men jag är på väg. Vi har någon form av yoga-träning med laget, men… haha, jag är väldigt stel, även om jag faktiskt har tagit stora steg i att klara en del saker som jag aldrig hade en chans till att klara av i Sverige eller Europa. Så… med lite tid ska jag nog kunna gå ner i spagat.
****
I AIK heter det AIK Stilen, i Shonan Bellmare heter det Shonan Style. "Offensive and aggressive - will to keep running", står det på den japanska klubbens hemsida.
Tarik Elyounoussi har fått berättat för sig vad hans nya klubb står för. Vilka de är, vilka de vill vara.
- De är väldigt måna om att man ska respektera organisationen och alla som jobbar runt omkring - inte minst fansen. Klubben som jag spelar för är känd för att vara en väldigt hårt arbetande klubb och det avspeglar sig på planen. Fansen är väldigt stöttande oavsett om det går bra eller dåligt. Det viktigaste för dem är att man jobbar bra.
- Vi spelar en väldigt offensiv fotboll med mycket press, mycket kontringsfotboll. Det är egentligen därför de har hämtat in mig, de ser mig som någon typ av kontringsspelare. Jag är överraskad över hur bra organiserat det är, med tanke på att fotbollen inte är den största idrotten i landet. Det är ju sumobrottning som är störst och sen tror jag faktiskt att det är baseball - och därefter fotboll.
Elyounoussi låter positiv, det enda minuset som han själv pekar på, om något nu måste listas, är att han är ensam utländsk spelare i klubben.
- Det är mig som de har betalat för, haha. Jag hade gärna haft en annan utländsk spelare här, men det har faktiskt gått väldigt bra. De är ett par i laget som är bra på engelska med och sedan har jag en tolk som jag använder mig av 24/7, både på och utanför planen. Han står vid sidan hela träningarna, för att jag ska förstå vad spelare, tränare och ledare säger. Men det går fint. Jag börjar sakta men säkert också snappa upp lite ord på japanska. Det är inte lätt, det är ett svårt språk, men jag försöker så gott jag kan. Så länge som jag har tolken med mig går det bra. Själva fotbollsspråket är samma världen över, att göra sig förstådd på planen är enkelt.
Paus från Japan, fokus på AIK. Varför lämnade 32-åringen?
- Det var många som sa att jag gick för pengarnas skull när jag gick hit, men det stämmer inte. Hade jag valt pengar kunde jag ha gått till Turkiet till exempel. Vi valde Japan för att det rätt och slätt är ett fascinerande land att uppleva. I Europa hör man väldigt mycket spännande om Japan och när man fick den möjligheten att uppleva det tyckte både jag och frun att det lät väldigt spännande. Och det är något man är priviligerad som, som fotbollsspelare, att uppleva så många kulturer. Det passar även bra nu i slutet av karriären.
Många flyttar långt bort för pengarna, men det var inte det som drev dig, utan äventyret?
- Det är faktiskt det. Som jag sa fick jag ett bra erbjudande från Turkiet, men när möjligheten att bo i Japan dök upp, så långt hemifrån som det är, då var det väldigt spännande. Det var inte bara jag som ville hit - det var frun som pushade mig att komma hit också, hon ville med uppleva Japan och deras kultur. Vi är väldigt glada över att vara här.
- Utgångspunkten nu är att vi stannar här i två år, då jag har ett tvåårskontrakt.
Vad hade du mer för erbjudanden utöver Japan?
- Det var en del. Både i Europa och andra städer i världen. Men när vi fick nyheten att en japansk klubb var intresserad så gick det väldigt snabbt, från första kontakten till att jag skrev på.
Även om Elyounoussi är tillfreds med fotbollslivet i Japan så skiljer det sig jämfört med AIK. Inte så lite heller.
- Först och främst är det mycket, mycket mindre press att spela här kontra i AIK. I AIK kan man inte förlora mer än två matcher, då får man höra det länge från fansen. De buar om man har 0-0 i paus eller något sådant. Så är det inte här, haha.
- Det är stor skillnad, det är det. Men vi spelat faktiskt samma typ av formation som vi hade i AIK, en 3-5-2 formation. De har sett många matcher av mig i AIK och de har plockat upp en del taktiska sätt som vi hade i AIK, som de prövar även här. Så… så länge man spelar som man gjorde i AIK ska det nog gå fint här.
Är det skönt att slippa den pressen som fanns i AIK?
- Nej, faktiskt inte. Det är tvärtom. Jag saknar den. Det är det som gör att man har lust att spela matcher. Det är de stora matcherna man vill spela och då tänker jag på derbyna i Stockholm - och matcherna mot Malmö. Det är matcher jag trivs bäst med.
- All respekt för AFC Eskilstuna och så… men de matcherna, med ett fullsatt Friends, det är mycket bättre att spela de stora matcherna för då vet du att det betyder väldigt mycket för folk. Det ger en motivation, man vet att man måste prestera på topp då. Och jag har faktiskt presterat ganska bra i de stora matcherna, i de matcherna som jag vet är extra viktiga för fansen i AIK. De stunderna saknar jag.
Saknar du AIK?
- Så klart. Jag har haft två fantastiska år i klubben. SM-guldet smäller väldigt högt för mig. Jag har fortsatt kontakt med några spelare och folk i klubben. Jag är AIK:are, AIK har i alla fall fått en supporter för livet i mig, utan tvekan. Jag följer dem och hoppas att de gör väldigt bra ifrån sig i år.
I en intervju med norska TV2 sa Elyounoussi i november i fjol att han var väldigt besviken över att Solna-klubben inte hämtade in fler spelare samt att det var en "väldigt frustrerande säsong" och att "mycket behövde förändras". Truppen var för tunn, menade norrmannen då.
Hur han ser tillbaka på det uttalandet i dag?
- För mig är AIK den största klubben i Skandinavien, i förhållande till engagemang, supportrar och pressen. När man vinner SM-guld med AIK, då är det stort. Då tänker jag att en så stor klubb måste vara så konkurrenskraftig som möjligt varje år. Och då tänker jag i förhållande till att man har bland de bästa trupperna, samtidigt som man… det ska de faktiskt ha cred för i år, de har hämtat upp en del unga spelare från akademin - samtidigt som de har spelare som klarar av att spela ett derby inför 40 - 50 000 människor.
- En storklubb som AIK ska alltid konkurrera mot de andra lagen i Sverige. Det finns flera lag som har kommit upp de senaste åren, då tänker jag på Hammarby, Djurgården. Malmö har alltid varit där. Ska man klara av att vara med i toppen varje år måste man ha alla delarna, så som att vara bäst på träning, vara först i alla dueller och vara mentalt stark.
- I fjol tappade vi Kristoffer Olsson, vi tappade Robin Jansson och Alexander Milosevic försvann också. Det var ganska så centrala spelare.
Sålde ni guldet när de försvann?
- Ska jag vara helt ärlig, vi hade en så pass bra trupp att vi skulle vara med i toppen. Men innerst inne visste jag att när man går miste om bra spelare då blir det svårare. Vi klarade oss fram till slutet, men det var det sista lilla - och det kan ha berott på att du inte hade den typen av spelare. Men vi gjorde det bästa av det och vi var med fram till slutet. Vi klarade inte av det, men vi klarade att vara med in i det sista.
- Det som gör mig mest besviken var att vi inte klarade av att komma ut till Europa. En klubb som AIK ska kunna få visa upp sig i Europa, det är en så pass stor och fin klubb. Jag tror många fler hade blivit förälskade i klubben om de hade spelat ute i Europa. Det är väl den enda besvikelsen från AIK-tiden, att jag inte fick spela i Europa med dem. Fansen förtjänar det.
Du känner ingen besvikelse i dag att klubben inte hämtade in fler spelare?
- Nej då. Som spelare tänker jag på mitt och det är träningen, hålla mig i bra form och vara skadefri. Det är det som är det viktiga för mig när jag spelar och så får klubben sköta det andra. Men det är klart, man vill ju ha ett slagkraftigt lag, att klara av att hålla sig i toppen av allsvenskan och komma ut i Europa. Det är många matcher, då måste man ha en bra trupp. Det tror jag de andra toppklubbarna i Sverige också tänker. Ska man ut i Europa och vara i toppen av allsvenskan så måste man ha en bra trupp och inte minst en trupp som kan användas under hela säsongen då det är många matcher.
- Men jag hade två fantastiska år och har väldigt bra minnen från AIK. Vi får se om man återvänder en dag, vi trivdes jättebra i Stockholm och jag hade en fantastisk tid i Stockholm. Vi får se vad som händer i framtiden.
AIK-tiden är över - för den här gången. Elyounoussi utesluter inte en comeback i den allsvenska klubben.
- För egen del är det inte det (uteslutet). Jag trivdes väldigt bra i Stockholm och i AIK. Men självklart, timingen ska vara rätt, det ska vara bra för klubben och det ska passa bra för både AIK och mig. Men just nu har vi det väldigt bra i Sushi-land, vi trivs väldigt bra här.
Sushi-land alltså.
- Den är fantastisk här. Den sushin de lagar i Sverige och Norge, det är ett skämt.
AIK inledde i går, söndag, den allsvenska säsongen med en 2-0-seger borta mot Örebro SK. Elyounoussi har koll på det, han följer fortsatt laget och tror att en spännande säsong väntar för klubben som han gjorde två säsonger i.
- Om man ska se positivt på det här med corona så har det varit bra att Nabil Bahoui kan återhämta sig från den skada som han hade. Om jag har förstått det rätt har man även flyttat upp en central mittfältare lite högre upp, som en slags tia så att det blir lite mer offensivt, det ska bli spännande att se hur det kommer att bli.
- De kommer göra det bra, det är i stort sett samma spelare kvar i laget och så verkar de ha fått igång Saku (Ylätupa) också, han har varit väldigt bra i vinter, det ska bli spännande att följa honom. Och nu har Bilal (Hussein) fått ett extra år och han kanske kan bli väldigt viktig för laget i år. Jag tror de har manskapet till att vara med i toppen.
Blir det SM-guld?
- Det blir svårt. Malmö har rustat väldigt bra. Djurgården blir tuffa i år också. Hammarby kanske får Zlatan, vem vet, det blir spännande. Men jag håller tummarna för AIK så hoppas vi att det slutar bra.