Dags för den sista delen av mitt rankningsprojekt. Efter att ha tagit mig förbi det definitionsmässigt svårnavigerade mittfältet så är det nu till sist dags för en i relativa termer hyfsat enkel och tydlig kategori. Anfallarna. Vilka anser jag vara Premier Leagues tio bästa?
Men helt okomplicerat är det så klart inte. Också mellan anfallare och offensiva mittfältare har gränserna suddats ut. Tydligast manifesteras kanske detta av Spaniens och innan dem Man Utds taktik med vad som enligt någon form av definitionsbok är noll anfallare. Vilket naturligtvis inte alls är detsamma som att där inte finns några spelare som anfaller.
Men här väljer jag att hålla mig hyfsat enkel. Anfallare är en sådan spelare vars primära och huvudsakliga uppgift går ut på att göra mål. Grovt uttryckt, och något förenklat, spelarna som tar emot passningarna snarare än är de som slår dem.
Kort om min metod. Jag säger mig ju vilja ranka de bästa spelarna just nu. Det betyder inte att jag bara tittar på den här säsongen enskilt. Det betyder dock inte heller att jag värderar en spelares karriär i sin helhet. Jag strävar efter jämviktsläget där jag värderar en spelares kvalitet och förmåga i nuet, både utifrån hur han presterat tidigare och hur jag bedömer att han kommer att prestera framgent. Men ju längre i tid vi förflyttar oss från nuet, desto mindre vikt ger jag detta.
Detta faller sig för mig naturligt. En spelare kan naturligtvis ha många kvaliteter även om dessa inte tagit sig sina främsta uttryck just under den här säsongens första månader. Likaväl måste man kunna tänka sig att den som faktiskt har varit fantastisk under hösten kanske inte nödvändigtvis är kapabel att hålla den nivån över tid.
Här är min sammanställning.
:::
(10) Michu, Swansea
Har gjort stormande succé i Swansea under höstsäsongen med 13 mål på 22 matcher. Värvades för en ringa summa under sommaren av Michael Laudrup och det är inte konstigt att flera större klubbar kanske känner sig lurade på konfekten. Fungerar också som offensiv mittfältare, men i Swanseas lagbygge är det först och främst Michu som står för målmedvetenheten.
(9) Javier Hernandez, Man Utd
En lysande debutsäsong följdes av en svagare andrasäsong för Hernandez, som värvades från ingenstans för rätt precis tre år sedan. Många tvivlade då, men färre tvivlar nu. Det var lite upp till bevis den här säsongen, samtidigt som konkurrensen i Man Utds anfall för tillfället är mördande. Hernandez har dock svarat för flera mycket imponerande insatser, och har likt få andra anfallare i Premier League en riktig näsa för mål.
(8) Demba Ba, Chelsea
Nästa spelare i en lång rad av anfallare som förväntas vara lösningen på Chelseas gordiska knut. Ba är möjligen rätt lösning, men troligtvis på fel problem. Hans målproduktion i först West Ham och därefter Newcastle imponerar emellertid, och han är en spelartyp som passar väldigt bra in i Premier League, såväl som i Chelseas spelstil.
(7) Edin Dzeko, Man City
I nästan alla andra lag i Premier League, och världen, så hade Dzeko varit dess främsta anfallare. Men det är inte lätt att rubba Man Citys argentinska axel och Dzeko har till stor del varit dömd till en utfyllnadsroll och inhopp. Den uppgiften sköter han dock väldigt väl och visar kontinuerligt både att han gör många mål men också att han gör viktiga mål.
(6) Dimitar Berbatov, Fulham
Som anfallare betraktat kan jag tänka mig att det för tillfället finns få mindre avundsvärda uppgifter än att försöka leda Fulhams linje. Berbatov får här alls inte samma understöd som han fick i Tottenham och Man Utd, men hans arbetsinsatser, bollkontroll och spelförståelse gör honom till en ideal target i Fulham och till en av lagets ledargestalter. Ovärderlig för klubben.
(5) Carlos Tevez, Man City
En på många sätt komplett anfallare. Snabb, teknisk, bra blick för spelet, kan avsluta och kan passa, har ett bra skott, modig och extremt arbetsvillig. Inte bara en anfallare utan en spelare som skapar utrymme för övriga spelare på planen. Inte längre lika extremt produktiv som när han var Man Citys primära anfallare och visst känns det som att laget nog skulle kunna klara sig utan hans ständiga persondraman.
(4) Wayne Rooney, Man Utd
Fortfarande ung men ändå under ett decennium en av ligans främsta och mest talangfulla anfallare. Trots detta något underskattad. Enormt arbetsvillig och offervillig för laget, spelar med intensitet och kombinerar detta med kraft och teknik, och en bra spelförståelse. På gott och ont en spelare som producerar i perioder, stundtals mängder av mål för att andra stunder drabbas av en kallfront. Kunde förbättra sina fysiska värden.
(3) Luis Suarez, Liverpool
Har tagit stora steg framåt bara under det senaste halvåret och fattar numer betydligt bättre beslut på fotbollsplanen än han gjorde förra säsongen. Ett kreativt spelgeni. Han har förbättrat sitt målskytte väsentligt men det stora med Suarez är inte nödvändigtvis enbart hans målproduktion, utan hur han genom sitt mod och sina utmaningar skapar mängder av chanser för lagets övriga spelare. Har varit en offensiv enmansarmé i Liverpool.
(2) Sergio Agüero, Man City
Det finns mycket med Agüero som påminner om Luis Suarez, men där Agüero ändå känns som mer utav en färdig produkt. Likt Suarez skapar Agüero yta och möjligheter genom att på egen hand utmana och göra snabba offensiva räder i djupled och sidled. Men Agüero är också mer distinkt i planens sista tredjedel och han framstår som bättre taktiskt skolad. Om Suarez spelar för laget så spelar Agüero i högre utsträckning med laget.
(1) Robin van Persie, Man Utd
Jag såg van Persie redan under hans tid i Arsenal som Premier Leagues troligtvis allra bäste avslutare. Hans målproduktion under det senaste året talar minst sagt inte emot det omdömet. Han var enastående i Arsenal och jag skulle säga att han om möjligt blivit till och med ännu lite bättre i Man Utd. Gör mål på alla de sätt och vis, och klarar dessutom till hans stora fördel av att leka bra med flera andra anfallare.
:::
Bubblare:
» Romelu Lukaku, West Brom
» Steven Fletcher, Sunderland
» Christian Benteke, Aston Villa
» Rickie Lambert, Southampton
» Nikica Jelavic, Everton
» Jermain Defoe, Tottenham
» Daniel Sturridge, Liverpool
:::
Återigen storklubbsdominans på den här listan. Vilket ännu en gång illustrerar det faktum att den riktiga värdestegringen på spelarmarknaden följer på offensiv spetskvalitet. Många kommer att vilja pusha Michu, med viss rätta, men jag förhåller mig lite avvaktande. Att han är det ständiga offensiva navet i ett lag under den absoluta toppen tror jag boostar honom en hel del sett till en jämförelse med övriga spelare.
:::
Be Champions!!