Nu gjorde trots allt Rafa Benitez sitt jobb. Han såg till att Chelsea slutade bland de fyra första i ligan och får fortsätta spela i Champions League, samtidigt som han bibehöll klubbens momentum genom att vinna Europa League, klubbens andra stora europeiska cuptitel på två säsonger. Hur illa någon än tycker om Benitez så måste slutsatsen ändå bli att det hade kunnat sluta så oändligt mycket värre än vad det nu ändå gjorde.
I och med klubbens återförening med José Mourinho, som den här gången snarare titulerade sig själv ”the happy one” över att vara tillbaka i klubben, så ser klubben och dess supportrar än en gång framtiden an med tillförsikt. Det var med Mourinho som Chelsea hade sina absolut största framgångar, och det var med honom som grunden lades för det stabila lagbygge på vilket i tur och ordning sex olika managers därefter byggt vidare.
Det alla nu tror, hoppas och förväntar sig är naturligtvis att José Mourinho ska upprepa bedriften.
:::
Försvar
Efter en tids oklarheter så verkar det till sist som om Chelsea har hittat ett etablerat mittförsvar i form av David Luiz och Branislav Ivanovic. John Terry var tidigare självskriven i Chelseas backlinje men är det inte längre, och i David Luiz har Chelsea hittat en ny men mer spelintelligent ledargestalt.
Det problem Chelsea har brottats med under flera år, särskilt i Premier League där kraven på eget spelföre är så mycket högre, har varit den defensiva organisationen och stabiliteten. Det har tagit David Luiz ett tag att hitta sina fötter i Premier League, men det verkar nu lyckligt genomfört. José Mourinho har generellt byggt sina lag på en stabil defensiv, och i Chelsea utgår han nu från goda förutsättningar.
Det är dock på ytterbackspositionerna som Mourinho behöver lägga lite energi. Dels på grund av defensiven, men också för att ytterbackarna är en viktig beståndsdel i lagets anfallsspel. På högerbacken har Chelsea nu en intressant spelare i Cesar Azpilicueta, men en komplementspelare till honom skulle helt klart vara av värde.
Det stora dilemmat gäller dock vänsterbacken. Ryan Bertrand verkar inte ha så mycket att bidra med och Ashley Cole kan vara dags att ersätta. Allra minst behöver han utsättas för vettig konkurrens för att på så vis höja sin egen prestationsnivå ännu några år.
Chelsea skulle inte behöva söka över hela jorden för ett bra alternativ. I Everton finns Leighton Baines, för vem ett rätt bra case kan göras för att han är Premier Leagues bästa vänsterback, och Everton vore nog inte avoga att sälja spelaren till rätt pris. Någon större konkurrens om spelarens signatur skulle nog Chelsea heller inte behöva förvänta sig.
Mittfält
Mittfältet är en genomgående stark lagdel för Chelsea med närmast ett överflöd av offensiv mittfältstalang. Spelare som Eden Hazard, Oscar och Juan Mata kompletterade av Frank Lampard och den nye värvningen André Schürrle gör Chelseas offensiva mittfält till ett av inte bara Premier Leagues utan världens starkaste.
Om José Mourinho skulle förstärka i något avseende så skulle det framför allt gälla att hitta en mer djupt liggande spelfördelare. Visst har Chelsea spelare på den positionen. Men Ramires å ena sidan är mer en genombrottsspelare och mindre av en spelfördelare. Oriol Romeu å andra sidan kan ses som något oprövad samtidigt som John Obi Mikel inte har uträttat några stordåd i den rollen.
Frank Lampard kan ta på sig den rollen, men även om Chelsea skrivit på ett nytt kontrakt med Lampard så är det inte en spelare man bygger ett nytt lagbygge omkring. Jag kan också tänka mig att detta är en lagdel där Mourinho vill värva ett stort namn av såväl kvalitetsskäl som mer symboliska skäl.
Med sitt förflutna i Real Madrid är det naturligtvis inte helt orimligt om José Mourinho låter sina blickar glida däråt. Både Luka Modric och Xabi Alonso vore för ändamålet högintressanta spelare. Här tror jag Alonso är ett betydligt mer sannolikt alternativ. Han har uttryckt ett intresse för att återvända till Premier League, samtidigt som Luka Modric har gett motsatt intryck av att vilja stanna kvar i Real Madrid.
En annan storvärvning vore så klart Paul Pogba från Juventus, även om jag tror att Juventus så långt som möjligt skulle motsätta sig en sådan affär. Ett mer realistiskt alternativ, kanske också lite mer visionärt, vore den spanske succémittfältaren Asier Illarramendi, som för tillfället dominerar i U21-EM samtidigt som han till vardags spelar för Real Sociedad.
Anfall
Anfallet har varit något utav ett problemområde för Chelsea ända sedan Didier Drogba lämnade klubben. För att vara mer precis, det har varit ett problemområde ända sedan Chelsea beslutade sig för att tämligen impulsivt spendera £50m på en utbränd Fernando Torres för två och ett halvt år sedan.
Det finns flera olika sätt för José Mourinho att angripa den här lagdelen. De indikationer som sänts ut hittills antyder att Chelseas senaste anfallsköp, Demba Ba, redan anses som överflödig. Även när det gäller Fernando Torres har Mourinho uppfattats som om inte avfärdande så i alla fall måttligt intresserad. Där verkar åtminstone inte finnas något överdrivet förtroende.
En möjlighet är så klart att José Mourinho väljer att satsa på vad han redan har tillgång till. Med den hittills utlånade Romelu Lukaku har han onekligen den möjligheten, och i spelaren en till synes naturlig arvtagare till Didier Drogba, en spelartyp som Mourinho vet att använda till perfektion. Mourinho har också indikerat att han vill behålla Lukaku i laget under kommande säsong.
Men även om José Mourinho ser Romelu Lukaku som en del av Chelsea så verkar det troligt att han också söker ett mer omedelbart alternativ. Även här i form av en storvärvning. Några stora namn som inte är fullständigt otänkbara är Napolis Edinson Cavani, som Mourinho ryktas vara mycket intresserad av, men även Hulk och sin gamle spelare Zlatan Ibrahimovic.
Det kan heller inte uteslutas att José Mourinho ser möjligheten att slå två flugor i en smäll, värva en stor anfallare och samtidigt försvaga en konkurrent, genom att försöka värva Wayne Rooney. Det vore onekligen en prestigevärvning, därtill av en spelare som visat sig uppenbart kapabel att spela i rollen som ensam anfallare.
Personligen tror jag heller inte det är omöjligt att Chelsea vänder sig mot Tyskland och Bayern München där Mario Gomez ser ut att mer eller mindre garanterat vara på väg att lämna klubben. Med en väldokumenterad kapacitet, endast 27 år gammal, och rimligtvis inte överdrivet dyr, så vore det en oerhört intressant värvning av Chelsea.
:::
Sommarens tema: Förening
Det som varit Chelseas problem har aldrig varit kvaliteten på lagets spelare, klubbens resurser eller respektive managers kompetens. Problemet har snarare varit att ända sedan José Mourinho först lämnade klubben så har dessa olika delar sällan marscherat i samma takt eller uppvisat någon större grad av enhetlighet.
Detta är något som synts likaväl på planen, med bristande samordning mellan lagdelarna, som vid sidan av planen, där ägare, klubbledning, managers, spelare och supportrar mer eller mindre samtliga visslat på sina egna disparata melodier.
Med återanställningen av José Mourinho kommer en förväntan om en ny tid av harmoni och helhetlighet i Chelsea. Där tidigare spretiga lagdelar och delar av klubben samlas av och genom en enande karaktär. Just detta var ett av José Mourinhos stora bidrag till Chelsea under sin första tid i klubben, och rimligtvis måste detta vara ett prioriterat område även nu.
:::
Be Champions!!