Mycket av den här bloggens fokus ligger, med viss rätta, på vad som händer och sker i Premier League. Men personligen har jag både en fascination och ett intresse av att också följa vad som sker i The Championship, även om jag inte alls vet lika mycket om den divisionen, vilket naturligtvis också hänger ihop med att jag följer färre matchen därifrån på regelbunden basis.
Åtta omgångar har hur som helst spelats hittills under säsongen av den serie som The Football League menar utgör ”riktig fotboll för riktiga fans”. En i mina ögon tämligen pretentiös slogan som i min mening begår synden att inte så mycket hylla sin egen produkt som att förtala någon annan produkt, som man mer eller mindre medvetet använder som mental utgångspunkt.
Det återstår mycket av säsongen. Möjligen kan man säga att en dryg sjättedel av säsongen är spelad, vilket trots allt inte är särskilt mycket. Ändå så är vissa observationer möjliga att göra:
En tidig ledarduo?
Att lyckas bli uppflyttade automatiskt från The Championship förutsätter i stor utsträckning att man sett över hela säsongen lyckas uppnå någon form av jämnhet.
Två lag som så här långt har visat prov på sådan jämnhet, även om båda faktiskt tappade poäng förra helgen i matcher som de egentligen borde ha vunnit, är Nottingham Forest och Norwich, som för tillfället också utgör The Championships ledarduo.
Norwich tvingades för andra matchen i rad hämta upp ett tvåmålsunderläge, mycket tack vare den effektive anfallaren Cameron Jerome. Nottingham å sin sida misslyckades med att slå hål på ett äckligt bestämt Millwallförsvar, Millwall som själva mycket väl kan vara ett topplag den här säsongen.
Ändå talar mycket för att båda dessa lag kommer fortsätta vara topplag i The Championship. Den stora anledningen är just lagens båda anfallare. Cameron Jerome i Norwich och Britt Assombalonga i Nottingham. Båda har haft en mycket bra inledning på säsongen.
Många managerbyten
De två managerskiftena i Cardiff och Fulham förra veckan, där först Ole-Gunnar Solskjaer och därefter Felix Magath båda fick lämna sina uppdrag, tog det totala antalet managerbyten hittills under säsongen i The Football League till nio stycken.
Det är naturligtvis rätt många sett till att säsongen trots allt är så ung. Men i både Cardiffs och Fulhams fall kan man trots allt hävda att ett managerbyte var motiverat. Men samtidigt, om Vincent Tan och Shahid Kahn väljer fel manager än en gång, så riskerar båda lagen en andra raka nedflyttning.
Något ljusare ser det ut för Cardiff, som i och för sig släppte iväg en tvåmålsledniing i förra omgången, men där spelet ändå såg bättre ut än förut. För Fulham ser det i så fall värre ut. Laget har hittills bara tagit en enda poäng under säsongen. Ironiskt nog mot just Cardiff.
Wolves går som tåget
Jag varnade redan innan säsongen för Wolves, och så här under dess början så motsvarar Wolves också dessa förväntningar. Frågan som för tillfället ligger på de flestas läppar är om Wolves ska göra vad Southampton och Norwich har grejat i närtid, nämligen att gå direkt upp till Premier League från League One inom loppet av en enda säsong.
Fem av Wolves åtta matcher hittills den här säsongen har slutat med det minst sagt prosaiska resultatet 1-0 till Wolves. Det är naturligtvis imponerande att kunna fortsätta vinna matcher som är så täta rent målmässigt, och Wolves ligger också bara en poäng efter tabelltoppen.
Leeds fortsätter att spåra ur
Att Dave Hockaday, den minst sagt omeriterade manager som Massimo Cellino tillsatte i Leeds inför säsongen, var en död man på vandring redan när han först tog jobbet förstod nog de flesta. Cellinos motiv att anställa Hockaday till att börja med förblir höljda i dunkel.
Under veckan har det gjorts klart att (Donnie) Darko Milanic tar över som ny manager. Motiven för detta är mer klara då Milanic har gjort sig ett namn med Sturm Graz och det är en typ av kontinental managerprofil som Cellino nog huvudsakligen söker.
Frågan var emellertid om det inte fanns en bättre lösning redan internt i klubben. Sedan Hockaday fått sparken så tog Neil Redfearn tillfälligt över laget och producerade resultat omedelbart. Redfearn vann tre av sina fyra matcher med Leeds och tog upp laget till elfte plats i tabellen.
Redfearn återgår nu till sin ordinarie position. Men man kan så klart fråga sig hur optimalt det egentligen är för Leeds att det, i händelse av minsta problem för Milanic, finns en så uppenbar ersättare i form av Redfearn så nära till hands.
:::
Be Champions!!