Inget Champions League ikväll för något engelskt lag men väl en full tisdagsomgång i The Championship. Det börjar ju närma sig slutet på säsongen och då börjar omgångarna rulla tjockt och snabbt i den engelska fotbollens så kallade lägre divisioner.
Toppstriden i The Championship är fortsatt dramatisk. Fyra klubbar gör upp om två direktplatser till Premier League när sju-åtta omgångar återstår för de inblandade lagen. Kamrat Linhem beskrev förutsättningarna i detalj när cirka tio omgångar återstod av ligasäsongen.
Sedan dess kan man säga att Burnley och Middlesbrough har öppnat upp ett litet men ändå befintligt litet försprång ned till Brighton och Hull. Om Middlesbrough vinner sin hängmatch skiljer det fyra poäng mellan de båda paren. Det kan komma att visa sig avgörande.
Men marginalerna är samtidigt försvinnande små. Burnley kvitterade på tilläggstid borta mot Brighton i lördags. Om de inte hade lyckats med det så hade båda lagen befunnit sig på samma poäng. Middlesbrough å sin sida vann mot Hull för två omgångar sedan, efter att ha gjort 1-0 på tilläggstid.
Man inser snabbt att med den typen av hårfina marginaler kan vinden vända tämligen snabbt igen och bli till motvind för Burnley och Middlesbrough. Det krävs egentligen inte mer än att en enda omgång går till Brightons respektive Hulls fördel och det är helt jämnt igen.
TABELLEN:
Burnley – 39pld, 76pts (+30)
Middlesbrough – 38pld, 73pts (+26)
Brighton – 39pld, 72pts (+17)
Hull – 38pld, 69pts (+31)
Middlesbrough ser ut att ha kommit till rätta med sina interna bekymmer under de två senaste matcherna. Sedan Aitor Karanka tagit över laget igen har Middlesbrough vunnit både mot Hull och mot QPR, men det har samtidigt inte sett särskilt lugnt och tryggt ut på planen i någon av matcherna.
Kanske är resten av säsongen en kamp mellan Middlesbroughs, och för all del även Karankas, bättre änglar och demoner. Att våga se möjligheterna och spela positivt och inte oroa sig över risken att än en gång misslyckas när säsongen ska avgöras.
Den bestående känslan är emellertid att om Middlesbrough vill ta sig till Premier League så gör man det nog klokast i att ta en av de två direktplatserna, för det är högst osäkert om de är mentalt rustade att kunna hantera ett playoff framgångsrikt.
Det är däremot Burnley som har störst momentum av lagen i toppstriden för tillfället, och så har varit fallet i ett par månader. Vid årsskiftet låg Burnley femma, åtta poäng efter Middlesbrough i toppen av tabellen. Två månader senare ledde man för första gången The Championship.
Sean Dyches arbete med Burnley är imponerande. Han blev kvar i klubben sedan de förra säsongen åkte ur Premier League, vilket är en imponerande indikation på långsiktighet av klubben. Det har gett honom möjligheten att förnya, föryngra och förstärka laget på viktiga positioner.
Burnleys nyckelspelare under säsongen har varit Joey Barton. Det är en spelare som helt klart inte går hem i alla läger men som besitter en obestridlig men underskattad kvalitet. Det svaga centrala mittfält som blev Burnleys fall förra säsongen har dock med Barton blivit lagets styrka den här säsongen.
Förra säsongens beroende i målproduktionen av Danny Ings har även det åtgärdats. Ings är självklart inte kvar i klubben sedan han såldes till Liverpool men Burnley förlitar sig nu på två pålitliga målskyttar. Sam Vokes samt Andre Gray, en spelare med en liknande karriärkurva som Jamie Vardy.
Burnley ger intrycket av att ha ett tämligen fast grepp om en av de automatiska uppflyttningsplatserna. De känns helt enkelt mest stabila av lagen i toppstriden och har dessutom ett försprång att arbeta med. Oddsen talar till Burnleys och Sean Dyches fördel.
Kontrasten är tämligen slående med Hull och Steve Bruce. Även Hull åkte ur Premier League förra säsongen men gjorde det med en i alla fall på pappret starkare spelartrupp. Flera av de spelarna är kvar den här säsongen och sett till spelarmaterialet borde Hull vara förhandsfavoriter för uppflyttning.
Istället är det Hull som har fallit ifrån när säsongen har börjat röra sig in på upploppssträckan. Ett tidigare effektivt målskytte har börjat sina. Under mars vann inte Hull en enda ligamatch vilket har stått dem dyrt i ligan. Steve Bruce får hoppas att 4-0-segern mot Bristol City i förra omgången var vändningen.
Ändå är det kanske Brighton som är Middlesbroughs allra största hot inför säsongsavslutningen. Brighton inledde säsongen sensationellt bra men tappade greppet under slutet av hösten. Från och med februari har dock Brighton under Chris Hughtons ledning hittat vinnarspåret igen.
Sedan januari har Brighton bara förlorat en enda ligamatch. De är tillsammans med Burnley det mest formstarka laget i toppstriden och det lag för närvarande har vinden mest tydligt i ryggen. Det finns en positiv känsla runt laget som inte riktigt finns på samma sätt i vare sig Middlesbrough eller Hull.
Det är ett gemensamt drag i toppstriden i The Championship. Middlesbrough och Hull är defensivt de båda bästa lagen. Men Burnley och Brighton har visat upp det kollektivt sett bästa anfallsspelet, från mittfältet och framåt. Det är två lag som spelar en mer positiv fotboll och ser ut att ha en fördel av det.
Det är ett återkommande mönster i engelsk ligafotboll. Klyschan är att en bra offensiv vinner matchen men en bra defensiv vinner titlar. I England stämmer inte detta riktigt. Visst måste defensiven vara tillräckligt bra även här, men det är offensiven som spelar den mest avgörande rollen i absoluta toppen. Det vill säga, förmågan att vinna matcher snarare än att inte förlora dem.
Den fundamentala sanningen är inte alltid förenlig med en managers benägenhet att förorda spelmässig kontroll och defensiv trygghet. Och det är kanske mer än något annat vad som håller både Middlesbrough och Hull tillbaka i toppstriden för tillfället.
KVÄLLENS MATCHER:
Birmingham (9) v Brighton
Burnley v Cardiff (7)
Derby (6) v Hull
Middlesbrough v Huddersfield (18)