Bournemouths resa uppåt i det engelska seriesystemet, från botten av League Two hela vägen upp till Premier League, är naturligtvis stoffet drömmar är gjorda av. Kanske inte en riktigt lika spektakulär saga som Leicesters fantastiska titelvinst, men ändå ett kapitel i samma bok. På samma sätt måste man naturligtvis beundra Eddie Howes många års arbete med Bournemouth som har gjort detta möjligt.
Inte bara har Bournemouth faktiskt tagit sig till Premier League, de har även lyckats med bedriften att hålla sig kvar där. De flesta tog nog för givet att de skulle upp och vända, men tre säsonger i rad har de hållit sig kvar i Premier League, dessutom med hyfsat god marginal, och detta ser ut att bli den fjärde säsongen de upprepar denna bedrift. Att kalla Bournemouth för ett etablerat Premier League-lag känns inte längre malplacerat.
Att kritisera Bournemouth riskerar därför framstå som småttigt, kanske som att man missar det större perspektivet. Men om Bournemouth nu gör sin fjärde säsong i Premier League, och är på god väg mot sin femte, och det faktiskt är på sin plats att betrakta dem som ett etablerat Premier League-lag, är det i så fall inte också hög tid att faktiskt börja värdera dem därefter, och uppgradera våra egna förväntningar på dem?!
Bournemouths prestationer i Premier League har varit tämligen likvärdiga. De har tagit mellan 42-46 poäng vilket har placerat dem runt mitten av tabellen, normalt sett med en rätt tydlig dragning åt dess nedre halva. De har ständigt gjort det tillräckligt bra för att undvika nedflyttningsstriden men aldrig så bra att de har kunnat utgöra något genuint hot för lagen på tabellens övre halva.
Normalt sett brukar stabilitet föranleda beröm, och Bournemouth har onekligen visat sig väldigt stabila med sina 1,1-1,2 poäng per match under snart fyra hela säsonger. Men det är en stabilitet som är positiv endast när målet enbart är att inte åka ur Premier League, men vad man skulle vilja se från Bournemouth är fortsatt utveckling, inte en situation där stabilitet bara råkar vara ett annat, finare ord för stillastående.
Den aspekt som är mest frustrerande med Bournemouth är deras mjukhet, deras tendens att vara lätta att köra över, och i synnerhet i matcher mot de största klubbarna, framför allt på bortaplan. Det är inte matcher man förväntar sig att Bournemouth ska vinna, men det är matcher man kan förvänta sig att Bournemouth, precis som de flesta andra lag, ska kunna hävda sig i och åtminstone vara svåra att besegra.
Sanningen är den motsatta. Få lag i Premier League har de senaste åren ett sämre facit än Bournemouth än i dessa tuffa matcher på bortaplan, inget lag blir systematiskt överkörda på samma sätt som Bournemouth blir. Problemet är inte att Bournemouth förlorar dessa matcher, utan att de normalt sett är chanslösa, att de förlorar dessa matcher stort, att en match på hemmaplan mot Bournemouth är nästan synonymt med tre poäng.
Under Bournemouths fyra säsonger i Premier League har de vunnit endast två av 24 av dessa bortamatcher, båda matcherna mot Chelsea i olika grader av kristillstånd. Två till matcher har slutat oavgjort, mot Man Utd och Liverpool som vid tillfället hade sina kända problem med anfallsspelet. Resten av matcherna, det vill säga 20 av 24 matcher, har Bournemouth däremot förlorat, ett anmärkningsvärt svagt facit.
Men som sagt, mer oroväckande är kanske hur Bournemouth förlorar dessa matcher. De har förlorat tretton av dessa 24 matcher, det vill säga över hälften och tre gånger så många matcher som de faktiskt lyckats ta poäng i, med tre mål eller mer. Bournemouth släpper in i genomsnitt 2,6 mål per match i dessa matcher, vilket naturligtvis gör det på gränsen till omöjligt att vinna någon match.
Bournemouth har släppt in både tre mål, fyra mål och fem mål i fler matcher än vad de faktiskt har lyckats vinna. Det är naturligtvis ett rätt märkligt facit och givet att andra lag som blivit uppflyttade, som inte har varit i Premier League lika många år som dem, och som inte har mycket större resurser eller bättre förutsättningar än dem, inte brottas med samma problem, vore det fel att betrakta det som oundvikligt för Bournemouth.
Inte heller verkar det bli bättre med tiden. Deras första säsong i Premier League såg dem åka på två stora förluster (1-5 och 0-3). Säsongen därefter blev det tre stora förluster (0-4, 0-3 och 0-4), och den tredje säsongen återigen tre stora förluster (0-3, 0-4 och 0-3). Den här säsongen, deras fjärde säsong, inleddes med två tvåmålsförluster för att därefter ha sett Bournemouth förlora med 0-5, 1-4, 0-3 och senast i onsdags med 1-5.
Med andra ord, det är ett problem som Bournemouth alltid har haft och ett problem de inte heller ser ut att vara på väg att komma tillrätta med. Nu sträcker sig inte min lilla undersökning längre än att ha fokuserat specifikt på just dessa matcher, men det är svårt att föreställa sig att denna mjukhet eller skörhet inte skulle ta sig uttryck i matcher mot annat motstånd också, även om effekterna inte blir lika tydliga där.
Bournemouth har naturligtvis sin mycket tydliga och konsekventa spelidé, som har inte bara tagit dem till Premier League utan också hållit dem kvar där. Något ifrågasättande av spelidén som sådan ska inte detta ses som, utan mer ett konstaterande att oavsett vad för spelidé ett lag tillämpar måste det vara en spelidé som kan utvecklas, förfinas över tid, få laget att vinna fler matcher, förlora färre matcher, mot allt bättre motstånd.
Har Bournemouth och Eddie Howe verkligen lyckats med den saken med sin spelidé, eller kör de mest vidare med samma spelidé utan att riktigt vilja eller veta vad de ska göra för att utveckla den och förbättra laget? Denna fjärde säsong i Premier League är en säsong då Bournemouth borde ha kunnat utmana om en europeisk cupplats, och även om det inte gått vägen till sist, så borde de åtminstone kunna ha varit med i fajten.
Istället tar Bournemouth som vanligt sina 1,1-1,2 poäng per säsong, fortsätter förlora de stora matcherna stort, fortsätter placera sig anonymt och intetsägande på tabellens nedre halva, och fortsätter åka ur cupspelet alldeles för tidigt. Vilket möjligen kändes som att det var bra nog när Bournemouth först kom till Premier League, men nu när de om ett knappt halvår ska inleda sin femte säsong börjar kännas lite fattigt.
Mer än så kräver emellertid att Bournemouth blir hårdare. Men Bournemouth fortsätter fortfarande efter fyra-fem år att vara Premier Leagues mjukisar.