Vid en första glans var Chris Wilder bara ännu en i mängder av managers som får sparken på grund av lagets bristande resultat och tabellplacering. En tidigare lyckad manager som till synes tappat både greppet och glöden. 22 förluster på de 28 ligamatcher han hann med den här säsongen, och Sheffield United i praktiken nedflyttade redan vid jul, hade han inte fått sparken vore kanske det anmärkningsvärt snarare.
Men Chris Wilder fick inte sparken av Sheffield United på grund av resultaten över huvud taget. I själva verket var det så att Sheffield Uniteds ägare, saudiske Abdullah bin Musa’ad bin Abdulaziz Al Saud, en bit in på säsongen menade att för honom spelade det ingen roll alls om Sheffield United åkte ur Premier League, Wilder satt säkert! Istället fick Chris Wilder sparken på grund av att relationen till klubben och ägaren bröt samman.
Det var ett tufft beslut när det meddelades. Dels eftersom Sheffield Uniteds ägare sagt det de alltså sagt om saken tidigare. Dels eftersom Chris Wilder lyft Sheffield United från elva i League One till nia i Premier League inom loppet av fyra år. Visst gick det att förstå sentimentaliteten som följde på beslutet och möjligen också klagosången över fotbollens grymhet och glömska.
Men snabbheten i Sheffield Uniteds succé och klättring genom det engelska seriesystemet, och entusiasmen detta skapade, maskerade samtidigt den ganska tydliga omständigheten att Sheffield United helt enkelt aldrig var en klubb som var byggd för Premier League; varken organisatoriskt ,finansiellt eller kulturellt. Alltså var det kanske bara en tidsfråga innan Sheffield Uniteds situation faktiskt blev ohållbar.
Dilemmat för Sheffield United är naturligtvis att de befann sig i denna ohållbara situation mer eller mindre enbart tack vare Chris Wilder. Utan Wilder hade Sheffield United aldrig gått upp till Premier League, kanske hade Sheffield United fortfarande harvat kvar i League One. Chris Wilders briljans tog Sheffield United till Premier League, men denna briljans innehöll aldrig en tanke på vad Sheffield United skulle göra utan denna briljans.
Sheffield United blev under sina två år i Premier League en klubb av just den typen av motsättningar. Ett målsnålt fotbollslag som ändå lyckades engagera och underhålla; ett taktiskt innovativt fotbollslag som ändå bar en traditionellt brittisk hårdhetsprägel; ett brittiskt lag i själ och hjärta som ändå var beundrat runt om i Europa. Motsättningar som gjorde det väldigt svårt för många påstådda experter att faktiskt förstå Sheffield United.
Men även motsättningar som till sist förklarar varför Sheffield Uniteds situation till slut blev ohållbar. Chris Wilder förmådde inte behålla den delikata balansen, förmådde inte uppräthålla magin, vissa skulle säga illusionen. Wilders transferfacit visade sig väldigt svagt efter uppflyttningen, Wilders management präglades alltmer av öppna angrepp på egna spelare, Wilders kontroll och omdöme började uppenbarligen svikta.
Detta behöver naturligtvis inte vara så väldigt dramatiskt, det är knappast första gången vi ser en manager tappa sin mojo på det sättet. Normalt sett som sagt brukar det bara betyda att en klubb byter manager. Men det blev dramatiskt och det blev ett problem för Sheffield United eftersom så väldigt mycket av Sheffield Uniteds identitet helt enkelt blev Chris Wilder. Sheffield United blev kort sagt alltför beroende av en person.
Alex Ferguson har vid flera tillfällen sagt, och han är knappast ensam om att ha framfört den här uppfattningen, att managern alltid måste vara den viktigaste personen i en klubb, och det ligger mycket i detta. Men det betyder naturligtvis inte att managern är viktigare än klubben, utan förutsätter att managern underordnar sig själva uppdraget att vara och agera helt och hållet i klubbens tjänst.
Tydligt är att Sheffield Uniteds ägare hade insett svagheten i klubbens konstruktion, i dess avsaknad av en egen identitet utöver Chris Wilders identitet, och i dess alltför höga beroende av en enda person. Sheffield Uniteds ägare ville komma åt Sheffield Uniteds problem genom att stärka klubbens organisation och minska dess direkta beroende av Chris Wilder som person.
Sheffield Uniteds ägares svar på frågan hur Sheffield United skulle ta sig ur sina nuvarande problem, samt på sikt kunna bli en klubb som faktiskt var byggd för Premier League, var att begränsa Chris Wilders allsmäktighet. Chris Wilders eget svar på samma fråga verkade snarare vara ökad allsmäktighet. En konflikt uppstod i synen på vad klubben skulle vara, vem som var klubben, och på klubbens framtid.
Sheffield United löste den här konflikten genom att sparka Chris Wilder. Beslutet blev en fråga om makten och kontrollen över klubben. Om Sheffield Uniteds ägare ville hävda sin kontroll över klubben är det svårt att se hur de hade kunnat besluta på något annat sätt än att byta ut Chris Wilder. Men naturligtvis försätter det Sheffield United i en potentiellt väldigt besvärlig situation.
Man måste ändock säga att Sheffield United har hanterat denna svåra situation på ett så pass bra och smart sätt som ändå var möjligt att föreställa sig. Anställningen av Slavisa Jokanovic som ny manager känns genomtänkt på alla sätt. Jokanovic är en manager av sådant renommé att Sheffield Uniteds supportrar måste känna att fastän klubben har gjort sig av med Chris Wilder så har klubben inte gjort sig av med sin ambition.
Slavisa Jokanovic är en manager som vid två tillfällen har blivit uppflyttad till Premier League redan, således en manager som är väldigt väl rustad att kunna göra detsamma med Sheffield United. Jokanovic är en managers vars taktiska tänkande inte ligger allt för långt från den taktik som Sheffield United har arbetat med under Chris Wilder. Därtill är Jokanovic en manager van vid att jobba inom en mer modern fotbollsorganisation.
Härmed har Sheffield United hittat ett bra sätt att hantera den motsättning mellan kort sikt och lång sikt som drabbar i stort sett alla nedflyttade lag. På kort sikt har Sheffield United hittat en manager som förmodligen erbjuder de bästa möjliga förutsättningarna för dem att ta sig direkt tillbaka till Premier League. På lång sikt har Sheffield United hittat en manager med vilken de kan bli en klubb byggd för Premier League.
Chris Wilders bidrag och insats för Sheffield United kan aldrig glömmas eller nedvärderas. Men med Slavisa Jokanovic kan Sheffield United bli en klubb med betydligt färre motsättningar än vad som var fallet med Chris Wilder.
:::
EM-KOLLEN
Ungern vs Frankrike. Frankrike fortsätter marsch mot slutspelet med en match som nog alla förväntar sig att de ska vinna. Väldigt svårt att se hur Ungern ska kunna stå emot de många och varierande hot som Frankrike erbjuder på planen. Ungern, som nog sågs som gruppens slagpåse på förhand, kommer aldrig vara mer slagpåse än vad de är i den här matchen. Prognos: Frankrike (3-0)
Portugal vs Tyskland. Om detta hade varit VM och endast två lag hade gått vidare från gruppen så hade den här matchen kunnat haft en nerv, spänning och dramatik som den nu inte riktigt lyckas ha på samma sätt. Portugal är bombstarka defensivt men känns något begränsade offensivt. Tyskland känns mest bara begränsade. Men två stabila fotbollslag. Prognos: Oavgjort (1-1)
Spanien vs Polen. Polens kanske något oväntade kollaps mot Slovakien, tillsammans med Spaniens oförmåga att vinna matchen mot ett defensivt Sverige, gör denna match betydligt viktigare för båda lagen än vad man kanske trodde på förhand. Men Polen verkar på något sätt rätt överskattade, vilket inte minst jag har gjort mig skyldig till, och det går inte att se dem räcka till mot Spanien. Prognos: Spanien (3-1)