Definitionen av galenskap sägs det är ju att upprepa samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat utfall. Om så vore fallet kanske Crystal Palace är textboksexemplet på galenskap i Premier League givet att de redan en gång prövat ett experiment att förnya och modernisera sig som misslyckades minst sagt spektakulärt, bara för att några år senare pröva på exakt samma sak en gång till.
Självfallet var det många som nog menade när Crystal Palace meddelade att de minsann hade för avsikt att modernisera sig igen, byta rekryteringsstrategi, satsa mer på yngre spelare och gå mot en mer klassiskt kontinental klubbmodell, att Crystal Palace skulle hamna i exakt samma situation några år tidigare då de tvingades sparka Frank De Boer efter fyra matcher och göra en snabb reträtt till Roy Hodgson.
Vad man kunde konstatera ganska lätt den gången var att Crystal Palace gjorde nästan varenda fel som gick att göra. Man pratade om att modernisera, och anställde Frank De Boer som manager som var tänkt att modernisera, men man följde aldrig upp det med någon konkret handling. Spelartruppen var fortfarande brittisk och ålderstigen, och det gjordes inga större försök att förändra den utifrån den uttalade strategin.
Naturligtvis slutade det ungefär som man kunde misstänka och Crystal Palace tvingades rycka i nödbromsen, trycka på brandlarmet och göra en taktisk helomvändning tillbaka till ursprungsläget, om inte annat för att hålla sig själva kvar i Premier League. Utifrån just den erfarenheten är det så klart en smula modigt av Crystal Palace inte bara att inte släppa idén, utan dessutom våga pröva igen några år senare.
Den här gången verkar det dessutom ha gått bättre. Patrick Vieira sitter trots allt fortfarande kvar som Crystal Palaces manager, en bit in på sin andra säsong i klubben, och efter att ha slutat på tolfte plats förra säsongen är det en inte orimlig tanke att Crystal Palace den här säsongen ska kunna utmana den övre halvan. Crystal Palaces spelartrupp känns både stark och ändamålsenlig.
Vad är det då Crystal Palace har gjort rätt den här gången, som de alldeles uppenbarligen inte gjorde rätt första gången?
Patrick Vieira
Crystal Palace har lyckats betydligt bättre i sin manageranställning med Patrick Vieira än vad de gjorde med Frank De Boer. Lätt att vara efterklok här, men kanske är Vieira ett mer naturligt val som manager för en engelsk klubb, erfarenhet som han ändå har av Premier League.
Frank De Boer var emellertid ifrågasatt redan från start. Han hade misslyckats med att imponera utanför Ajaxmodellen, och hans korta tid med Inter förebådade vad som sedan skulle hända med Crystal Palace. Patrick Vieiras erfarenheter med New York City och med OGC Nice var mer positiva.
Känslan med De Boer var att Crystal Palace tämligen okritiskt ville kopiera Ajaxmodellen och trodde detta skulle kunna hända genom att bara importera en gammal Ajaxspelare som blivit manager. Med Vieira har Crystal Palace fått utforma sin egen modell, och Vieira har personligheten och tänkesättet att kunna genomföra den.
Aktiv rekrytering
Till skillnad från förra gången har Crystal Palace också omsatt modellen i handling. Det vill säga, deras strategi gällande spelare visar sig i vilka spelare som värvats av klubben med följden att Crystal Palaces spelartrupp redan från början var betydligt bättre lämpad att faktiskt kunna realisera den fotboll laget var tänkt att spela.
Crystal Palace har gått från att vara ett av Premier Leagues mest klassiskt brittiska lag till att vara ett närmast praktexempel på ett mer modernt kontinentalt fotbollslag i Premier League, en spelartrupp med en yngre profil med fokus mer på tekniska egenskaper än rent fysiska attribut.
Ingen panik
Den här gången satt Crystal Palace stilla i båten hela vägen. Här kan hävdas att det var relativt lätt för dem att göra då det aldrig blev någon större orsak till panik. Crystal Palace inledde exempelvis inte säsongen med fyra raka förluster och noll gjorda mål. Hotet om nedflyttning hägrade aldrig riktigt över Crystal Palace den här gången.
Samtidigt var inte allt rosor och solsken i Crystal Palace under förra säsongen. Det fanns perioder när det inte alls gick så bra. Trots detta var det aldrig något snack runt Crystal Palace under förra säsongen om att Patrick Vieira skulle kunna vara på väg att få sparken. Crystal Palace visade förtroende för Vieira, vilket skapade förtroende för Crystal Palace.
Bättre timing
Att prata om timing kan många gånger vara någon slags slaskförklaring, som snabbt blir lite banal. Jaha, än sen? Men vad som var slående första gången Crystal Palace försökte sig på det här var att det liksom kom från ingenstans. Kontraktsläget i spelartruppen var sådan att den var svår att förändra på kort sikt.
Andra gången valde Crystal Palace att göra sin omläggning i hyfsad samklang med att spelartruppen ändå var på väg att genomgå en rent naturlig föryngring och förändring, och det blev därmed lättare att omsätta ord i handling. Crystal Palace har den här gången inte behövt försöka banka fyrkantiga klossar i runda hål.
Resultatet kan mycket väl vara det bästa och mest spännande Crystal Palace vi har sett i Premier League.