Avsnitt tre är här. Veckans gäst är Pia Sundhage - förbundskapten för Svenska damlandslaget och något av en pionjär för svensk damfotboll. I podden pratar hon om hur Sverige ska ta VM-guld 2015, varför hon åkte till Fifagalan men inte till Vita huset - och varför kritiken om att hon inte kan försvarsspel är fel.
Hon får i intervjun frågan om varför hon nobbade två besök i Vita Huset i Washington - men ändå ställde upp på Fifagalan, trots Fifas beslut att lägga VM i Qatar där gästarbetare dör och homosexualitet är förbjudet
- Det är en bra fråga. Eh, en väldigt bra fråga. Jag åker till Fifa i damfotbollens namn.
Kunde du inte lika gä'rna åkt till Vita Huset du i damfotbollens namn?
- Nej, det tycker jag inte. Jag hade ett val att åka till Vita Huset eller inte och första gången åkte jag till Örebro, men det är inget val att åka till Fifa att ta emot ett pris, det är inte bara till mig utan till damfotboll.
- Det är ett större beslut, jag hade inget val och det förväntades att jag skulle komma till Fifa och jag kände att det här var damfotbollens pris och det har blivit många ringar på vattnet, många intervjuer och pratat ännu mer om damfotboll till skillnad från att skaka tass med Obama eller Bush, det är inte riktigt samma sak.
Hur ser du på att VM ska gå i Qatar?
- Det är konstigt. Verkligen märkligt.
I intervjun tittar hon också tillbaka på förra sommarens EM-slutspel där Sverige gick till semifinal på hemmaplan - och där turnringen föregicks av ett avhopp i tränarstaben. Birger Jacobsson lämnade sin coachroll dagarna innan premiären.
-Det är ännu en sak som inte blev bra. Jag har konstaterat att jag inte var tillräckligt tydlig om hans jobb och den rollen han fick var inte vad han förväntat sig. Jag lyssnade inte tillräckligt bra för han flaggade om det och undrade om det verkligen skulle vara så, men jag var så entusiastisk kort inför EM och så säker på att vi skulle fixa det.
- Jag bad spelarna om ursäkt för att jag och "Bigge” hade utsatt dem för den här situationen. Det var inget bra.
- Ibland gör man fel och det blev fel, och det viktiga är att lära sig av den läxan. När vi pratat med Matti Demegård (ny assistent) så har jag varit övertydlig och hittills går det bra.
Sundhage pratar också om hur hon ser på snacket om att hon skulle kunna träna ett herrlag.
-Jag tror det är långt bort, det handlar egentligen om när våra grabbar är mogna för en kvinnlig tränare. Ska man lyckas måste man känna att gruppen vill bli ledd av dig. Känner man det blir man en bra tränare en bra ledare.
- Känner man lite skepsis vilket jag tror finns inom herrfotbollen då är det svårt att vara en bra coach. Så det kommer nog att ta tid.
- Jag har börjat titta på föreningar. Skulle ledarskapet fungera i en förening med både unga killar och tjejer? Skulle man kunna göra skillnad där. Den tanken börjar växa fram mycket mer än att bevisa att jag skulle klara mig inom herrfotbollen.