Patrick Ekwall och Olof Lundh åker till Malmö och träffar en av svensk fotbolls störste genom tiderna - Jonas Thern. Han var mittfältsankare i Zürich, Benfica, Napoli, Roma och Rangers och fick uppleva både en EM-semifinal och ett VM-brons under sina 75 landskamper. Den gamle MFF-stjärnan är dessutom ständigt aktuell i allsvenskan då hans son - Simon - spelar i Malmö FF.
När programledarduon passerat Ekwalls gamla kvarter - som kanske något oväntat visar sig vara de allra tuffaste i Malmö - så når de fram till gamla Malmö Stadion. Där står Thern placerade vid en byst av gamle MFF-hövdingen Eric Persson.
Thern börjar med att hylla nuvarande engelske förbundskapteten Roy Hodgson. Tränaren som lyfte fram Thern i MFF under mitten av 80-talet.
- Det första jag gjorde när jag blev tränare i Halmstad var att besöka Roy i Udine. Som alltid tog han sig tid.
- Jag brukar säga att de bästa tränare jag haft, Roy, Svennis, Lippi, Dick Advocaat och Ranieri ja det är många. Alla har haft olika sätt att se på hur man spelar fotboll men det gemensamma är den sociala kompetensen - att bry sig om individen hos spelaren. Det kännetecknar alla de tränarna.
Något som Thern själv anammade som tränare i Halmstad. Förre spelaren Per "Texas" Johansson berättar har berättat en hel del om annorlunda träningar medan Thern var i klubben. Framför allt att Thern brukade visa upp tre fingrar när han själv var med i spel under träningarna.
- Jag vägde ju som någon sa - 0,1 ton, var väl inget att skryta med. Så jag fick skryta med att jag varit trea i VM.
Thern som vann två SM-guld med Malmö FF tycker att sonen Simon gjorde helt rätt som tog - det hos många impopulära - steget från Helsingborg till MFF inför den här säsongen.
- Du blir aldrig glad om du inte följer det som finns inom här, säger pappa Thern och pekar på hjärtat och hyllar samtidigt hur hans son hanterade skriverier och glåpord.
- Var det någon som visade klass på hur man ska bete sig så var det väl han.
Pappa Thern erkänner dock att han blev något överraskad över hur stor uppståndelse det blev kring sonens övergång.
- Han var ju aldrig riktigt ordinarie i Helsingborg och spelade tio matcher från start. Han hade sett Malmö spela och det sätt som de vill spela fotboll så tyckte han att det skulle passa betydligt mycket bättre. Det kan inte jag ge han fel i. Det sättet som han spelar fotboll på tror jag kommer passa mycket bättre här.