Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

LUNDHS KRÖNIKA
1v

Lundh: Allt i framtiden lockar inte – även om det bara är annorlunda

LUNDHS KRÖNIKA

Lundh: Allt i framtiden lockar inte – även om det bara är annorlunda

1v

Att gnälla på moderniteter och utveckling klingar ofta fel.
Särskilt när man blir till åren.
Ändå fick en resa till Leeds mig att njuta av hur det kan vara.

Annons

Arenan må ha sett sina bästa dagar. Ändå var det en behaglig tidsresa att återvända till Elland Road och ta en pit i katakomberna i den läktare som byggdes i slutet på 1950-talet efter att man sålt John Charles till Juventus.

Såg Leeds-Queens Parks Rangers på plats förra helgen och det var som att hamna helt rätt. En fotboll och en inramning som jag föll för en gång i tiden. Även om det slutade 0-0 och det var få Leeds-chanser så var det en njutning att sitta bland över 30 000 tunt klädda engelsmän. Om inte spelet värmde så gjorde väl ölen det.

Även om det var rätt bra drag på pubarna kring stationen inför match och man såg många lagtröjor och halsdukar på stan så räckte det att gå in i den största sportaffären för att se att Leeds inte är så heta. Några retrotröjor, annars idel andra stora lag.

I ett av de sunkigare köpcentrumen i stan har Leeds United en egen shop men den andades inte framgång och driv. Snarare gav den en känsla av deppighet med ett begränsat utbud och en stämning som var mer Pound store än vinnarvibbar.

I maj är det 16 år sedan Leeds United spelade semifinal i Champions League mot Valencia. Efter 0-0 på Elland Road blev det 3-0 till det spanska laget i returen, och den förlusten var också början på en makalös utförslöpa för den engelska klubben.

Vi som håller på lag kan ofta tävla i om hur dåligt det går för just våra klubbar. Och hur plågsamt det är att hålla på just det här specifika laget som alltid havererar. Allt är relativt och för varje Leeds så finns det ett Coventry som har det ännu värre eller ett Liverpool där man lider på hög höjd.

Har följt Leeds mer eller mindre slaviskt sedan slutet på 1970-talet och det är klart att det finns ljusa stunder men det är långt mellan gångerna. De senaste elva, tolv åren har varit de värsta med spel i den engelska tredjedivisionen.

Givetvis finns det en dröm att se Leeds United i Premier League igen. Kanske till och med i Europa? Så här i efterhand framstår det som otroligt att man spelade semifinal i Uefa-cupen 2000 och då semifinal i Champions League 2001 och slogs i ligatoppen i England.

Tyvärr byggde en hel del av framgångarna på ett luftslott där man lånat pengar till spelarköp och löner med framtida publikintäkter som säkerhet. När framgångarna uteblev så hamnade klubben i en våldsam negativ spiral där man i det närmaste gick i konkurs.

Man var tvungen att sälja allt av värde. De bra spelarna som kunde inbringa några pund. Hemmaarenan Elland Road. Träningsanläggningen. Tyvärr är det sällan så att man gör de bästa affärerna med kniven mot strupen.

Ägare har kommit och gått genom åren. Den ena värre än den andra och man har bytt managers i parti och minut. Det har varit närmare 100 lånespelare som passerat i den vita dräkten ovanpå en del värvningar och egna produkter.

Nu verkar Leeds dock ha hittat rätt i Garry Monk som framför allt spelade för Swansea och sedermera blev manager för klubben när Michael Laudrup fick sparken. Monk fick en bra start och skrev ett treårskontrakt men fick gå ett halvår senare.

När han tog över Leeds United tog han med sig gamle MFF-bekantingen Pep Clotet och tog in förre anfallsstjärnan James Beattie. De har sedan plockat ihop ett lag med bland andra Pontus Jansson som utmanar i toppen av Championship.

Det är klart att hoppet om Premier League finns där, men ju mer jag sett av utvecklingen ju mindre sugen blir jag. Även om det i det närmaste är omöjligt att överleva ekonomiskt i Championship och det kan hota klubben på sikt är inte Premier League samma sak längre.

I globaliseringens tidevarv har fotbollen i Englands högsta serie blivit en helt annan industri som vänder sig till en annan publik. Kolla bara arenautvecklingen där de flesta måste byta upp sig för att kunna konkurrera.

Bara att läsa om Tottenhams nya bygge med ”the Tunnel Club” där det ska vara en ”fine dining” restaurang precis vid spelartunneln och med fönsterglas så man ska kunna se när Harry Kane o Co ska in på planen. Kostnad? Ja, flera hundra tusen kronor per år.

Uppenbarligen finns det en marknad för det här eftersom det sker och om man ser på beläggningen som klubbarna i Premier League har så funkar det. Men det är något annat än den fotboll som jag blev förälskad i en gång i tiden.

Naturligtvis kan man inte hålla fast i något bara för ett några generationer gillar det, och Premier League måste alltid vara målet. Om det makalösa sker att Leeds går upp kommer jag givetvis jubla men det finns ett stråk av oro. Vad blir kvar av gamla Elland Road? Och fansen.

I dag i Premier League är det ju oftast bara bortaklacken som ger inramning. Tänk att det är 17 år sedan Roy Keane klagade på stämningen på Old Trafford och undrade om de som var där och åt räkmackor kunde stava till ordet fotboll.

Frågan är om det går att kombinera det nya och det gamla? Det här är en utveckling som även finns i Sverige och där vi ser nya arenor som ibland är lyckade men andra exempel utan själ. Att utvecklas men ändå ha respekt för det gamla måste vara nyckeln – och det är klart  att det går att ordna.

FAKTA

Helgens...

Helgens måste

Lugn och ro och ”Citizen Schein” som jag inte hunnit med. Ett par cupsemifinaler och Leeds-Brighton.

Helgens avstå

Att rulla hatt.

Veckans lottning I

Bayern München-Real Madrid och Juventus-Barcelona är rätt mäktiga kvartsfinaler och dessutom svårtippade, men det lutar åt spansk/katalansk triumf. Dortmund-Monaco är 55-45 och Leicester-Atletico Madrid är 40-60. Tänk att Leicester skulle vara det enda engelska laget kvar i kvartsfinal efter den säsongen. Otippat var ordet. Apropå Monaco så kan det vara värt att påminna om att furstendömets ryskägda förvisso är skickligt på att ta fram talanger i sin akademi men att man har en skattemässig fördel som få andra klubbar. Inkomstskatten är obefintlig så det blir mycket över för de spelare som väljer att gå dit.

Veckans quick-step

Bristol City släppte Gustav Engvall på lån till Djurgården och kallade sedan tillbaka honom.

Veckans landslagsnobbar

Rasmus Elm var först ut med att tacka nej till Janne Andersson och skrinlägga alla tankar på spel i landslaget igen. Under fredagen kom Oscar Wendt fram till samma slutsats. I fallet med Elm är det förståeligt med tanke på sjukdomen som plågat honom och tagit några år av karriären. I fallet Wendt så är det väl så att Andersson likt Erik Hamrén rankat andra backar före Bundesliga-spelaren. Ändå deppigt att en av få svenskar som spelar regelbundet i ett bra lag i en av världens ligor inte har motivation att spela i landslaget och inte fick en vettig möjlighet till det. Sedan är det väl en kombination av att rollen i Borussia Mönchengladbach skiljer sig från rollen i landslaget och att Wendt kanske behöver ett annat förtroende från en tränare för att lyckas.

Veckans civilkurage

Gillar att spelarna i USA:s hockeylandslag för kvinnor hotar med att bojkotta VM om man inte förbättrar villkoren. 

Veckans ex-Fifa-höjdare i trubbel

Efter nästan 30 år åkte Issa Hayatou på stryk i valet om att leda Afrikas konfederation CAF.  Ahmad Ahmad från Madagaskar slog ut Fifa:s sittande vicepresident efter olika turer som skildras bra i denna artikel.

Klart är att Ahamad hade stöd från Fifa-presidenten Gianni Infantino som även varit inne och dragit i Uefa för att få rätt man att styra. Hayatous exit gör att det skakar till hos SvFF:s arenapartner Lagardère som har rättigheterna till CAF:s olika turneringar, men där myndigheter i Egypten jagat efter Hayatou och de styrande i CAF och anklagat dem för korruption. Nu har Ahmad lovat en rejäl genomlysning av CAF:s verksamhet.

Veckans skakande läsning

Den amerikanska collegeidrotten är inte frisk alltid. Hemskt om Baylor University.

Veckans epokskifte

Henrik Rydström har skrivit sitt sista blogginlägg. Därmed är en epok över och med tanke på att han lämnat Twitter och för en blygsam tillvaro på Instagram så har en röst som jag uppskattar tystnat. Förstår dock hans skifte. Kanske är det inte heller så många som följer Kalmar FF:s U19-tränare via bloggen längre, men han visade verkligen vägen när han bjöd på inblickar och hjälpte till att bygga sin klubb. Att sen inte alla i Kalmar eller KFF fattade det är en annan sak. I en tid när huvudtränare i allsvenskan struntar i att gå på sin egen upptaktsträff och SHL-spelare slutar tala med media under ett pågående slutspel kan det vara värt att påminna om Rydström.

Veckans lottning II

Manchester United ger ett aningen tröttkört intryck men Anderlecht bör man klara av i kvartsfinalen av Europa League. Därmed lever drömmen för SvFF att få Zlatan till finalen på Friends Arena och för United är det en väg till Champions League. John Guidetti och Celta Vigo har goda möjligheter att slå ut belgiska Genk. Schalke 04 är favorit mot Ajax och Lyon mot Besiktas är jämnt.

Veckans livet är orättvist

Qatar-ägda sportkanalen BeIN Sports i Frankrike har det tufft ekonomisk, men ägarna pumpar in sex miljarder kronor för att hålla bolaget i skick.

Veckans gästspel

Var inbjuden att prata stil inom idrottens värld av Fredrik av Klercker och Filip Strömbäck som har podden Stiljournalen. Det blev en diskussion om allt från slipsknutar till ryggsäck i mixed zone.

Veckans ångest

Luleås Petter Lasu Nilsson fick ett rejält tokspel när det blev förlust mot Malmö i hockeyns åttondelar. Inget snack om att han hamnade helt snett, men alla fattar väl att det han sa inte handlade om att han ville mörda någon. Han har bett så mycket om ursäkt, bara att gå vidare.

Veckans sorgligaste

Tidigare Fifa- och Uefa-höjdaren Per Ravn Omdal är den senaste i raden som nu berättar om hur man anmälde Sepp Blatter till schweiziska myndigheter i början av 2000-talet. Det säger norrmannen i Josimars podd . Naturligtvis bra att det kommer fram men det har passerat många år. Varför berättade man inte det när det skedde för att sätta tryck på Blatter o Co men även på Schweiz?

Veckans vinnare

AFC Wimbledon slog MK Dons. Ja, ni som kan historien om hur fansen startade ett nytt Wimbledon efter att klubben flyttades inser naturligtvis symboliken i den segern. Peter Hyllman skriver om matchen här.

Veckans reporter
Expressens Leif Brännström har varit med länge och kan det här med att kolla politiker. I veckan visade han hur moderaten Tomas Tobé köpte vin för sina SJ-poäng trots att det var mot Riksdagens regler.

Veckans Leeds United
Efter att ha sett 0-0-matchen Leeds-Queens PR på plats så gladde det lite att Fulham tappade poäng i veckan. Viktig match mot Brighton och med nio matcher kvar är det ett öppet rejs om att nå playoff. Blir en rysare.

Veckans låt
”Lazarus” – David Bowie.

Veckans podd

Robin Olsen är gäst och FCK-målvakten berättar om sin makalösa resa där han i princip slutat och började spela i division 5-klubb, om hur han utvecklats i Danmark, tron på att Sverige ska nå VM i Ryssland och drömmen om att få spela i England eller Tyskland. Sedan tidigare finns 141 avsnitt av podden Lundh och de är samlade här.

Veckans citat
”Det är inte Pauls fel att han får tio gånger så mycket pengar som bra spelare fick förr. Det är inte hans fel att en del tv-experter har verkliga problem och behöver varenda krona för att överleva och att Paul är mångmiljonär. Jag tycker att han förtjänar respekt.

Manchester Uniteds manager José Mourinho krävde respekt för Paul Pogba men visade ingen större respekt själv.

Publicerad 2017-03-17 kl 22:42
LUNDHS KRÖNIKA

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER