I restaurangen på spelarhotellet i centrala Stockholm satt Andreas Granqvist och Andreas Isaksson och fikade med en tredje person. Det såg skönt avslappnat ut. I källaren satte sig Erik Hamrén bakom podiet och svarade på frågor från ett hyfsat stort pressuppbåd.
Han gav ett rätt samlat intryck i träningsoverallen. En aning pressad, men det vore underligt annars. Svarade på frågorna utan större irritation, duckade en om det vore ett fiasko att inte nå EM och suckade lite åt en fråga om Oscar Wendt och undrade varför han återigen behövde svara på den.
Han skämtade även med den danska pressen apropå att många i landet varit glada över att ha fått Sverige i playoff. Då påpekade Hamrén med lite svensk-danska att det skulle vara en extra stor besvikelse för danskarna om de nu inte slog ett svenskt landslag när man jublat över lottningen.
Hamrén slog även tillbaka mot en viss dansk sturskhet om att Sverige inte slagit Danmark utan hjälp av en fylledansk sedan 1992 och att Zlatan inte gjort något mål på de rödvita under tävlingsmatcherna under 2000-talet. Hamrén sa att nu är det dags och hänvisade till känslan hos honom och spelarna.
Det var den första insatsen för förbundskaptenen under en samling på knappa tio dygn och där cirkeln sluts nästa onsdag med en presskonferens dagen efter matchen i Parken. Då vet vi om Sverige är i EM 2016 eller om det är Morten Olsen o Co som kan ta sikte på mästerskapet i Frankrike.
För sex år sedan tog Lars Lagerbäcks tid som förbundskapten slut med en förlust på den danska nationalarenan och han satte i källaren på spelarhotellet dagen efter och förklarade läget. Att han skulle kliva av som förbundskapten och efter det började jakten som slutade med att Hamrén tog över.
Erik Hamrén har samlat en trupp på 23 spelare efter att Pontus Wernbloom lämnat återbud, och tar sikte på matcherna som i viss mån skriver förbundskaptenens CV under tiden som ansvarig för Sverige. Ett missat mästerskap vore ett fiasko – det kan jag svara på - och att bara gå till ett av tre mästerskap vore inte godkänt.
Å andra sidan skulle två mästerskap av tre vara godkänt, och då med en möjlighet att addera till CV:et via insatser i ett mästerskap i Frankrike som innebär en ny chans att ge en annan bild av hans tid. För det är ingen tvekan om att Hamréns ställning ute i landet är rejält försvagad om man jämför med när han dansade in hösten 2009.
Om Hamrén känner extra press? Han sa att det givetvis är speciellt med avgörande matcher men att det inte är någon skillnad nu mot när man mötte Portugal i playoff för två år sedan. Precis som då går han kontrakt ut tätt efter kvalet, och det finns en rad spelare som kanske tackar för sig om Sverige inte når EM.
Kanske kan han inte svara annorlunda? För han bejakade känslan av att gå in i två laddade matcher där det är vinna eller försvinna. Att det finns möjligheter och att det gäller att gilla läget fall man ska kunna prestera under sådana förhållanden. Det är tillfällen idrottare ska älska.
Har dock svårt att se att Hamrén inte skulle uppleva detta pressade läge som annorlunda. Särskilt med tanke på att han under sina sex år som förbundskapten varit känslig för kritik och bilden av honom. Att då han inte skulle fundera på läget framstår som förvånande och det är inte som hösten 2013.
Då hade Sverige rest sig från de döda och slagit Irland, Kazakstan och Österrike i tre ödesmatcher och även pressat tyskarna innan man fick mardrömslotten i form av Portugal. Att man pressade Ronaldo o Co är sin sak, men i slutändan räckte man inte till och Hamrén fick en ny chans.
Annat läge hösten 2015 där kvalkampanjen föll samman mot Ryssland och Österrike i september och en plats försvann, och 2014 var det svagaste landslagsåret på länge. Det ovanpå att Hamrén knappast får en ny chans att leda landslaget om man missar EM 2016 ovanpå VM 2014.
Till VM i Brasilien fanns det enbart 13 platser, till EM i Frankrike fanns det 23 platser och rimligen är det ett betydligt större misslyckande att inte nå EM-slutspelet när halva Europa får påsar. Och att eventuellt rassla ut mot Danmark som gjort ett svagt kval vore naturligtvis en betydligt större nesa.
Att då tro att Hamrén inte skulle ta intryck av det läget vore fel. Om han sedan klarar av att älska läget återstår att se. Han har några träningspass och två tuffa kvalmatcher kvar och det är utan tvekan de största matcherna i karriären. För de riskerar att avgöra hans eftermäle som förbundskapten.