Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Lundh: Få som fansen kan lita på i fotbollens värld

Premier League

Visst går det att förstå West Ham-fansens ilska mot Dimitri Payet.
Och klubbens besvikelse.
Ändå är fotbollens värld mer komplex - och det är få fansen kan lita på.

En av mina favoritspalter är The Observers ”Said & Done” som journalisten David Hills knåpar ihop. Det är en fantastisk uppvisning i att Donald Trump inte var först med att säga en sak, göra en annan och sedan ljuga om det.

Fotbollsvärlden kryllar av Trump-kopior som inte tvekar när det handlar om båda vita och svarta lögner, och allt där emellan för att alldeles för få gör som Hills. Det vill säga exponerar de olika lögnerna som fyller tidningar och tv.

Fastnade på en passus om Dimitri Payet häromveckan. Där den klassiska dubbelmoralen blev exponerad. West Hams vd Karen Brady uppgav att man tänkte anmäla Marseille till Fifa för att den franska klubben agerat fel i jakten på den kontraktsbundne Payet.

Annons

Humorn när då Hills i sin spalt kan visa att sommaren 2015 så var Marseille-ledningen vansinnig på West Ham. Varför? Jo, för att den engelska klubben förhandlat med Payet och hans agent utan Marseilles vetskap.

Slutsatsen blir kanske att det är Payet och hans agent som är skurkarna då. Nja, jag tror att alla är lika stora kålsupare i den här härvan och att man tar genvägar när det passar en och klagar när någon annan utnyttjar genvägarna.

West Ham-fansen då? Som stampar och spottar på Payets tröja nu när han vägrar spela med A-laget och vill flytta hem till Frankrike dit hans fru och barn återvänt. Jo, det är givet att man kan köpa deras frustration över Payets handlande.

Ändå har man svårt att tro att West Ham-fansen ansåg att klubbledningen gjorde sommaren 2015 när man såg till att värva honom från Marseille. Snarare såg man väl det som skickligt arbete, även om Marseille-fansen säkert var besvikna över att han lämnade klubben.

Annons

I grunden vill man att ett kontrakt ska gälla, men både spelare OCH klubbar har gång på gång visat att så inte är fallet. Fråga Emir Kujovic och Alexander Kacaniklic som skrev på för nya klubbar i somras men som blivit tillsagda att hitta nya arbetsgivare.

Det kryllar av exempel på klubbar som gjort både det ena och det andra för att få bort spelare trots gällande kontrakt. Bli av med tröjnumret. Träna med juniorerna. Och se till att det blir krångel med lönen och annat.

Det försvarar inte att Dimitri Payet tar en bonus på tolv miljoner kronor i september och i januari inte längre vill spela för klubben. Men det är en verklighet som gäller, där både spelare och klubbar agerar för sitt eget bästa och struntar i mycket annat.

Hur många gånger har vi inte hört om klubbar som på olika sätt hotat spelare för att de inte vill förlänga sina kontrakt. Samtidigt har samma klubbledare inga problem att värva kontraktslösa spelare och välkomna dem i värmen.

Annons

Känner någon till en spelare vars kontrakt är på väg att gå ut och där klubben inte vill behålla honom, men som ändå lyckats hota sig till en förlängning? I så fall vill jag gärna veta om det fungerat för en spelare att agera som en klubb.

Vi i media blir inte sällan megafoner i denna kamp och där man från antingen spelarens eller klubbens sida ser världen i svart eller vitt. Tyvärr är den sällan så enkel att se. Det är betydligt mer komplext än så och det borde vi bli bättre på att förklara.

Inte sällan läser man att det är agenternas fel. Eller så är det spelarna som är giriga. Fast ledarna då? Och ägarna? Det är klart att de är en del av maskineriet och ser till att sko sig på olika vis och agerar med dubbelmoralen hissad högt.

Kanske är det att ställa för höga krav på fansen när det handlar om hur man ser på en spelare som vill dra kontra när ens egen klubb värvar en spelare som bråkat sig loss. Juve-fansen kokade inte när Zlatan bråkade med Ajax, men var arga när han stack till Inter.

Annons

Det finns mängder av exempel men tyvärr rusar vi ofta för snabbt fram. Ny affär. Ny spelare. Nya rubriker. Därför är David Hills kolumn i Observer/Guardian varje söndag en påminnelse om hur deppig den här världen kan vara när det handlar om dubbelmoral och heder.

Naturligtvis kan jag förstå de som spyr på Dimitri Payet som för mindre än ett år sedan skrev på ett nytt kontrakt värt runt 1,5 miljoner kronor i veckan, men nu vägrar att spela. Det är ett hån mot dem som betalar hans lön via köp av biljetter, tröjor och tv-abonnemang.

Att han vill flytta hem till Frankrike för att vara med sin familj borde han kanske tänkt på när han förlängde kontraktet. Eller när han hämtade ut sin lojalitetsbonus i september. En sak är att vilja flytta hem, en annan är att strejka för att komma loss.

Ändå är det inte så enkelt att klubben bara är ett offer för en bortskämd fotbollsspelare. Payet har troligen sett att lojalitet inte direkt lönar sig i den här branschen och att det handlar om att ta så mycket man bara kan, för ingen kommer att tacka dig i slutändan.

Annons

Snarare är det ett tecken på en allt sjukare fotbollsvärld, och tyvärr också en värld i stort. Där det viktigaste är att se till att man får sin del och att man struntar i andra. I det fallet går klubbar, spelare och agenter hand i hand i riktning mot banken.

Helgens...

Helgens måste
FA-cup i England. Blir några fajter med hopp om skrällar och sedan Sutton-Leeds med hopp om en tvåa. Avtackningsmiddag lördag kväll för Ekwall med gamla och nuvarande kollegor.

Helgens avstå
VM-upplösningen i handboll. 

Veckans inbördeskrig
De danska landslagsstjärnorna slåss nu öppet med sitt förbund, DBU. Herregud, det är rejäla svingar från spelarna. Bara det att spelarna säger att de inte tror att förbundshöjdarna vill att Åge Hareide o Co ska nå VM i Ryssland. Vem som har rätt? Historiskt har de danska spelarna alltid ställt mycket större ekonomiska krav på DBU än exempelvis de svenska spelarna. Något som är lite snålt med tanke på att det är att som att ta möjligheter för förbundet att satsa pengar på talanger som följer. I dag har dessutom spelarna helt andra möjligheter att dra in pengar under sina karriärer. Samtidigt säger danskt fotbollsfolk som jag känner att DBU utarmats på kunnigt folk och att de som styr inte har koll. Alla inser nog att det sitter långt inne att Christian Eriksen o Co ska hänga ut förutsättningarna. Lider med Hareide som knappast hamnar i ett drömläge.

Veckans RT
Jack Lipscomb vill kasta ut Cleveland Indians första kast för säsongen. Han behöver 100 miljoner RT:s. Kämpa, Jack!

Veckans deppigaste
Scenerna från Skytteholm när Djurgården mötte Vasalund och det var oroligheter efter matchens slut.

Veckans lektion i varför Isak inte är större än Zlatan
Hade en Twitter-debatt med ett par MFF-fans som vill ta ner hajpen kring Alexander Isak i jämförelse med Zlatan, här är en rad inspel från Jacob Leander-Olsson, och man ser det som givet att räkna upp transfersummor med inflation samt att Zlatans del av transfermarknaden i både Holland och Sverige var mycket större än vad Isaks var. Kan inte riktigt hetsa upp mig, däremot är det slående att trots att transfereringarnas värde ökat så har klubbar i Norden svårt att få bra betalt. John Obi Mikels försäljning från Lyn till Chelsea, där det var stenhård kamp med Manchester United och en hel del konstiga turer, den största affären gällande spelare som lämnar Norden. Runt 16 miljoner pund, men då gick tolv till United och fyra till Lyn. Tvåa är Borussia Dortmunds köp av Emre Mor från Nordsjälland. Annars är det några affärer i samma härad som Zlatan och Alexander Isak; John Carew till Valencia, Daniel Agger till Liverpool och Andreas Cornelius till Cardiff. Det troliga är att det speglar att de nordiska ligorna tappat i kvalitet, att löneläget bidrar till att spelare snarare flyttar än förlänger och att klubbarna dessutom sällan har tillräckligt stark balansräkning.  

Veckans quick-step
Ryan Christie slaktade Aberdeen i sociala medier för några år sedan, men nu skriver han på för klubben och lovar visa att det var fel. 

Veckans flyttlass
Gambias bortvalde Yahya Jammeh lämnade till slut landet, men inte utan att ha tömt statskassan och tagit med sig sina lyxbilar.

Veckans noll-koll
Chelseas målvakt Thibaut Courtois avfärdade i en intervju i veckan tanken på att han skulle gå till Kina, och gav andra spelare en släng: ”Vissa har mer fokus på vad de ska göra efter karriären och försäkra sig om att de har gott om pengar. Jag föredrar att spela i stora klubbar, tjäna lite mindre och vinna titlar.”

Bara det att det är omöjligt för målvakter att flytta till Kina, då ligan är förbjudet att värva utländska målvakter. Man vill att de kinesiska målvakterna ska utvecklas.

Veckans Karl-Oskar i Utvandrarna
Blåvitts målvakt John Alvbåge drar till Minnesota.

Veckans tittartips
I veckan blev ESPN-dokumentären om O.J. Simpson Oscarsnominerad. Har tidigare rekommenderat den, och den är ett måste. Finns på SVT Play till och med 13 februari och är så mycket mer än bara det sorgliga och tragiska mordet på Simpsons ex-fru och hennes nye kille. Väl värt att lägga nästan åtta timmar på.

Veckans felträff?
USA:s president Donald Trump vill stoppa visum till medborgare i Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen. Attentatsmännen från 11 september kom från Saudiarabien, Egypten, Libanon och Förendade Arabemiraten.

Veckans udda turer kring Alexander Isak
Det framstod som verkligen genomtänkt att Alexander Isak styrde mot Borussia Dortmund som gjort sig känd som en klubb som är duktig på att utveckla unga spelare. Ändå är det riktigt underligt att tränaren Thomas Tuchel inte var alls inblandad i värvningen och än underligare att det läckte ut. Vilket fick klubben till att försöka släcka det hela med en egen intervju med Tuchel, men det verkar vara någon slags problem mellan ledning och tränare i den tyska klubben. Förvånar även att Isak och hans representanter på mindre än en vecka bytte till Dortmund-spåret och det utan att på allvar tala med tränaren i den nya klubben. Vilket brukar vara legio om man vill veta sin roll.

Veckans Leeds United
Leeds studsade tillbaka efter förlusten mot Barnsley och slog Notting Forest med 2-0. Sista målet av Souleymane Doukara var ett mål som fick många Leeds-fans att minnas Tony Yeboah. Kolla in målet från en supporter som filmat det.

Veckans album
”Fattigkussen” – Zacke.

Veckans podd
Linus Wahlqvist är gäst och IFK Norrköpings back talar om vad bronset i U17-VM betydde, om synen på att vara mittback eller högerback samt hur länge han bli kvar i Allsvenskan. Sedan tidigare finns 134 avsnitt av podden Lundh och de är samlade här.

Veckans citat
"Spelar du fotboll för att du älskar det eller spelar du för att du vill tjäna pengar? Jag, jag vill bara spela fotboll för att jag tycker om det. Jag älskar att spela. Jag gillar att hjälpa mina lagkamrater och njuter av att spela mot stora spelare och lag.”

Manchester Citys Yaya Touré om varför Kina inte lockar honom. Samtidigt klingar det ihåligt när mittfältarens agent häromåret avslöjade att Touré funderade på att lämna City när han inte fick en tårta på sin födelsedag och hånade klubbens bud till Touré och menade det var ett bud som bara en bankrutt klubb lämnar.

Publicerad 2017-01-27 kl 13:52

Kommentarer

Visa kommentarer
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto