I en tid när pengarna inom fotbollen bara blir större och större och klubbar, spelare och agenter omsätter miljarder är det bara en sak som förblir som vanligt. Den totala bristen på insyn, vilket gör det lättare för alla inblandade att göra vad de känner för.
Oavsett var man tittar i fotbollens värld är gardinerna nerdragna. Hos Fifa. Hos Uefa. I stora klubbar. I små klubbar. Hos agenter. Spelare. Det är så även i Sverige. Försök att få insyn i vad Friends Arena kostat SvFF och vem som tjänat pengar.
Eller ta en sådan sak som vad folkrörelsen svensk fotboll i olika organisationer betalar och har betalat agenten Rune Hauge för att han ska skriva dess tv-avtal. Eller be om att få reda på vad ett svenskt EM-guld för herrar och damer är värt om man spelar i landslaget.
Inte är det lättare att få insyn hos klubbarna. Försök kartlägga miljonströmmarna i transfern när Alexander Isak gick från AIK till Borussia Dortmund. Vilka fick betalt och hur mycket? Vilka avbränningar fanns det?
Ska naturligtvis inte peka ut AIK mer än någon annan svensk klubb. Det är likadant över hela linjen i svensk fotboll. Ta bara Åsebro som kämpade i fem år för att få sina pengar av IFK Göteborg för försäljningen av Sebastian Eriksson, men inte fick någon hjälp av SvFF.
Åsebro lärde sig läxan och motionerade till SvFF om det via Dalslands FF för att man som förening ska ha rätt att få se avtal där man har en del av intäkterna. Vad som hände? SvFF tog inte ens upp motionen till behandling.
Det är just bristen på öppenhet som gör det möjligt att ta genvägar. Man blir aldrig ifrågasatt. Om ingen vet att Rune Hauge har fått 100 miljoner kronor för att sälja allsvenskan så kommer ingen att skrika särskilt högt.
Kulturen finns i hela fotbollsvärlden och börjar i toppen med Fifa och valsar sedan neråt i systemet. Ingen bidrar med att berätta vad som sker eller kräver öppenhet, och då blir det också omöjligt att förändra systemet.
Antagligen finns motståndet för att en del skulle förlora på öppenheten. Om medlemmarna fick full insyn skulle de inte bara kunna reagera, de skulle antagligen försöka stoppa en del affärer som inte bara har plustecken för ens förening.
I veckan följde mina kollegor på Fotbollskanalen upp sommarens nyhet om att tre personer som driver i agentbolaget VMC Group även var involverade i den tidigare allsvenska klubben Västra Frölunda. Något som skulle kunna strida mot fotbollens regelverk.
För det står tydligt i Fifa:s och SvFF:s regelverk för förmedlare, som är den nya termen för agent, att en styrelseledamot i en förening inte får vara förmedlare. Inte heller att man får vara annan person med ansvar tekniska, medicinska eller administrativa frågor i en förening.
När Fotbollskanalen i somras beskrev det hela framkom via klubbens hemsida att trion bakom VMC, Arash Bayat, Mentor Zhubi och Erkan Saglik alla stod listade på positioner i klubben. Bayat var Ledamot/Senior/Sportsligt ansvarig, Zhubi var ordförande och Saglik klubbchef.
Arash Bayat bekräftade att han var förmedlare men att han stod uppsatt som styrelseledamot på hemsidan, vilket även årsmötesprotokollet visade där han var vald till 2018, kände han inte till. Han talade snarare om hur han brann för sin moderklubb som han ville hjälpa på fötter.
Ändå är det rätt uppenbart att han och kollegorna från VMC har eller åtminstone haft roller i Västra Frölunda. Samtidigt kunde man på VMC-agenturens instagram se hur unga spelare i klubbens U17-lag skrev på för VMC Group.
I den första artikeln från i somras var SvFF:s nye chefsjurist Anders Hübinette åtminstone halvtydlig kring det hela: ”Rent generellt kan jag säga att om man är en seriös förmedlare så förväntas man känna till vårt regelverk – inklusive förbudet mot att ha en funktion i en förening.”
När Fotbollskanalen i veckan följde upp det hela fick VMC Group och även Västra Frölunda klartecken av SvFF-juristen Anders Hübinette. Vad han grundade det hela på kunde han inte svara på. Insynen var som vanligt noll.
Läs gärna denna artikel med Hübinettes svar. Det är lätt Kafka-likt och det är uppenbart att detta bara är något för familjen fotboll som vi andra inte har med att göra. Allt är grönt.
En sak är att SvFF:s chefsjurist kommer fram till att allt är lugnt, det var ett missförstånd att förmedlaren Arash Bayat var vald som ledamot i Frölundas styrelse fram till 2018. Då borde man ändå kunna lägga ut texten och förklara vad som blivit fel, inte minst för VMC Groups skull.
För mig är det svårt att förstå fotbollens sätt att hemlighålla och fria alla inblandade utan att det går att bedöma vad som skett. Det är verkligen inte första gången SvFF väljer den vägen. Tyvärr alldeles för vanligt även i svensk fotboll.
Att ingen inom reagerar? Det är för sorgligt att det är okej för SvFF, Sef, klubbar och andra att dra ner gardinen gång på gång. Allt för att inte bjuda på insyn. Frågan är bara vad som sker där bakom? Vem som vinner och vem som förlorar?