I veckans avsnitt av Lundhs podcast behandlas bland annat pengarna inom Uefa och Fifa. Fram till nyligen var norskan Karen Espelund den enda kvinnan i Uefa:s exekutivkommitté. I maj tidigare i år fick hon lämna kommittén. Hon ser ett potentiellt problem med resursfördelningen.
- Mitt största bekymmer, som jag också gav uttryck för på det svenska årsmötet, är den dagen medlemmarna slutar att bry sig om det som sker centralt. Antingen om det är på Friends Arena eller om det är på Ullevål. Det är livsfarligt i en medlemsorganisation. Då ruttnar medlemsorganisationen. På samma sätt vore det farligt om man slutade bry sig om vad som sker i Uefa eller Fifa. Det kräver att medlemmarna törs stå upp och uttrycka saker, säger hon i podden.
- Den debatt vi har haft i Norge om reseräkningar, vare sig det gäller idrottsförbund eller fotbollsförbundet, är ett symptom på att man ställer frågor om resursfördelningen. Och det måste centralledningen ta på allvar. De måste titta på sina organisationer och se hur pengaströmmen går.
Espelund har själv aldrig velat ta begreppet "fotbollsindustri" i sin mun men varnar samtidigt för att utvecklingen kan gå åt det hållet om man inte ser upp:
- I en medlemsorganisation måste du kontinuerligt ha kommunikation med dina medlemmar. Det måste vi också vara vaksamma på i Norden, och det måste Uefa och Fifa vara vaksamma på.
Varför ska det vara den lyxen i era salonger?
- Det är en väldigt viktig fråga. Några praktiska tillrättaläggningar är helt okej, men nivån på det bör man diskutera.
Espelund menar att de frikostiga ersättningarna måste upp till diskussion.
- Jag tror att en diskussionen om besparingar i toppen av de internationella organisationerna måste komma, säger hon i podden.
Tror du att den kommer?
- Jag väljer att ha en tro på att den kan resas.