Stekoset låg tungt och det vandrade i värmen utanför 700-årsstadion på eftermiddagen. Sverige-Nordkorea lockade inte mer än drygt tusen personer men stånden där de fräste upp läckerheter var tidigt på plats för King’s Cup-semifinalen.
Längre bort var det multinationella jättar som Coca-Cola och McDonald’s som smällde upp egna stånd för att signalera att man är med den thailändska fotbollen men köerna fick vänta till kvällen när hemmanationen gick in i turneringen.
Intresset för det svenska landslaget var långt ifrån det tal vi såg på termometern och på läktaren dominerade ett gäng finska fans som kommit tidigt och antagligen smakat starkt – för de hejade på Sverige i den första matchen.
Varje vinter drar Sverige till värmen för att plocka fram nya landslagspelare och nu är man i norra
Thailand. Tanken är naturligtvis att en dryg veckas träningar och ett par matcher ska ta fram någon som kan ta plats i det riktiga landslaget.
Är osäker på om
Hamrén är troende och jag har inte sett honom i något av de många tempel som finns i Chiang Mai, men min gissning är han bett en bön för att det ska kliva fram en högerback eller en offensiv ytter och verkligen briljera.
När Sverige slog Nordkorea efter ett straffdrama i förmiddags så var det ett namn som stack ut:
Jakob Johansson. Vilken landslagdebut. Så mogen. Så vårdad. Så kall. Och så med i spelet att han gång på gång klev in och snodde koreanernas passningar.
Är det inte själve fan att han ska vara central mittfältare? Kunde han inte varit högerback? Eller offensiv ytter? Centralt på mittfältet är konkurrensen absolut hårdast om att ta sig in i det riktiga landslaget.
Förutom den vanliga kvartetten på
Rasmus Elm, Anders Svensson, Kim Källström och
Pontus Wernbloom finns
Albin Ekdal och fjolårsfyndet
Oscar Hiljemark och stjärnskott som
Ivo Pekalski och
Robin Quaison och säkert någon jag glömt.
Ja, ja, just det är naturligtvis ett lyxproblem – men det var häftigt att se Johansson agera som den pappa
Tobias Hysén talade om i Blåvitt. Det var som om Jakob Johansson gjort flera landskamper, men det var hans debut och det var i det närmaste högsta betyg.
Tyvärr klev varken
Jiloan Hamad eller
Simon Thern fram tillräckligt för att de ska vara alternativ i det riktiga landslaget. Hamad är den som är närmast givetvis men det är en känsla att han skapar för få poäng sett till hur mycket han har bollen.
Just yttrarna är ett bekymmer för Hamrén för
Tobias Sana är bänkad och
Christian Wilhelmsson är inget att satsa på längre. Därför är det ett viktigt uppdrag att vaska fram spelare som kan fylla de positionerna.
På samma sätt drömmer säkert Hamrén om en högerback som kan utmana
Mikael Lustig på allvar.
Adam Johansson är en habil spelare men hans utvecklingspotential är ringa och tyvärr verkar det inte växa fram alternativ nog för att
Celtic-backen ska svettas, och det är en verklighet att leva efter.
Annars var det en stark insats från Sverige mot ett rätt starkt Nordkorea och man borde avgjort matchen långt tidigare.
Erton Fejzullahu som knorrade in 1-1 hade ett jätteläge till 1-0 efter ett svenskt mönsteranfall på högerkanten och där Dif-anfallaren volleysköt på ett vasst inlägg men skottet träffade målvakten.
Uppskattar Fejzullahu som är en spelare med det lilla extra som ofta kommer i bra avslutningslägen, och även om han inte sliter som Tobias Hysén har han en potential att bli ännu vassare och det är naturligtvis någon Hamrén ska koll på.
Istället tog Nordkorea ledningen efter en svag svensk inledning av andra halvlek och där man släppte till ett skottläge och
Pär Hansson var utan chans. Fast det svenska laget visade moral och reste sig och tog över matchen.
Tobias Hysén krigade loss bollen och Fejzullahu ordnade 1-1 och därefter var det perioder av svenskt tryck utan att för den skull ha den rätt skärpan i straffområdet. Istället blev det ett straffdrama på 700-årsstadion, eller något drama blev det aldrig.
Anders Svensson,
Daniel Majstorovic och Tobias Hysén var alla skoningslösa och Pär Hansson parerade samtidigt en och störde en straffskytt att chippa över – rätt kasst – och sedan fick
Pontus Jansson avgöra matchen, vilket gav gänget en boost.
På sikt finns det säkert spelare i manskapet här som når det riktiga landslaget, men för Hamrén är det än så länge inget starkt nog som kan fylla de blottor han har i det riktiga landslaget som ju har sikte på det riktiga VM – och inte bara det inoofficiella.
*****
Säkerhetspådraget när Thailands premiärminister
Yingluck Shinawatra var på plats för se Thailand-
Finland i King´s Cup var rejält och hon lät sig bli plåtad med spelarna.
Smart PR, för sådant drag och sådan energi som det var på den fullsatta arenan när Thailand reducerat till 1-2 mot finnarna och vällde fram i attack går det att gå långt på.
*****
Sverige-Finland i final i King’s Cup. 11:00 i TV4-sport och på fotbollskanalen.se. En bra lördagsstart.
*****
Daniel Majstorvic var straffskytt i Basel. Drog in 16 stycken på två och ett halvt år. Gick att se på hans straff. Annars hade AIK-backen en bra bit kvar till det riktiga landslaget och jag tror inte han når dit igen.
Ändå oerhört starkt och imponerande att ta sig tillbaka från den svåra skadan han fick i februari och det i den åldern. En inställning som man inte kan trolla fram och den borde kunna räcka i allsvenskan.
*****
Humor att Sverige blev inofficiella världsmästare genom att slå Nordkorea på straffar. Jag gillar den typen av grejer och det märktes att Hamrén uppskattade det också.
*****
De finska spelarna verkade segersäkra. Hm.
*****
Hamrén tar ut truppen till
Argentina-matchen i nästa vecka. Får vi se
Karl-Johan Johnsson då? Kanske Albin Ekdal eller Oscar Hiljemark? Hade velat se
Alexander Farnerud som är årets mittfältare i Schweiz.
*****
Blir tajt på lördag då landslaget och vi ska med samma plan till
Bangkok bara någon timme efter finalen. Till skillnad från landslaget så har vi ingen poliseskort.