Real Madrids dåvarande tränare John Toshack hade sagt till Miguel Ángel Corona att göra sig redo. Han var spänd, nervös men mer än något annat lycklig, detta var det han hade drömt om sedan han var liten. Att få debutera för sitt Real Madrid.
- Jag stod där på linjen bredvid fjärdedomaren och väntade på bytet, redo att springa in på planen. Men bollen gick aldrig ut. Den ville inte rulla ut över sidlinjen och min chans försvann. Det är något jag fortfarande grämer mig över, berättar han i en intervju flera år senare.
Det var debuten som aldrig blev, den stora drömmen som aldrig blev sann. Bollen rullade aldrig ut över linjen, spelet avbröts inte förrän matchen var slut och Corona fick aldrig chansen att debutera för Real Madrid.
Det har nu gått 16 år sedan den där Champions League-matchen i Norge som Corona aldrig fick spela. Idag är det en annan klubb som har fångat hans hjärta: UD Almería. Där har han även fångat supportrars hjärtan och blivit historisk som den spelare med flest La Liga-matcher för klubben någonsin och runt sin arm bär han kaptensbindeln.
Corona eller Miguel Ángel Garcia som han egentligen heter, föddes i Talavera de la Reina den 12 februari 1981. Corona, som betyder krona på spanska, var ett smeknamn som först gavs till hans gammalfarfar och sedan till hans farfar. Av den anledningen att bådas frisyr eller snarare brist på frisyr liknande en krona.
- De var flintskalliga, eller Zidane-skalliga kan vi säga och därav Corona, förklarar Miguel Ángel.
Det blev ett smeknamn hela familjen kom att bli kända under i byn där de bodde. På senare tid har Miguel Ángel försökt att folkbokföra det som sitt riktiga efternamn, som en hyllning till sina farföräldrar, men utan att lyckas. Däremot har han alltid burit smeknamnet på ryggen när han spelat fotboll.
Första gången det skedde var han 12 år gammal. Som del av Castilla-La Manchas regionslag skulle han spela i Torneo de Brunete. När de frågade vilket namn han ville ha på tröjan svarade han ”Corona” utan att ens tänka, det kom naturligt.
I själva turneringen, som idag är Spaniens största för 12-åringar och tv-sänds i hela landet, gjorde han succé. Castilla-La Mancha vann finalen mot Madrid och Corona blev inte bara utnämnd till turneringens bästa spelare utan vann även skytteligan.
Efter finalen blev en av Madridspelarna intervjuade av tv nere vid planen. Corona blev nyfiken och ville höra vad han sa. När spelaren lämnade intervjun i tårar sprang han direkt fram för att trösta honom.
- Jag sa till honom att det inte gjorde något [att de förlorat] att det hela bara var en lek.
Det är inte målen eller vinsten i Torneo Brunete som 12-åriga Corona blev känd för i Spanien utan det var bilden när han tröstade sin gråtande motståndare. Bilden kom även att användas i reklamsyfte för turneringen under de kommande åren, en blid som skulle visa för de unga spelarna att detta var en turnering där man visade respekt för varandra.
Den gråtande Madridpojken, hans namn var Juan José García Ganero och han skulle komma att bli Coronas lagkamrat i flera år framöver, först i Real Madrid och sedermera i Real Zaragoza. För efter den där turneringen värvades Corona till sin drömklubb Real Madrid.
Även om han håller Almería nära hjärtat idag och ser det som sin klubb så kommer Corona alltid att se även Real Madrid som sin klubb.
- Det är min klubb och jag tycker om att säga det. Ibland får folk för sig att bara för att man kommit upp igenom Barcelona eller Real Madrids ungdomsakademi så har man det som sitt lag. Men jag hade lagkamrater i Madrid som föredrog Barça. För mig har det alltid varit Real Madrid. En av mina första gåvor som liten var en Madrid-tröja och varje helg försökte jag övertala mina föräldrar att vi skulle åka till träningsanläggningen, förklarade han i en intervju med La Ligas hemsida tidigare den här säsongen.
Han tog sig igenom ungdomslagen, upp till C-laget och sedermera till B-laget. Under resans gång delade han omklädningsrum med bland andra Iker Casillas. Det var även med Iker som Corona i maj 1996 åkte till Tyskland för att delta i U16-EM för Spanien.
De vann turneringen efter straffar i finalen mot Österrike och Corona var den som tog den avgörande straffen. Deras prestation i turneringen gjorde att Madridgrabbarna i september samma år även fick hänga med U-17 landslaget till Egypten för VM, ett lag som även innehöll Xavi Hernández. - Han var brutal, en riktig stjärna som pekade med hela handen och visade oss yngre vad som gällde, kommer Corona ihåg.
Brasilien med Ronaldinho i laget vann turneringen medan Spanien slutade trea. Tillbaka i Madrid tog Corona sig nästan hela vägen till A-laget. Säsongen 1999-00 då han skulle få sin debut, den som aldrig blev av, fick han hänga med A-laget en hel del och var med i Paris när man firade sin åttonde Champions League-titel.
Att vara omringad av spelare som Raúl, Morientes, Sanchís och Roberto Carlos är en upplevelse han aldrig glömmer.
- Jag lärde mig mycket av speciellt Sanchís, hur han var som kapten. Faktum är att nu när jag är kapten i Almería kommer jag ibland på mig själv med att göra saker så som Sanchís gjorde det.
Corona lämnade Real Madrid 2001 för spel i Real Zaragoza. Det blev endast 33 La Liga-matcher under hans sex år i klubben och istället lånades han ut till ett flertal klubbar i de lägre divisionerna. Säsongen 2006-07 lånades han ut till Almería och var en av lagets viktigaste spelare när de första gången någonsin vann uppflyttning till La Liga. Säsongen efter blev flytten permanent.
I Almería-tröjan har Corona vunnit uppflyttning till La Liga, åkt ner i andradivisionen och tagit sig upp igen. Nått en historisk semifinal i Copa del Rey, där han gjorde det avgörande målet mot Deportivo La Coruña i kvartsfinal 2011 och spelat fler La Liga matcher för klubben än någon annan. Det är inte konstigt att man i Andalusien älskar sin ”Krona”.
- Jag har en vän i Almería som alltid säger ”Jag är republikan men jag skulle aldrig kunna tänka mig ett Almería utan Corona”, berättar han för La Ligas hemsida.
Men mer än något annat så är det Coronas personlighet som man i Almería och hela Spanien för den delen, älskar.
Precis som han vid 12-års ålder gjorde i Torneo Brunete så ha Miguel Ángel Corona gjort avtryck även inom den professionella fotbollen när det kommer till fair play. 2012 blev han framröstad till Liga Adelantes mest respekterade spelare när han fick ”Juego Limpo”-priset på LFP-galan.
- Inom den professionella fotbollen är det väldigt viktigt att vinna, men inte till vilket pris som helst. Jag är en person som tycker att det är minst lika viktigt hur man agerar på vägen till målet som det är att nå dit, uttryckte han i sitt tal på galan.
”Han är en fotbollsspelare som faller utanför stereotypen” skriver journalisten Antonio Torres i en av sina krönikor för Almería-tidningen La Opinion.
Han älskas av medspelare och motståndare. Efter en match mot Barcelona uttryckte Andrés Iniesta att han bara älskade Miguel Ángels stil. När hans förra lagkamrat Juanito vid ett tillfälle fick beröm för hur han spelade så svarade han ”Tack, men om jag fick välja så hade jag velat vara som Corona”.
Han är en teknisk mittfältare som spelar för sina lagkamrater, styr spelet i det tysta. Han är även en kapten som visar ett fantastiskt föredöme för sina lagkamrater och vikten av att visa respekt för motståndarna. Han blir inte sur när han inte får spela, gör aldrig fula gester och när han får kritik så accepterar han den.
I Almería har han fått vara med om båda bra och dåliga stunder och i de värsta av tider har han visat sin storhet som lagkapten. Han står upp för sitt lag och sina lagkamrater och det är det som har gjort honom till Almería-supportrarnas stora favorit.
Almería spelar för överlevnad i La Liga ikväll 18:30 mot Valencia, seger är ett måste.