Under de senaste 27 åren har Raimon Ferrer praktiskt taget bott på Estadio Ciutat de Valencia, Levante UDs hemmaarena. Det är han som klipper gräset, målar linjerna, sopar trapporna och efter varje ligaomgång, högst upp på arenan, hissar samtliga La Liga-klubbars flaggor i tabellordning.
Raimon var där när Levante vann uppflyttning till den spanska tredjedivisionen, när de gick upp i andradivisionen och när de trillade ner igen. Han var med när de tog sig till La Liga för andra gången i klubbens historia. När de för första gången låg etta i Spaniens högsta division och han var där när Levante spelade sin allra första europamatch.
Under en av läktarna på Ciutat de Valencia har Raimon sin egna lilla vrå. Där väggarna pryds av lagfoton, historiska bilder, matchtröjor, halsdukar och vimplar. Under sina 27 år i klubben har han samlat på sig klubbens historia och här skapat sitt eget lilla museum. Spelare och tränare har kommit och gått men alla har de stannat till här för att bidra till vaktmästarens otroliga samling.
- Den där grabben där, det är jag, säger Juan Francisco García och pekar på en bild i Raimons vrå från tidigt 90-tal.
De få personer som ens är i närheten av passionen för Levante som Raimon har går att räkna på ena handen. Juan Francisco García, mer känd under sitt smeknamn Juanfran, är en av dem. Han har vuxit upp på Estadio Ciutat de Valencia, hans barn är döpt i det lilla kapell som finns inne på arenan och idag är han Levantes kapten.
Juanfran var 18 år gammal när han en decemberkväll 1993 fick sin debut för klubbens A-lag i en tredjedivisionsmatch mot L'Hospitalet. Fem av hans lagkamrater i dagens trupp var inte ens födda då. Efter att ha hjälpt klubben upp i den spanska andradivisionen lämnade han sitt älskade Levante för spel i La Liga med Valencia 1997.
Det har gått över tjugo år sedan Juanfran debuterade för Levante och sedan dess har han hunnit bli La Ligas näst äldsta spelare. Med sina 38 år är det endast Deportivo La Coruñas Manuel Pablo, 39, som är äldre. Juanfran har spelat fotboll i Galicien, Aragonien, Grekland, Turkiet och Holland. Han var del av Spaniens landslagstrupp under VM i Sydkorea/Japan 2002. Trots det finns hela hans värld samlad i ett litet hörn av Valencia.
Barndomshemmet, skolan, kyrkan där han döptes, gatuhörnet där han fick sin första kyss och fotbollsarenan dit hans farfar tog honom som barn för att se sin första Levantematch ligger allt inom ett räckhåll på bara några meter.
- Jag har alltid bott i det här kvarteret, jag växte upp bara några meter från arenan och gick hit med mina farföräldrar för att se Levante spela.
När Juanfran var liten var Levante inget La Ligalag, de pendlade mest mellan den spanska fjärde- och tredjedivisionen. Trots det fanns där aldrig någon tvekan om vilken klubb han skulle tillhöra.
- Min farfar hade ett lågt klubbmedlemsnummer, jag kommer inte ihåg exakt vilket nummer det var men det var lågt. Han var en av de första medlemmarna i klubben och det gör mig väldigt stolt.
För fem år sedan, i januari 2010, återvänder Juanfran hem för att avsluta karriären "i klubben där jag föddes". Levante befann sig då, efter en sejour i La Liga, på nytt i den spanska andradivisionen.
Två säsonger senare hände något som aldrig förr hänt på Estadio Ciutat de Valencia. Raimon gick upp högst upp på arenan och hissade som vanligt flaggorna, tabellettan först, sen tvåan, trean ända ner till sista plats. Det var bara det att den här dagen den 24 oktober 2011 var det inte Barcelona eller Real Madrids flagga som åkte upp först utan Levantes. För första gången i klubbens historia låg man etta i La Liga. Levante var Spaniens bästa lag.
Juanfran växte upp med två drömmar, den ena var att bli tjurfäktare den andra att få spela för Levante. Men aldrig hade han ens kunnat drömma om att föra sitt Levante högst upp i La Ligas tabell.
Att de hade tagit sig dit var ett smått mirakel. När Juanfran återvände till klubben 2010 var det till ett Levante i kris. Där ekonomin var så dålig att tränaren Luis Garcia medgav att han inte använde det datorprogram som mäter spelarnas rörelser eftersom "varje gång jag sätter på det kostar det 3000 euro och vi har inte 3000 euro".
På transfermarknaden fick Levante resterna, spelarna ingen annan klubb ville ha. Den lön de kunde erbjuda sina spelare var mindre än vad Messi och Ronaldo får på en vecka och klubbar i andradivisionen kunde erbjuda dubbelt så mycket som Levante kunde betala.
Levante var så oattraktiva att deras egna fans satte upp en banderoll på Ciutat de Valencia varpå de beskrev sitt lag som "Fula, fattiga och dåliga på fotboll". Truppen var dessutom gammal, vid en av lagets matcher under säsongen 2010-11 spelade man med en startelva med en medelålder på 32 år.
Trots det och ett gym som bestod av en stol och några vikter kom de att avsluta säsongen 2011-12 på en sjätteplats i La Liga. För första gången någonsin skulle Levante UD spela fotboll ute i Europa.
Juanfran spelade Champions League fotboll med Celta de Vigo. Han spelade i VM för Spanien och vann titlar i Holland med Ajax. Trots det anser han den viktigaste dagen i sin karriär vara när ett lag från Skåne kom på besök i Valencia den 20:e september 2012. .
- Det är väldigt stort att spela i ett VM. Men att få spela i ditt hem, din arena, för din klubb på europanivå. Något jag aldrig trodde skulle ske med Levante, det är det största.
Helsingborg IF blev Levantes första europamotståndare. Det är en Europa League-match som Juanfran alltid kommer bli ihågkommen för och en match han aldrig kommer glömma.
- Vi fick frispark och Helsingborgspelarna stod och pratade. Míchel slog bollen snabbt till mig och jag sköt nere vid stolpen. Det blev mål och jag var otroligt glad, inte bara för att det var mitt första mål på tre år utan för dess betydelse. Det var ett historiskt mål för klubben och det var våra första poäng någonsin i Europa för en klubb som vår betyder det något enormt.
Målet betydde att Levante vann matchen med 1-0, det betydde även att Juanfran, grabben som vuxit upp springandes med en boll runt arenan, blivit klubbens första målskytt någonsin i Europa. Ett mål han dedikerade till sin farfar, mannen bakom Juanfrans enorma kärlek för Levante.
Juanfran och Levante levde drömmen. Klubbens nya president, Quico Catalan, hade utanför planen gjort ett otroligt jobb för att få bukt på de ekonomiska problemen. På planen hade man tagit sig till Europa och nere i Raimons vrå hölls regelbundna lagmiddagar. Som han vid flera tillfällen gjort under de senaste femton åren så bjöd vaktmästaren spelarna på sin hemmagjorda Paella.
Men en dröm varar inte för alltid, förr eller senare vaknar man ur sin sömn. Levante har gjort det. Den 28 maj 2014 började Raimons vrå brinna efter en kortslutning. Levantes historia som vaktmästaren samlat på sig under 27 års tid blev till aska.
"Museet" är inte det enda som har brunnit i Levante den senaste tiden.
I april 2012, bara en månad efter att deras europaäventyr tagit slut förlorade Levante med 4-0 mot Deportivo La Coruña. Efter matchen anklagade mittfältaren Jose Barkero fyra av sina lagkamrater, däribland Juanfran för att inte ens ha försökt. Enligt radiokanalen Cadena SER skrek Barkero: "Denna matchen är en stor lögn, jag vill inte vara delaktig i den här farsen".
Dagen därpå bad han om ursäkt och tog tillbaka anklagelser.
- Jag har skapat stor skada för dem och deras familjer. Den som har gjort fel är jag för att ha anklagat dem för något som aldrig hände.
Men skadan var redan skedd och matchen mot Deportivo La Coruña hamnade under utredning för matchfixing.
Levante hamnade på nytt i elden när de spanska antikorruptionsmyndigheterna i september 2014 startade en utredning för matchfixing vid en annan av Levantes matcher. 2011 förlorade Valencialaget med 2-1 mot Real Zaragoza, ett resultat som gjorde att Zaragoza kunde klara sig kvar i La Liga.
Oskyldig till motsatsen bevisas, men anklagelserna har gjort att Levantes största framgång i klubbens historia nu ifrågasätts. Många frågar sig nu om Levantes mäktiga bedrift från ekonomiskkris till Europaspela, bara varit en stor lögn.
Även i ligatabellen brinner det för Levante. Ifjol slutade man visserligen på en 10:onde plats men det var mycket tack vare Keylor Navas briljans i målet. Nu ligger Valencialaget på nedflyttningsplats.
Trots den senaste hemmavinsten mot Granada som fick Raimon att rusa in på planen i ren extas och som gav laget hopp, så är det inte mycket som talar för att Juanfrans mannar ska hålla sig kvar i La Liga ytterligare en säsong.
Raimons museum har brunnit upp, kanske har så även legenden om Juanfran och hans Levante.
Levante - Elche spelas ikväll 20:45.