Veckans sportsliga uppvisning
Det var ju för väl att Barcelona och Real Madrid slutade just som det gjorde. Då menar jag inte resultatet 2-2, för det finns det förstås delade meningar om. Däremot var det en uppvisning i vilja och intensitet. Det var spel i båda riktningarna, och det var inte minst kul att se hur spelarna valde att inte ställa till det vid kritiska situationer. Vi har ju annars vant och vid det mesta när det handlar om urartade Clásicos. Men nej, det var inget större gnäll, och efter det oavgjorda mötet var det också kramkalas mellan konkurrenterna. Chapeau!
Veckans dolk i ryggen
Athletic vann med minsta möjliga marginal mot ett tufft spelande Osasuna. Och om det inte hade varit för baskernas flyt, navarragänget hade flera träffar i virket, kunde cirkusen med tränare Bielsa kunnat taigt ytterligare en vända i Bilbao. Det är förstås inte snyggt att någon spelade in tränarens privata samtal med truppen efter vårens Cupfinalförlust mot Barça. Och det är ännu mindre snyggt att någon feg och anonym spelare läckte innehållet till spansk media precis innan helgens möte mot Osasuna. Har Marcelo Bielsa verkligen gjort sin förtjänt av det?
Veckans ålderman
Varje säsong blir de färre. Det är i alla fall så det känns. Jag menar de verkliga åldermännen som fortfarande håller ställningarna. I lördagens match mot Rayo var det Juan Carlos Valerón som firade 300 matcher i den spanska förstadivision, bara med Depor. Om vi därtill räknar in säsongerna i andradivisionen, med Deportivo och Las Palmas, samt åren i Atlético de Madrid och Mallorca, får vi ett verkligt perspektiv på den 37-årige mittfältarens prestation. Och om vi dessutom tar hänsyn till de tuffa skadorna han kontinuerligt genomlidit under alla år, är det fullständigt otroligt vad han ändå har hunnit med.
Veckans vinnare
Uppskattningsvis, för en gångs skull var det fler anhängare till Atlético de Madrid som faktiskt höll på Real Madrid i mötet mot Barcelona. Anledningen var förstås enkel. Vid en katalansk förlust kunde det egna laget ta ligaledningen ensam, och den främste rivalen skulle fortfarande befinna sig på ett betryggande avstånd bakom de rödvita. Med facit i hand får man istället dela förstaplatsen med Barcelona över landslagsuppehållet. Men det viktigast är att laginsatsen, plus en strålande Falcao och tränares stenhårda filosofi, har gjort det möjligt för Atleti att överhuvudtaget förekomma i seriösa samtal som en utmanare till ”tvålagsligan”.
Veckans lag, 3-4-3.
Målvakt:
Fernandez (Osasuna)
Målvakten var en tung pjäs för laget från Navarra i halvderbyt mot Athletic. Osasuna hade flera virkträffar, men Andrés såg också till att 1-0-förlusten inte blev större.
Backlinje:
Pedro Lopez (Levante)
En av alla spelare som hade rätt inställning i derbyt mot Valencia, den som neutraliserade motståndaren.
Pepe (Real Madrid)
Det är på gränsen, men portugisen är med sina resoluta ingripanden alltid en garanti i backlinjen och framför Iker Casillas.
Montoya (Barcelona)
Ungdomsspelaren fortsätter att växa. Efter att ha ersatt den skadade Dani Alves var han på vippen att också avgöra till Barças fördel.
Mittfält:
Verdú (Espanyol)
Straffmålet åt sidan, den 29-årige spanjoren visade klass när Espanyol spelade oavgjort mot Valladolid.
Muniain (Athletic)
Han var inte bara, en gång i tiden, den yngste att debutera med Athletic och den yngste att göra mål i den spanska förstadivisionen. Nu är han, tillsammans med Raúl, också den yngste att ha nått 100 matcher i Primera Division.
Xavi (Barcelona)
Det är väldigt sällan katalanen gör en sämre match, och det är väldigt ofta han reser sig när motståndet och uppgiften är som störst.
Messi (Barcelona)
Ypperligheten, känslan, påpassligheten, kvickheten. Argentinaren kan, och kommer säkert att rädda klubbens säsong.
Anfallare:
Cristiano (Real Madrid)
Ännu en uppvisning av den humörspelande och potente portugisen. När det är kul så är det förstås kul. Dessutom gjorde han illa axeln och fortsatte att slita, efter att han släppt några karakteristiska grimaser.
Falcao (Atlético de Madrid)
Efter den tidigare småskadan, och vilan, ställdes colombianen mot ett formstarkt Malaga. Tack vare hans ett och ett halvt mål kan Atlético fortsätta drömma på en delad förstaplats.
Martins (Levante)
Med vinstmålet mot Valencia har anfallaren fått ytterligare stjärnstatus. Med det bakomliggande jobbet har han förtjänat ytterligare respekt.