Som fotbollskanalen.se tidigare berättat tjänar MFF stora pengar på sin medverkan i årets gruppspel av Champions League. Sammanlagt handlar det om uppemot 200 miljoner kronor från Uefa i form av TV-rättigheter, marknadsintäkter och deltagandebonus. Men det är inte säkert att skåningarna får behålla hela beloppet. För några dagar sedan rapporterade Kvällsposten att Skatteverket flaggat för att belägga förtjänsterna med så kallad företagsskatt, vilket i så fall skulle utgöra 22 procent av den totala summan.
Det var ett oväntat besked för Malmö FF:s del. I Sverige finns nämligen en grundprincip som slår fast att ideella idrottsföreningar ska vara befriade från att betala skatt på sina vinster, och i gengäld måste de återinvestera alla eventuella överskott i sin egen verksamhet. Argumentet som förhållningssättet vilar på har att göra med idrottens samhällsnytta. Eftersom dess funktion till stor del handlar om att främja folkhälsan och föreningslivet ska man inte behöva betala skatt och moms på samma sätt som rent vinstdrivande företag gör.
Men signalerna till Malmö FF indikerar att Skatteverket nu delvis har en annan syn. Enligt MFF:s ordförande Håkan Jeppsson anser myndigheterna att intäkterna från Champions League kan vara så stora, och av ett sådant slag, att det inte anses rimligt för föreningen att återinvestera dem i verksamheten. Därför vill skatteverket pröva om företagsskatt går att applicera.
Och nu kan fotbollskanalen.se avslöja att det nya förhållningssättet kan komma att påverka betydligt fler än Malmö FF. Genom ett brev till samtliga av sina 32 medlemsföreningar skriver Svensk Elitfotboll (Sef) att en revision snart ska genomföras, där Skatteverket granskar klubbarnas intäkter ur ett vidare perspektiv. Något som skulle kunna leda till att alla måste betala företagsskatt i framtiden.
- Vi har fått information om att Skatteverket avser att göra en prövning av just elitföreningarnas skattefrihet, och då särskilt när det handlar om intäkter som av olika skäl inte anses vara hävdvunna, säger Sef-basen Mats Enquist till fotbollskanalen.se.
Mats Enquist förklarar att begreppet "hävdvunna intäkter" betyder att Skatteverket ser en direkt koppling mellan intäkterna och klubbarnas kärnverksamhet. Det kan handla om saker som medlemsavgifter eller biljettintäkter. Sådant behöver man inte betala skatt på. Några exempel som kan falla utanför ramen är å andra sidan TV-avtal och sponsor- eller andra marknadsintäkter. Pengar som i förlängningen alltså kan komma att beskattas.
- Det skulle framför allt innebära att klubbarna måste se över sin verksamhet själva och fundera över vilka konsekvenser de har att vänta. Vad vi vet nu är att Skatteverket tänker göra ett antal revisioner som sedan ska leda till beslut. Men det är en längre process som lär följas av överklaganden och förmodligen även domstolsprövningar, säger Mats Enquist.
Hur ställer sig Sef till de revisioner som planeras?
- För oss är det obegripligt och tyder på en okunskap kring idrottens villkor. Visserligen stämmer det att omsättningen som sådan ökat inom fotbollen, men vi har inga idrottsklubbar som fungerar som vinstdrivande bolag. Det finns en skarp skiljelinje mellan ökad kommers och att vara kommersiell. Kommers betyder kort och gott att man bedriver handel. Att ha en kommersiell verksamhet, däremot, bygger på att det slutgiltiga syftet ska vara att göra vinst till ägarna, och så ser det inte ut i Sverige. Fotbollsklubbarna använder inga av sina intäkter till att betala ut ägarvinster, utan allt går till att återfinansiera verksamheten.
Fotbollsklubbarna kanske inte är vinstdrivande, men används inte en stor del av deras intäkter till att betala exempelvis spelarlöner?
- Jo, men löneskatterna är redan exakt desamma som på bolagssidan. Där har klubbarna inga lättnader. Skatteverkets revision handlar i det här sammanhanget om huruvida klubbarna ska behöva betala skatt på vinsten också, precis som kommersiella bolag gör. Så har det inte varit tidigare och vi hävdar att det inte borde bli så nu heller. Våra föreningar är fortfarande inte kommersiella eftersom de inte betalar ut några ägarvinster. Vi har svårt att förstå varför de å ena sidan ska förnekas möjligheten att plocka ut vinster som ett bolag, men å andra sidan beskattas på samma sätt.
Samtidigt får idrottsföreningarna skattelättnader för att de är samhällsnyttiga. Hur samhällsnyttigt är det att, låt säga MFF, tjänar storkovan på CL, amorterar av skulderna på sin arena och därmed skapar sig ett större utrymme för spelarköp och löner?
- Ja, det kan man naturligtvis diskutera. Men fotbollen är en pyramid som har sin bas långt ner i breddverksamheten. Klubbarnas toppspelare är ofta väldigt starka ikoner för barn och ungdomar. Titta på våra stora föreningar som utöver sina egna ungdomssektioner dessutom har en stor lyskraft i hela samhället. Det är svårt att plocka ut en del av verksamheten och säga att den inte hänger ihop med resten. Plockade vi bort alla elitlagen skulle även den otvivelaktigt samhällsnyttiga breddfotbollen förlora en del av sin styrka. Det är klart att det krävs stora pengar för att hålla elitverksamheten igång, men alternativet är att man får lägga ner och säga att man inte har råd.
Hur skulle du beskriva ett "worst case scenario" om företagsskatten införs?
- Det är omöjligt att bedöma hur de olika föreningarna påverkas. Men en uppenbar svårighet som kan uppstå är om Skatteverket börjar särskilja olika intäktsslag från varandra. Om de utgår ifrån att biljettintäkter är hävdvunna medan till exempel TV-pengar inte är det, hur ska de då beräkna vilken vinst som just TV-pengarna skapar? Vilka kostnader ska de räknas av emot? Jag förstår det inte.
Sef och Mats Enquist anser att Skatteverket borde låta bli att ta fram en ny tolkning på regler där det funnits en gångbar tillämpning under lång tid. Det vore bättre att invänta ändrad lagstiftning som förhoppningsvis kan bringa klarhet kring exakt vad som gäller när idrottsklubbar agerar på en kommersiell marknad.
- Det är djupt olyckligt att Skatteverket gör en egen raid kring det här. Det vore tacknämligt om de istället lät politikerna titta på nya organisationsformer för idrotten. Som läget ser ut nu kategoriseras klubbarna antingen som ideella föreningar trots att deras elitverksamheter omsätter många miljoner kronor, eller så behandlar man dem som kommersiella bolag – fast de inte har som syfte att göra vinst. Vi saknar ett mellanting.
Ni söker en helt ny organisationsform?
- Ja, det är efterlängtat med en form som passar idrottsverksamheter även i stora volymer. Från början handlade en ideell förening om att på sin höjd sälja varmkorv och lotter och entrébiljetter. Men idag omsätter även små föreningar i allsvenskan mångmiljonbelopp. Där har lagstiftningen inte hängt med. Det är mycket problematiskt att det inte finns en hanterbar organisationsform som är lätt att överblicka utifrån. Alla måste veta vilka regler som gäller.