En av få gånger det hettade till på Friends Arena var när det började sippra ut att Moldavien kvitterat mot Ryssland och gruppfavoriten riskerade att tappa nya poäng. Då var Sveriges EM-kval inte ens i gång och när slutsignalen gick i Moskva stod det 1-1.
Om det var en signal om att Ryssland inte är så starkt går att diskutera, men det är givet att det är ett plus för Sverige att Capellos landslag tappar mer poäng. För det handlar om att ta sig till EM i första hand och då är ett sådant resultat en ren bonus precis som att Montenegro bara tog en poäng på två matcher.
Nästa gång det lyfte en aning på Nationalarenan var när Jimmy Durmaz och Erkan Zengin stormade fram till idolen Zlatan Ibrahimovic för att gemensamt fira 1-0 som lite turligt hittat in bakom Liechtensteins målvakt. Den skadade lagkaptenen har fått ett nytt entourage och det är säkert ett plus.
Sverige gjorde som alla andra länder i Europa och slog det lilla riket i en kvalmatch på hemmaplan, och 2-0 var väl okej. En dag på jobbet mot en niobackslinje som knappt lämnade skyttegravarna i sitt straffområde på Friends Arena och det är en utmaning för alla motståndare.
Framför allt startade Blågult som om Erik Hamrén kört över elvan med en hårtork på högsta värme. Taggat, tänt och tätt. Granqvist bröt direkt och gick till attack och så fortsatte det. Förutom att anfallsspelet inte är hundra längst fram så spelade man kontrollerat och det krävdes en Isaksson-miss i ett uppspel för att få pulsen att stiga.
Ett tidigt mål i andra halvlek dödade matchen och efter det var det som Elitserien i hockey: en lång transportsträcka mot mål. Det handlade om att spela av EM-kvalet och sedan ska spelarna hem till vardagen i klubblagen efter att ha utfört uppdraget.
Nej, det var ingen upphetsande match men tre poäng är det viktigaste i en sådan här. Självklart vill man känna framtidshopp och att det finns en underliggande potential med tanke på ett eventuellt EM-slutspel om knappa två år, men det är trots allt underordnat att vinna matcherna.
Erik Hamrén har hela tiden talat om att han vill ha en mästerskapsmedalj och försvarat sin rätt att drömma. Naturligtvis, men för att det ens ska vara nära verklighet måste det hända mer i landslaget, mycket mer. De etablerade måste bli utsatta för tryck och inte leva på att de är viktiga för gruppen.
Det är inte Johan Elmanders fel att han får starta, men det är en gåta att han fick spela nästan hela matchen utan att knappt skapa några chanser. Det kan inte vara enda reserven för Zlatan Ibrahimovic och han är ingen avslutare, även om han alltid sliter, jobbar och det är svårt för honom med så små ytor.
Skillnaden mellan stora spelare och riktigt stora spelare är att de senare sätter sina lägen, enligt Hamrén. På presskonferensen efter segern var han nöjd med allt utom att Sverige gjort för få mål med tanke på spelövertaget och chanserna, och sedan trodde han på fler mål om Zlatan hade spelat.
Oroande att det inte finns fler alternativ till lagkaptenen och att inte Hrgota fick mer speltid är också underligt. Okej för att han styrde en nick utanför i bra läge, han var farligare än Elmander under den korta tid han fick spela och det kanske inte behöver betyda så mycket men han har potential.
EM-kvalet rullar vidare i november och samma kväll som landslaget möter Montenegro borta så spelar Ryssland mot Österrike. Sverige har fem poäng på tre matcher och om man kan lägga till tre ytterligare ser det verkligen ljust ut när det handlar om att nå EM 2016.
För att Sverige ska vara i EM för att göra något avtryck så måste Erik Hamrén vaska om i kedjorna och kanske väcka en del av de givna spelarna. Sebastian Larsson var tydligen tokig för att han var petad och det kanske ger rätt effekt? Ingen kan spela för att de är en bra del av gruppen.
Under hösten har Forsberg, Bahoui och Hrgota alla visat att det finns mer att hämta i svensk fotboll, men då krävs det också att man vågar satsa ännu mer på dem. Okej för att erfarenhet är viktigt, men just det är inte en brist i ett av världens äldsta landslag och som inte kommer att bli yngre till 2016.