Man vinner titlar för att man tar in rätt spelare i laget. Oftast via värvningar, ibland via ungdomsverksamheten. Malmö FF har Sveriges bästa ungdomsverksamhet. Den delen är säkrad.
Samtidigt vill jag ha fler lager än ”Champions League-pengar” när det gäller Malmö FF och nyförvärv. För det första: de stora summorna har aldrig varit garanti till långsiktig framgång i Allsvenskan.
Vi hade ett IFK Göteborg som rekryterade stort och dyrt (kostar Christiansen märkbart mer än Gerzic?). Jörgen Lennartsson pratar om att det nu, några år senare, mest handlar om att inte få röda siffror i ekonomin. Helsingborgs IF la förbaskat mycket pengar på spelare när de försökte etablera sig i toppen för fem år sedan. Vi kan fråga Djurgården om Quirino och Oremo. KFF:s gick för Bapupa och Jael. När IF Elfsborg senast gick för CL så var det Bangura som pengarna spenderas på.
Vi kan gå tillbaka till sommaren 2010. Malmö FF värvade Yago på ett halvårskontrakt.
Vintern 2010/2011: inte en enda värvning.
En enda ny spelare på ett helt år. Efter det? Fem år med konstant kvalitetslyftande värvningar.
Först den stora satsningen på Ranégie. Det fungerade och det var där som det började.
MFF hittade Robin Olsen i en lågdivisionsklubb i närområdet. Valde mellan Jonathan Ring och Emil Forsberg, nerflyttad med GIF Sundsvall. Erik Johansson hade varit i GAIS som tog tolv poäng i Allsvenskan. Alla tre blev svenska A-landslagsspelare. När de kom till MFF in hade många Allsvenska klubbar råd med den typen av värvningar.
Sedan hittades Rantie i lågdivisioner. Magnus Eriksson hade floppat i Belgien. MFF övertalade Simon Thern, 10 starter i Helsingborgs IF. Molins och Rosenberg ville hem, vilket de ville eftersom MFF får sina spelare att gilla föreningen.
Sedan blir Allsvenska vinnare blir sönderköpta. Alla mästare tappar. Daniel Andersson har varit den enda Allsvenska sportchefen i modern tid som trots det har hittat sätt att inte göra det till ett för stort problem.
När Malmö FF var i sitt första Champions League-kval så tog de in Kiese Thelin, Tinnerholm, Adu, Mehmeti. De hade ändå tappat Dahlin, Hamad, Jansson, Friberg, och Albornoz från guldtruppen, så på förhand var känslan en kvalitetssänkning.
Det lyckades, och det är först efter det som Wolff Eikrem, Berget, Lewicki, Bengtsson, Wiland, Kjartansson, Arnason, Jeremejeff, Christiansen, och Safari har kommit in.
Under 2010-talet har det funnits några billiga utfyllnadsvärvningar som bara varit OK och några som varit dåliga. Allt är inte perfekt, men ställ frågan: många stora värvningar har inte fungerat? Tobias Sana. Rodic och Carvalho skulle ha lyckats bättre, men Rodic hade ett bra halvår innan han sedan inte passade in hos den nya tränaren. Sånt händer.
Annars? Vindheim är ung och har varit skadad, men är bra nu och har bra chanser att ta över efter Tinnerholm. Yotún blev inte vänsterbacken värd att scouta hela världen för, men är nyttig. Alla hemvändare kan inte lyckas (Mehmeti).
Summerat: du kan hitta enskilda undantag. Men. Träffsäkerheten har varit förbaskat bra.
Därför kommer jag aldrig att förstå svenska klubbarnas underprioriteringar av scoutingverksamheten.
Det finns saker man hör om svenska klubbars scouting som får en att tro att informationen måste vara påhittad. Exempel: under 2015 var det en klubb i Superettan som inte scoutade en enda Division 1-match.
Inte. En. Enda. Match. I. Division 1.
Hur kan åtminstone inte varje Allsvensk klubb budgetera in en heltidsanställd scout? En sådan investering måste ju åtminstone betala av sig enkelt, Östersunds FK exemplifierar det. Om man ska vara hård: hur dumma är Allsvenska klubbar egentligen? På riktigt? Hur kan man vara villig att spendera alla miljoner på nyförvärv, men inte vara mer villiga att veta vad man köper, eller mer villiga att veta vad som mer finns där ute?
Det här är inte ju bara kring Daniel Andersson, för han har varit där sedan 2014. För ett antal år sedan tog MFF in chefsscouten Vito Stavljanin.
I det korta perspektivet så kan man säga att Malmö FF vann SM-guld med delvis/stor hjälp av CL-pengarna. I ett större perspektiv vill jag nog hellre peka på Stavljanin och att MFF har haft en kontinuitet i att veta vilka spelartyper och människor de har velat värva in.
@jonas_hansson