Robin Quaison, 20, har spelat i AIK sedan han var sju år. När han var yngre stod han i klacken på Råsunda och idolen var en mittfältare som han senare blev lagkamrat med.
- I början var det Martin Mutumba som var idolen och när han slutade var det Derek Boateng. Det var mina favoriter. Jag gillade Martins spel, så som han spelade fotboll. Det var lite annorlunda jämfört med andra spelare i allsvenskan. Boateng var också skön. Han spelade skönt och han kommer från Ghana och min pappa kommer också därifrån. Så det kändes bra. Jag gillade honom, säger Quaison.
- Martin är från Rinkeby och jag från Akalla. När jag var liten höll jag mig bara i Akalla, på min gård, men man hörde om Martin. Man såg honom på matcher och i tidningar och hörde hans musik.
Varför blev AIK din favoritklubb?
- Akalla är slutet på den blåa linjen på tunnelbanan. Solna är också blåa linjen så de flesta där jag kommer ifrån hejar på AIK. Jag gick på AIK-matcher när jag var yngre. När man spelade i klubben fick man matchkort så vi fick gå gratis. Då gick jag. När det var derbyn stod vi i klacken för annars hade vi plats på familjeläktaren fast när det var derbyn då tog Hammarby eller Djurgården våra platser, då fick vi platser i klacken. Det var jätteroligt att stå i klacken.
Hur viktig är ”orten” för AIK?
- Det är svårt att säga, den är viktigare för mig som människa. Jag kan inte stå och prata för AIK. Där jag kommer ifrån, för mig betyder det allt. Alla mina vänner kommer från Akalla och Husby. Det är viktigt för mig. Man får alltid en ärlig respons om jag har gjort en dålig match. Mina närmaste kompisar säger till mig: ”du har varit dålig”, men när jag träffar AIK-fans säger man: ”fan vad bra du var”. Då kan jag säga: nej, det var jag inte. Då förklarar fansen att man bara ville vara lite snäll. Det är skillnad. För mig betyder det väldigt mycket och jag kommer aldrig glömma bort var jag kommer ifrån eller vilka mina vänner är. Aldrig. Jag bodde på samma gård tills jag började i sjuan, sedan flyttade vi till en mindre lägenhet. Men alltid Akalla. Alltid.
Hur viktig är AIK för ”orten”?
- Mycket viktig. Där jag kommer ifrån hejar alla på AIK. Eftersom jag spelar där, Martin spelade där och Alex (Alexander Milosevic) och Nabil (Bahoui). Jag vet att folket där kan relatera till AIK och det tror jag är viktigt. Jag vet att folket där vill komma på varje match, men kan inte. Men jag försöker, om jag får biljetter över så kanske jag ger till någon. Jag har en vän, en ungdomsledare där, han får biljetter om jag har och så tar han med sig unga spelare. Så AIK är väldigt viktig för orten, säger Robin Quaison.
- Det skrivs sällan bra saker om orten. Som när jag kom till U21-landslaget samtidigt som det var upplopp i Husby, direkt sa folk: ”Robin, vad är det som händer?” Det är den enda bilden alla får, att det är en krigszon. ”Vad är det som händer, fan kan man ens gå där utan att få en sten i huvudet?” Så för mig, när de ser det här lilla dåliga direkt så skriver man om det. Men det finns så mycket bra. Det finns fotbollsspelare. Det finns ungdomsledare. Det finns politiker. Musiken. Det finns många artister. Men media fokuserar alltid på det dåliga i orten. Och folk som inte har upplevt orten ser bara det dåliga i media och vågar inte ens åka dit för att man tror att det är dåligt. Fast egentligen, i mina ögon, är det tvärtom.
Vad betyder du för de yngre i Akalla?
- Jag tror att det är som Martin betydde för mig. Om han kan så kan jag. I mina ögon har jag inte kommit någonstans, men för folket där har jag kommit någonstans. Jag spelar på Friends, har varit med på landslagets januariturné och gjort det bra. Spelat i U21. Jag hoppas att man tänker att om Robin kan så kan jag också. Och jag vet att det finns unga människor där som kan. Men för vissa där är det lite svårt att förvandla det till verklighet, för vissa där har inte tålamod, men för unga som har tålamod kommer det att gå bra. Det vet jag. Det finns otroligt många talanger där.
Hur märker du att du är en idol?
- Det är svårt att sätta ord på det men alltid när jag kommer så är folk glada. De möter mig med glädje och jag blir glad när jag ser dem glada. Ibland är det nästan roligare att vara med de yngre än folk i sin egen ålder för att man uppskattar allt som jag gör. Om vi går och äter eller om vi spelar bowling eller vi kollar på bio, de yngre tycker att det är roligare än om jag går med mina kompisar i min egen ålder. För de yngre uppskattar det mer, det ser jag. Det är roligt.
I januari hyllade Brommapojkarnas ungdomsutvecklare Ola Larsson AIK:s marknadsföring med ”blå linjen” och att de satsar på spelare från Akalla, Hjulsta och Rinkeby. Att de yngre i orten vill vara som Henok Goitom, Martin Mutumba och Robin Quaison. Och att klubbar som förstår det viktiga i att satsa på spelare med invandrarbakgrund kommer att regera svensk fotboll. Robin Quaison håller med:
- Jag tror att det stämmer. Ta ett land som Frankrike. Jag kommer ihåg när jag var liten, jag stod och kollade på deras U19-lag i en EM-final mot Spanien och jag tror att det bara var en spelare i Frankrike som var fransk från början. Resten var väl, de är ju också fransmän men bland annat kom de från Afrika.
- Så jag personligen tror att det är en annan slags fotboll. Om du kollar på personer med invandrarbakgrund som spelar i allsvenskan, deras touch och blick är annorlunda. Om man ger fler spelare med invandrarbakgrund chansen så tror att svensk fotboll kommer att bli bättre. Jag tror att han har rätt.
Robin Quaison gör sin tredje säsong i allsvenskan. Första året, 2012, blev det 13 matcher från start och i fjol blev det 15 startmatcher. Han ser sig själv som en central mittfältare och tycker därför att det är jobbigt att flyttas runt på olika positioner.
- Det är lite jobbigt faktiskt. Inför varje träning kan jag vara forward eller yttermittfältare och det är svårt att hitta sitt rörelsemönster, men samtidigt är jag ung och jag kanske till och med lär mig lite bättre att hantera alla. Men samtidigt vill jag ha en position där jag kan känna mig trygg. En position som är ens hem. Jag hoppas att det kommer. Jag ser mig själv som en central mittfältare, det är min favoritposition, säger han.
Hur länge kan du hålla på att åka runt på olika positioner?
- Jag vet inte. Det är svårt att säga. Men hittills har jag hanterat det bra. Men det skulle vara skönt att veta att Robin konkurrerar bara på den här positionen. Det skulle vara skönt och en trygghet att veta.
Varför är du bättre som central mittfältare än på en kant?
- När jag är i mitten kan jag göra fler saker. Jag gillar att ta fram bollen och driva i mitten. På kanten känner jag mig lite låst. När jag är på vänsterkanten har jag inte så många alternativ, jag kan bara utmana och sen gå in eller ut och slå inlägg. När jag är i mitten har jag fler möjligheter, passa skjuta driva och jag tycker att jag använder mitt register mer centralt.
Förra året hade ni fler centrala mittfältare i laget – har du större chans att få spela där i år?
- Jag hoppas det. Men det hoppades jag inför förra säsongen också, att jag skulle få spela mycket centralt, speciellt i början, men jag fick inte spela så mycket centralt. Jag fick spela där i premiären på Friends och då tycker jag att jag var bra, men sedan fick jag inte fortsätta där. Då flyttades jag ut på kanten.
Är det svårt när det inte blir någon kontinuitet?
- Exakt. Man vet inte hur jag ska tänka för jag gillar att tänka, jag gillar att veta var jag ska spela så jag kan tänka hur jag ska spela. För man spelar inte likadant, när jag spelar centralt så ska jag tänka på defensiven och tänka hur jag ska röra mig, det är inte samma rörelsemönster.
- Det är svårt att ställa om. Speciellt om du har börjat matchen som forward och sedan droppar ner på mittfältet, då har jag inte ens tänkt på att försvara. Men när du kommer till mittfältet måste du tänka på vad som finns bakom. Det är det svårast, att byta under en match.
Har du pratat med din tränare Andreas Alm om det?
- Ja, han vet var jag vill spela.
Vad säger han?
- Inte så mycket. Att jag är bra på att spela på de flesta positionerna och att det är för lagets bästa.
- I U21 har jag också fått spela på olika positioner, i mitten och på kant. Och nu på januariturnén var jag forward. I andra halvlek var jag ytter.
På tal om U21-landslaget: Två år i rad har du varit med på januariturnén, ändå har du inte varit helt given i U21-landslaget, du var utanför truppen någon gång vilket fick din tränare Nebojsa Novakovic att använda ordet skandal – hur ser du själv på det?
- Jag vill inte säga för mycket om det där. Det kan bli dumt för mig.
Tycker du att det är konstigt?
- Som sagt: jag vet inte och vill inte prata om det där.
En känslig fråga för Robin Quaison som hellre vill prata om AIK. Och när förra årets möte med sitt europeiska favoritlag Manchester United kommer på tal skiner 20-åringen upp i ett stort leende. Det engelska storlaget ledde med 1-0 när klockan visade 47 minuter. Quaison drev fram i mitten, precis så som han gillar, och drog upp bollen i målvakten Anders Lindegaards ena kryss.
- Det var nice. En jätteskön känsla. Jag gillar det målet. Det var helt okej. Jag blev riktigt lycklig och mådde bra i två dagar efter det. Jag bara njöt, säger han.
- Att spela i Manchester United är min dröm. Men först måste jag visa att jag kan spela i det här laget, göra det bra och prestera i allsvenskan. Sedan får vi se när det kommer. Men det är min dröm att spela utomlands och helst i Manchester United, men då måste laget bli bättre annars vill jag inte spela där. Om det fortsätter så här dåligt som det är nu så vill jag inte… nej, jag bara skojar.
Förra säsongen var speciell för AIK. Den 2 maj avled målvakten Ivan Turina. Beskedet kom som en chock för spelarna.
- Det var en jobbig grej som hände för mig och för alla i laget. Men jag har gått igenom dödsfall i min närhet tidigare så jag tror att jag hade lättare att hantera det än vissa andra. Det har hänt tidigare i min närhet och i början när det hände, när jag var i yngre, då visste jag inte hur jag skulle hantera det. Men nu har det hänt några gånger och man lär sig hantera det. Det är konstigt att säga så, det kanske är fel att säga det, men man lär sig att hantera det och jag tror att eftersom jag visste vilka steg jag skulle ta så tror jag att jag har gått igenom det ganska bra.
Vad betydde det för laget?
- Det var jättejobbigt i början. Det var tyst och vi var väldigt ledsna. Men vi hittade styrka och förvandlade något som var otroligt tråkigt till något bättre. Vi höjde oss och kom tvåa i allsvenskan, säger Robin Quaison som övertygad om att AIK är bättre i år.
- Vi är riktigt bra. I år är vårt år. Jag kan inte säga om vi kommer att vinna allt, men det känns riktigt, riktigt bra. Känslan i omklädningsrummet och hur jag känner, jag känner mig bättre i år och jag tror att alla andra också känner sig lite bättre i år. Jag kommer att vara bra. Om jag får spela mycket så kommer jag vara bra.
- Om alla höjer sig lite, som jag tycker att alla har gjort på träningarna, så vinner vi. Vi kom tvåa förra året och då startade vi jättedåligt. Om vi startar bra i år så kommer det att fortsätta, då kommer tåget att rulla.
Trots självsäkerheten har det inte gått så bra på försäsongen. Det har blivit seger mot Vasalund, Elfsborg och Kalmar FF. Förlust mot Molde, Rosenborg, FC Astra, Shenzhen Ruby FC och Guangzhou R&F FC. Oavgjort mot FC Costuleni och HJK Helsingfors. Men Robin Quaison är inte orolig.
- Nej, det är nu vi ska vara bra och det kommer vi att vara, säger han.
Vilka andra lag kommer vara i toppen?
- Svårt att säga. Jag har inte koll på de andra lagen, vad de har värvat och så. Jag vet att Göteborg har värvat Mahlangu och att Malmö väl har värvat han… vad heter han, Rosenborg?
Rosenberg?
- Okej. Men vi får se, det kanske är Göteborg och Malmö men jag tror att det är vårt år i år. Det är inte så mycket fokus på de andra lagen, om vi gör vårt så kommer det att sluta bra.
Det är inte bara Robin Quaison och hans lagkamrater som är självsäkra inför årets säsong. AIK:s supportrar har gjort en kampanj som heter Vi är inte ni och på matchbiljetterna kommer det att stå ”AIK mot Inte AIK”.
- Jag gillar kaxigheten. Vi ska vara bäst. I mina ögon är vi Sveriges största klubb och den största klubben i landet brukar vara bäst och ska vara bäst. Så jag gillar kaxigheten men jag vet att de andra tycker att AIK är lite för kaxiga, men vi kommer att visa på planen också, säger Quaison.