Samtidigt som Sverige förlorade mot Turkiet avslutades Djurgårdens årsmöte. Och det var ett bistert resultat som Stockholmsklubben visade upp. Resultatet för 2013 då Djurgården omsatte 105 miljoner blev minus 12 miljoner kronor - ett resultat som kunde varit ännu sämre om det inte vore för de pengar klubben fått från medlemmar. Gåvor som uppgått till hela tolv miljoner kronor.
Djurgården är långt ifrån ensamma. Elfsborg, Norrköping, Helsingborg, AIK och IFK Göteborg visar också upp minusresultat.
Bosse Lundquist har varit ordförande i Djurgården Fotboll, ordförande i SEF och vice ordförande i SvFF. Lundquist var med under Djurgårdens uppgång med SM-guld 2002, 2003 och 2005 – men också under fallet efter de stora framgångerna under 2000-talets första hälft.
Lundquist har i dagarna skrivit en krönika i Sport och Affärer där han skriver om att kompetensen saknas i de allsvenska klubbarnas styrelse – och det har fått ekonomiska konsekvenser.
– Det finns inte kompetensen att arbeta affärsmässigt riktigt i styrelser och ledningar, säger Lundquist till fotbollskanalen.se.
Så det är styrelsernas brist på kompetens som har gjort att många allsvenska klubbar har negativa ekonomiska resultat?
– Ja, jag kan inte dra någon annan slutsats. Man kan inte ha budgetar som visar minusresultat, då får man se det långsiktigt och bygga upp något succesivt. Ekonomin måste gå före det sportsliga resultatet, det är en självklarhet. Många tror att det behövs fotbollskunskap i styrelsen, jag tror inte man behöver någon fotbollskompetens alls, säger han till fotbollskanalen.se.
Svenska Fotbollförbundets ekonomichef Kjell Sahlström ger varje år ut en rapport om de allsvenska lagens ekonomi. Det man kan utläsa är att driftkostnaderna (till största delen löner) ökat explosionsartat senaste åren. Och värst är det för de klubbarna som vunnit SM-guld de senaste åren.
Mellan 2003 och 2007 hade klubbarna tillsammans ett minusresultat på driftkostnaderna på 57 miljoner kronor, medan den siffran mellan 2008 och 2012 har ökats till minus 150 miljoner kronor.
När det gäller mästarklubbarna (AIK, Djurgården, Elfsborg, IFK Göteborg, Helsingborg, Kalmar och Malmö FF som under åren 2003 till och med 2012 försökt kvala in till gruppspelet i Champions League) är det än mer extremt. Mellan 2003 och 2007 låg driftkostnaderna på minus 32 miljoner kronor medan den mellan 2008 och 2012 hade ökats till minus 264 miljoner kronor.
Vad beror det här på?
– Om man tittar på Sahlströms sammanställningar så har det inte varit några dramatiska ökningar i spelarkonstander. Sedan säger klubbarna att det är annat som poliskostnader som har tillkommit, men det är inte i den storleksordningen. Det kan vara arenabygganden som blivit mycket dyrare än vad man räknat med. Jag kan inte svara exakt vad det är, det är bara konstatera att driftkostnaderna ökat betydligt.
Det är glädjekalkyler alltså?
– Ja, absolut. Du kan inte driva en verksamhet om du inte har intäkterna, det behövs affärsmän så det bara stänker om det. Sen kommer ju den andra biten att i utlandet kan man driva klubbarna som företag, men det går ju inte i Sverige med 51 procent-regeln och det har klubbarna röstat om och där satt alla de stora klubbarna. Då måste man finna andra möjligheter för att skaffa kapital, säger Lundquist till fotbollskanalen.se.
Bosse Lundquist var ordförande i Djurgården under tiden när man hade chans på Europaspel under fyra raka säsonger – men trots det lyckades man inte kvalificera sig. Med chans till reflektion så ser Lundquist att klubbarna ofta vill ha snabba kickar och ta genvägar för att lyckas.
– Det verkar som det är så och där kan jag vara självkritisk när jag var i Djurgården. Då vann vi SM-guld 2002, 2003 och 2005 och cupen 2004 och 2005. Alla år var i ute i Europa och vi lyckades inte och då sa vi att ”nu får vi satsa” och då gjorde vi tyvärr tokiga satsningar där vi värvade Quirino bland annat. Jag ser samma tänk i dag i klubbarna, man blir desperata och säger i att ”nu måste vi satsa ut i Europa.” Elfsborg sa det väldigt öppet i år och satsade enormt på det hela och var nära, men kanske ändå inte jättenära. En sådan satsning kostar pengar och energi. Det måste byggas långsiktig med en seriös affärsplan. Det räcker inte med visioner, man måste ha en långsiktig ekonomisk plan.
Hur ska klubbarna förändras enligt din mening?
– Förändringen är att klubbarna måste börja arbeta på att ett annat sätt ekonomiskt. För varje år måste klubbarna säkra så att de inte har högre kostnader än relativt säkra inkomster. Ekonomin är ju smörjmedel för att få huvudverksamheten (idrotten) att fungera och få det resultat på planen som klubben och supportrarna vill. Det är det företagsmässiga, att göra affärsplaner och så vidare, det är där det behövs affärsfolk, ekonomer, jurister och finansfolk. Det är de som måste styra det här och de måste skapa pengar för att kunna utveckla sporten, säger Lundquist till fotbollskanalen.se.