Nicklas Bärkroth, 20, har inte haft någon lätt resa sedan den rekordtidiga allsvenska debuten vid 15 års ålder. Vissa anser att han med sina 51 allsvenska matcher - varav 37 inhopp - har fått chansen i allsvenskan. Det tycker inte huvudpersonen själv.
– Jag vet inte om folk vet det men sen jag fick första kontraktet med Blåvitt när jag var 17, så har jag aldrig spelat två matcher i rad från start. I längden satte det sig i huvudet på mig, jag hade inte det förtroendet från Jonas Olsson, säger Bärkroth till FotbollDirekt.se.
Andra halvan av förra säsongen lånades Bärkroth ut till Brommapojkarna där han snabbt fick förtroendet han tidigare saknat vilket gav ett facit på sex mål på elva matcher.
– Där tilläts jag göra en dålig match och fick ändå vara med på planen igen nästa match. Den tryggheten hade jag saknat under tiden i Göteborg. Spelet i BP blev ett kvitto för mig själv där jag fick känna att ”fan, jag är bra alltså”. Det var det bemötandet och det förtroendet jag behövde.
Bärkroth känner nu att han fått samma mottagande i Portugal som det han fick hos Brommapojkarna.
– Tränaren pratar nästan varje dag med mig om att jag måste komma igång i spel och måste komma tillbaka. Det går inte att påskynda men jag hoppas spela från start på lördag (i dag) och det tror jag att jag kommer att göra också. Bemötandet jag fått här har varit jättebra, de tror på mig som spelare och person.
Vad kan du berätta om din nya klubb União Leiria?
– Det är en liten klubb i Portugal, vi ligger sist i ligan, så jämfört med IFK är det en mindre klubb och det är inte riktigt samma faciliteter som jag är van vid hemma. Men det är en bra klubb med bra spelare som spelar matcher mot riktigt bra motstånd varje vecka. Det är på fotbollsplan det händer och där jag ska göra jobbet. Matcherna här är tio gånger bättre än i allsvenskan och det är fantastisk möjlighet jag har.
– Spelar jag bra här så kan det bli Benfica och då går det knappast att jämföra med IFK, fast åt andra hållet. Jag har varit där och kollat och det är inte många ställen i Europa som har bättre förutsättningar. Blir det inte Benfica så kommer jag tillbaka till ett storsatsande IFK så jag har egentligen ingenting att förlora. Därför kan jag spela avslappnat.
Benfica runt hörnet. Hur känns det?
– På ett sätt lite overkligt, samtidigt vet jag att jag besitter den kvalitén som behövs och jag är en mycket bättre spelare än många hemma i Sverige tror. Det är skönt att de tror på mig och vill testa i portugisisk miljö. Det är fantastiskt stort att de tror på mig och lite en revansch för mig som inte fått chansen hemma. Men nu är det União Leiria som gäller och jag ska göra allt för att få oss att hänga kvar i högstaligan.
Det känns som att spelet i Portugal borde passa din spelstil väldigt bra?
– Det var det första jag kände här nere, Även om spelare för spelare är bättre här så är ofta de svenska lagen mycket mer organiserade och det är mycket mer försvarstänk. Här är det lite mer fria tyglar och upp till varje spelare individuellt att prestera, det passar mig bra. Det är inte så att man får göra vad man vill på planen men i Sverige är det extremt tydligt hur man ska agera i varje situationen. Jag gillar när de säger åt mig att fokusera på det jag är bra på.
Känner du att folk i Sverige redan dömt ut dig som ”talangen som aldrig blev något” trots att du bara är 20 år?
– Absolut är det så. Jag tycker jag blivit ganska mycket orättvis behandlad och det har varit högre förväntningar än man kan ställa på en 15-16-åring. Att jag aldrig fått chansen att spela kontinuerligt har förstås tärt på mig.
– Sen så har jag inte gjort det så bra som jag vill heller, på det sättet har folk inte fel, men jag har inte fått den rollen och förtroendet som passar mig. Jag är fortfarande ung och har världen framför mig med alla dess möjligheter. För mig är den här chansen i Portugal en liten revansch på folk som snackar. Det är kul att visa att folk har haft fel.
– Att få den här chansen satte igång mitt huvud igen, det var längesen jag tyckte fotboll var såhär roligt. Det gick några år där efter debuten då jag inte tyckte det var roligt alls om jag ska vara ärlig. Det var bara att gå till träningen och slutföra den. Nu är det fotboll alla timmar om dygnet och jag älskar det så mycket. Jag kör extra hela tiden och lever fotboll. Jag ser fram emot tiden som kommer väldigt, väldigt mycket och jag känner att det är något stort på gång.
Vad är dina mål för närmsta tiden?
– Jag har sett många spelare som gått om mig som jag var bättre än innan när vi var yngre. Jag har inte haft det bästa självförtroendet men nu har jag fått tillbaka det. Jag har satt mig ner och skrivit upp vilka mål jag har och jag har en plan framför mig för hur jag ska ta nästa steg och jag ska göra allt för att lyckas med det.
– Jag hoppas jag gör så bra ifrån mig att jag blir uttagen i U21-landslaget. Det är ett av de stora målen så jag hoppas Håkan (förbundskapten Ericson) har koll på Portugal. För till U21 vill jag och dit ska jag.