Rättegången mot Daniel Kindberg, ”Sollefteåbon” och ”Peabmannen” var planerad till i våras. Men efter att ”Sollefteåbon” sent lämnat in ny bevisning i ärendet som åklagaren behövde utreda sköts förhandlingen upp till den här hösten.
Den sent inlämnade bevisningen består av kontantkvitton med loggor från fyra utländska företag, däribland tre spanska bolag, och underskrifter från olika personer. ”Sollefteåbon” menar att de kvittona ska fungera som bevis för att hans företag använt sig av utländsk arbetskraft på Stadsdel norr i Östersund. Just om arbete utförts eller inte är den stora frågan i det här målet.
”Sollefteåbons” företag har fakturerat Peab för motsvarande 15 000 arbetstimmar. Kvittona kopplat till de utländska företagen rör 12 600 timmar och ska alltså, enligt ”Sollefteåbon” fungera som en förklaring till stor del av de jobben som rör Peab. Resten av timmarna ska han själv och någon eller några andra personer (som jobbat sporadiskt) ha stått för, enligt ”Sollefteåbon”.
Vidare har ”Sollefteåbon” uppgett att kvittona är originalhandlingar, men Nationellt forensiskt centrum (NFC) har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten fått fram att det rör sig om kopior.
Under torsdagen vittnade företrädare för de fyra bolagen i rätten, eftersom de uppgett i polisförhör att deras företag inte utfört något arbete åt ”Sollefteåbons” företag. Tre av de utländska bolagen har också gett uppgifter om att de inte har haft några anställda med de namn som finns på kvittona.
”Sollefteåbons” försvarsadvokat Jonas Granfelt försökte få åklagarsidan att återkalla vittnena från de utländska bolagen under torsdagsmorgonen. Han sa då följande i rätten:
- Jag hade tänkt väcka frågan om åklagaren anser att de fyra förhören verkligen är nödvändiga i målet. När jag tittar på bevisuppgifterna så är de åberopade till vederläggande för att (”Sollefteåbon”) ska ha anlitat de här bolagen. Så som (”Sollefteåbons”) förhör ser ut så finns det ju egentligen inget påstående om detta. Det finns ett påstående om att han erhållit den kvittensen, sett en person som han har fått namn på underteckna kvittensen eller kvittenserna och att det erhållits betalningar enligt de kvittenserna. Sen har han egentligen aldrig påstått att han anlitat något av de här företagen.
Granfelt fortsatte:
- Vem som egentligen upprättat handlingen och om den personen i sin tur har en koppling eller anknytning till de här bolagen har försvaren egentligen ingen uppfattning om. Och (”Sollefteåbon”) har ju inte påstått att han gjort några särskilda kontroller av de här företagen och sett att de personer han anlitat är knutna till bolagen.
Efter en paus och ett överläggande meddelade sedan åklagarsidan att de fortsatt tänkte höra företrädarna för företagen i rätten. Förhören blev alltså av - och i dem stod bolagen fast vid sina tidigare lämnade uppgifter.
Enligt "Sollefteåbon" ska den utländska personalen ha bott på hans företagets kontor, där han själv jobbade ungefär halvtid under samma period. Under sitt förhör i rätten har han dock endast kunnat namnge två chaufförer, och han har gett vaga beskrivningar gällande utseende. Han har uppgett att ett par av chaufförerna var från Spanien och att några troligen var från östra delen av Europa, eventuellt Estland eller Lettland.
När ”Sollefteåbon” förhördes i rätten tidigare under förhandlingen uppgav han att speciellt en spansk man spelat en viktig roll för honom när det gäller att få tillgång till den utländska arbetskraften. Den spanske kontaktpersonen ska dels ha utfört arbete själv åt ”Sollefteåbon” men också satt ”Sollefteåbon” i kontakt med andra utländska män som sedan gjort jobb. Kontaktpersonen ska ha ordnat arbetskraft åt ”Sollefteåbon” både från Spanien och östra delen av Europa. Flera av de utländska personer som ska ha utfört arbete åt ”Sollefteåbon” säger sig den misstänkte företagaren inte veta särskilt mycket om. Han menar att det fungerat som så att den spanske kontaktpersonen varit spindeln i nätet och den som ordnat fram arbetskraften.
Under torsdagens förhör i rätten med vd:n för det spanska företag som ”Sollefteåbons” spanske kontaktperson ska ha skrivit under kvitton från framkom speciellt en uppgift som talar för åklagarsidan och mot ”Sollefteåbons” förklaring kring användandet av utländsk arbetskraft. Vd:n uppgav, precis som i tidigare polisförhör, att en person med samma namn som ”Sollefteåbons” spanske kontaktperson i själva verket dog för ungefär tio år sedan. Därmed har personen inte haft möjlighet att utföra jobb åt ”Sollefteåbon” eller ordna fram annan arbetskraft åt ”Sollefteåbon” under åren som åtalet rör (2013-2017).
- Jag känner en person som heter (som den spanske kontaktpersonen). Han var en av grundarna till vårt företag, berättade vd:n.
- Men den personen är avliden sedan över tio år.
Företaget som personen vittnet pratade om är samma företag vars logotyp finns på de kvitton som "Sollefteåbon" lämnat in som bevisning. Vittnet uppgav dock under sitt förhör att kvittot inte alls ser ut på det sättet som handlingar från bolaget brukar se ut, och anmärkte på flera detaljer.
Jonas Granfelt, "Sollefteåbons" försvarsadvokat, menar att uppgiften om att mannen som grundat det företag vars logotyp finns på kvittona och som har samma namn som "Sollefteåbons" kontaktperson gick bort för över tio år sedan inte innebär att kontaktpersonen inte funnits.
- Han ("Sollefteåbon") vet ju egentligen inte vem det är som han har träffat. Han har presenterat sig som (XXX - den spanske kontaktpersonens namn) och sen om det är ett falskt namn som han har uppgett för honom kan inte han (”Sollefteåbon”) uttala sig om, säger Granfelt till Fotbollskanalen.
- Det är någon annan person som har presenterat sig med det namnet.
Han fortsätter:
- Det är uppenbart inte samma person (som dött) som min huvudman har haft anställd hos sig.
Har han blivit lurad av den personen?
- Jag har ingen uppfattning om det. Han har haft personal som har presenterat sig med det namnet och han har inte haft någon anledning att ifrågasätta det. Det är därför det ser ut som det gör, säger Granfelt.
"Sollefteåbon" har varken bokfört kostnaderna, eller berättat under polisförhör, att han använt den utländska arbetskraften. Enligt "Sollefteåbon" berättade han inte det för Skatteverket för att det inte skulle verka "korrekt". När han också till slut lämnade in två kvitton till Skatteverket så berättade han inget för Ekobrottsmyndigheten, trots att han visste att han var misstänkt för brott.
- Jag tänkte att Skatteverket får lista det där och då kommer det upp till ytan, har ”Sollefteåbon” sagt i rätten.
Hur ”Sollefteåbon” betalat för den utländska arbetskraften? Enligt honom själv med pengar från hans personliga vinster på trav, poker, och pyramidspel under bland annat 1980-talet. Han ska ha betalat i kontanter.
- De fanns förmodligen hemma och lite överallt, har han tidigare uppgett i rätten.
Kostnaderna för arbetet på kvittona, det vill säga 12 600 timmars arbete, ligger på cirka 2,6 miljoner kronor.
I tidigare polisförhör har ”Sollefteåbon” uppgett att han träffade den spanske kontaktpersonen för cirka 15-20 år sedan. Då har ”Sollefteåbon” även berättat att han inte kommunicerat med den spanske kontaktpersonen via mejl, utan bara via telefon. Han har dock inte sparat kontaktpersonens nummer i sin telefon, utan har uppgett i polisförhör att han ”kan” ha haft det uppskrivet i ett ”blädderblock”.
Ett av de utländska företagen, som också har verksamhet i Sverige, vittnade genom sin Norden-chef under torsdagen. Då sa han att deras bolag inte hyr ut personal till andra företag i Sverige, att de inte hittat något i sin databas som säger att de utfört arbete i Östersund och att de enligt kontroller från sina filialer i östra delarna av Europa aldrig haft en person anställd med det namn som finns på kvittona som ”Sollefteåbon” lämnat in som bevisning. Själva kvittot ser också annorlunda ut jämfört med hur bolagets handlingar brukar se ut, enligt vittnet.
- Logotypen var säkert fem-sex gånger så stor och oftast printer inte vi i färg utan vi kör svartvitt. Sen saknades information som man kan förvänta sig ska finnas med, sa Norden-chefen.
Ett annat av de utländska företagen, ett spanskt bolag, uppgav via en företrädare i vittnesförhör att man aldrig utfört arbete i Sverige och att man inte känner till ”Sollefteåbons” företag. Vittnet uppgav att man inte hyr ut personal till andra bolag. Företagets företrädare lämnade också uppgiften att man aldrig haft en anställd med det namn som finns på kvittona som ”Sollefteåbon” lämnat in som bevisning. Vittnet menar vidare att de handlingar som företaget upprättar inte ser ut som de kvitton som blivit en del av det här åtalet.
Liknande svar gav företrädare för de två sista spanska företagen som vittnade under torsdagen. Det ena företaget känner inte till att de har utfört arbete åt ”Sollefteåbons” företag och bolagets vittne uppgav i förhöret att kvittot som ”Sollefteåbon” lämnat in inte alls ser ut på det sättet som handlingar från bolaget brukar se ut, och anmärkte på flera detaljer. Det sista spanska bolagets vittne berättade i sitt förhör att de utfört arbete i Sverige men inte i Östersund och dessutom att de inte sysslar med vissa av de typen av jobb som uppgetts på de nämnda kvittona. Vidare uppgav vittnet att bolaget aldrig haft en anställd med det namn som finns på kvittona.
Daniel Kindberg, "Sollefteåbon" och "Peabmannen" är åtalade misstänkta för att ligga bakom en brottslig transaktionskedja som rör omkring 15 miljoner kronor mellan 2013 och 2017. De ska, enligt åklagaren, ha slussat miljoner från Östersundshem (kommunalägt bostadsbolag som Kindberg tidigvar var vd för), via Peab, till "Sollefteåbons" företag. Därefter ska pengar förts vidare in i Östersunds FK och Driftaren AB (ägs av ÖFK). Innan Kindberg bytte Fältjägaren (Peab-bolag) mot Östersundshem var just Fältjägaren en del av den misstänkt brottsliga transaktionskedjan, enligt Ekobrottsmyndigheten. "Sollefteåbons" företag misstänks för att då ha skickat osanna fakturor direkt till Fältjägaren. De åtalade menar dock att arbete utförts och att fakturorna inte är osanna. Alla tre misstänkta nekar till brott.