Djurgårdens sportchef Bosse Andersson har släppt en självbiografi, Super-Bosse: från blodröda siffror till blårandiga framgångar, skriven av journalisten Marcus Birro, som rör åren sedan hans återkomst till klubben 2013.
I den tar han bland annat upp frågan om agentbranschen. Han beskriver att många agenter vill ha kontroll över sportchefer, "ett järngrepp om ballarna", och att han utsatts för båda hot och våld, och hot om våld.
Enligt Andersson riskerar fotbollen att ”implodera fullständigt” om saker och ting inte styrs upp vad gäller agenter.
Han berättar i boken om två affärer som lett till otäcka situationer. Den ena handlar om Sam Johnsons övergång till kinesiska Wuhan Zall sommaren 2016.
Andersson skriver hur han förhandlade fram en deal som gav Djurgården 2,5 miljoner euro och att han därefter övertygade Johnson om att genomföra övergången. Men sportchefen berättade ingenting om saken för Johnsons agent. Han ville säkerställa att spelaren skulle få sitt visum i tid för att kunna resa till Kina.
När allt var på väg att gå i lås och Johnson bara var någon dag bort från att flyga till Kina fick agenten nys om vad som var på gång. Då tog han sig till Djurgårdens träningsanläggning, där han enligt Bosse Andersson gick till attack både verbalt och fysiskt.
- Sam ... Han ska fan inte till Kina! Varför i helvete har du inte berättat för mig förrän nu? Vad är det för jävla skit ni sysslar med här egentligen? Tänkte du blåsa mig?, sa agenten enligt boken.
Vidare går det att läsa följande i boken:
"Det är just när jag tror att vi lyckats hitta en anständig samtalston och att han lugnat ner sig en aning som han plötsligt tar tag i mig med ena handen och börjar veva med knytnäven mot mitt huvud".
"Jag får ett hårt slag innan jag hinner parera. Han håller i mina kläder och trycker upp mig mot det låga staketet mot träningsplanen. Allting stannar upp. Allting runt omkring oss fryser. I ögonvrån hinner jag uppfatta hur hela laget inklusive ledare stannar upp och bara stirrar bort mot oss. Jag börjar veva tillbaka och får in ett slag eller två innan han vräker mig åt sidan och börjar gå tillbaka till sin bil. Jag har just fått stryk av en agent vars klient jag ordnat ett makalöst avtal till".
Agentens brist på insyn i affären ledde till ytterligare en misshandel, som Andersson beskriver det. Den ska ha skett på Djurgårdens kontor några dagar efter händelsen på träningsanläggningen. Om den situationen skriver sportchefen:
"Han trycker till mig rätt ordentligt och vräker in mig i kopieringsmaskinen så att delar lossnar och flyger. Han får en ganska välriktad spark mot mig, vilket resulterar i en lårkaka, värre än någon av dem jag fick under min tid som spelare. När jag rasar in i maskinen och drar ner en massa pärmar och skit som står uppe på hyllorna kommer kansliets personal rusande in för att se vad det är som pågår. Där ligger jag på golvet som en knockad gammal boxare".
Han skriver också:
"Jag får hjälp att komma på fötter, agenten får panik och drar iväg och vräker igen dörren bakom sig. Det är det sista jag någonsin haft med honom att göra. Sam gick sedan till Kina och tjänade en massa pengar och fick spela fotboll i ett annat land, upptäcka en ny kultur. Agenten tjänade väldigt bra pengar på affären, och så gjorde även Djurgården som klubb. Alla borde vara nöjda. Ändå hade jag blivit misshandlad två gånger under resans korta gång. Den här branschen liknar verkligen ingen annan".
Agenten, som Andersson anklagar för misshandel, har i sin tur inte samma bild av händelserna. Han anser att Andersson "ljuger rakt av".
- Sam skulle göra sin sista träning med laget. Jag skulle hämta och köra honom till flygplatsen. Jag kanske frågade någon fråga för mycket om detaljer och pengar, var lite på … Då fick Bosse värsta flippet framför tränaren Pelle (Olsson) och Ranégie (Mathias) som särade på oss. Det som hände från mitt perspektiv var att han tog tag mig, säger agenten till Expressen om den första händelsen på träningsanläggningen.
Om den andra incidenten säger agenten följande till Expressen:
- Allt började bra. Under mötet började Bosse spåra ut, gapa och skrika. Då började vi gapa och skrika tillbaka. När jag skulle gå ut därifrån sprang han efter mig och försökte fälla mig. Sedan tvingade han sin säkerhetsvakt att ta tag i mig. Jag var med Sam som tog säkerhetsvakten och skickade honom i väggen eller en dörr. Berggren (Henrik) fick lugna ner det.
Även i samband med försäljningen av Omar Colley sommaren 2016 uppstod en anmärkningsvärd situation, enligt Andersson. Han beskriver det som att han kände att han var en del av en "maffiafilm" och att Colleys agenter kändes "mer som torpeder än som representanter för fotbollsspelare".
Agenterna var arga över att Andersson, som i ett försök att få till bästa möjliga affär för Djurgården, spelat svår gentemot Genk i förhandlingarna. I ett omklädningsrum på klubbens träningsanläggning ska de ha förklarat att Colley inte skulle spela en enda minut till i Djurgården.
En av agenterna blev så upprörd att han greppade tag i Andersson, enligt sportchefen.
"Det är agenten som dunkat med handen i väggen. Först tror jag bara att han vill ställa sig närmare, men när han tar tag i mig och lyfter upp mig från pallen och sedan trycker upp mig mot väggen fattar jag att han tappat det fullständigt. Han lyfter sin hand för att sopa till mig, men hans kollega är ruskigt snabb i tanken och kastar sig över honom innan han får in sitt slag, och jag sjunker ner mot golvet. Sedan lämnar agenterna rummet och vi hör hur deras bil rivstartar och drar iväg", skriver Andersson i sin bok.
Bosse Anderssons beskrivning av händelsen tar en av Colleys agenter med ro. I en kommentar till Fotbollskanalen skriver han skämtsamt:
"Du vet hur Bosse är. Man måste slå honom ibland för att sälja spelaren".
Fotbollskanalen har sökt Sam Johnson-agenten utan framgång.