Gary Sundgren spelade i AIK i tolv år och sköt hem SM-guldet 1992. Dessutom blev det fem år som utlandsproffs i Real Zaragoza och 30 landskamper för Sverige.
Inte helt konstigt att det blev spel i AIK för sönerna Daniel och Robin.
Daniel håller nu till i grekiska Aris men var innan det i AIK mellan 2016-2019 och även han tog ett SM-guld.
Nu har nästa Sundgren debuterat i AIK:s A-lag.
För två veckor sedan gjorde 17-årige Robin Sundgren sin första match i A-laget och på onsdagen blev det ett inhopp på 30 minuter mot Akropolis.
- Det känns ju stort så klart när både pappa och storebror har gjort det. Men jag tänker inte jättemycket på det. Jag försöker skilja på dom och mig lite eftersom det kommer automatiskt en press med det också, många förväntningar. Men jag försöker se bort från det och skilja mig. Jag är Robin, Daniel är Daniel och Gary är Gary, säger Robin till Fotbollskanalen.
Du spelade också på högerkanten, som Daniel, och det såg ut som att ni inte är helt olika i spelstilen?
- Nej han är kanske lite snabbare och jag lite större och starkare.
Tror du att han gillar att höra att du säger att du är starkare?
- Men det vet han.
När Fotbollskanalen frågar Rikard Norling om Robin Sundgren så skiner han upp.
- En ny generation. Det är härligt. Jag känner igen mycket sedan Daniel. En krigare. Sedan är det som med Daniel, det är frågan om han hinner i tid att knipa ett A-lagskontrakt eller om det blir över tid. Jag är helt säker på att tid är han redo att ge sig själv tiden, säger Norling och syftar på att Daniel fick ta en omväg och utvecklades mycket i Degerfors innan han återvände och slog igenom i AIK.
Robin Sundgren förstår vad Rikard Norling menar och så här tänker han själv:
- Jag jobbar så hårt som möjligt för att spela i AIK:s A-lag någon dag, var jag spelar innan dess vet jag inte riktigt. Jag har som mål i år att nå seniorfotboll så snabbt som möjligt, men var det blir det vet jag inte. Det är bara att försöka spela mer seniorfotboll, det tror jag skulle vara väldigt utvecklande för mig. Det går snabbare här. Det hade varit bra att få det oftare, säger han.
Tränar du med A-laget?
- Det är lite från vecka till vecka. Jag tränar inte varje träning med A-laget, men någon vecka kan jag träna tre gånger och någon annan vecka en gång och någon vecka kanske inte alls. Men jag är där ganska ofta ändå.
Vad lär du dig där?
- Det är många kloka spelare, som Henok Goitom och Sebastian Larsson. Det är spelare som ger mig många tips och som är väldigt snälla och tar hand om en. Det är bara att lyssna på vad alla där säger. Man ser fotboll på ett lite annat sätt, på ett vuxet sätt och det blir inte längre juniorfotboll. Man lär sig väldigt mycket. Sedan tempot, man höjer sig automatiskt, för det måste man göra.