Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ALLSVENSKAN
1v

Ex-allsvenske profilen gör succé som tränare: ”Nu är jag fast i fotbollsträsket igen”

Foto: Bildbyrån.

Han har en lång spelarkarriär bakom sig.
Nu gör Mattias Lindström succé som tränare, i division 1-laget Tvååkers IF.
- Jag kunde inte hålla mig borta från fotbollen, säger han till Fotbollskanalen.

Som spelare representerade Mattias Lindström klubbar som Gais, Ålborg (Danmark), Wacker Innsbruck och Mattersburg (Österrike). Han har också 13 U21- och tre A-landskamper för Sverige på meritlistan. Men mest känd är han för sin tid i Helsingborgs IF, där han spelade i 19 år och bland annat vann två SM-guld.

Numera är han dock tränare. Efter att ha lagt sina skor på hyllan i slutet av 2015 tog Lindström över dåvarande division 2-klubben Tvååkers IF inför säsongen 2017. Där har 38-åringen varit framgångsrik. Klubben tog direkt steget upp i division 1 under Lindströms debutsäsong och hösten 2017 slog man ut Örgryte i svenska cupen, vilket gjorde att man fick spela gruppspel i våras.

Det här året har man också imponerat som nykomling i den södra division 1-serien. För någon vecka sedan inleddes ett sommaruppehåll och efter 17 omgångar ligger Tvååker trea, bara två poäng bakom serieledaren Mjällby.

- Det har gått över förväntan. Målet var att hålla sig kvar, för vi har 30 procent mindre budget än förra gången klubben var i ”ettan”, så det är små medel vi har att röra oss med. Gruppspelet i svenska cupen har nog gjort oss gott för till dess var vi tvungna att jobba in försvarsspelet eftersom vi mötte Norrköping, Örebro och Helsingborg. Sen kände vi när vi började serien att det hade satt sig, så därefter har vi kunnat bygga på ett anfallsspel. Nu är serien delad och vi har toppkänning så vi tänker att vi ska tuta och köra och så får vi se hur långt det räcker, säger Lindström. 

I byn Tvååker, som ligger utanför Varberg på västkusten, bor det drygt 2700 personer. Klubben har ett publiksnitt på 377, enligt Svenska Fotbollförbundets hemsida, och spelarnas snittlön ligger på omkring 2500 kronor i månaden. Vardagen i den lilla klubben är helt enkelt en annan än den som Lindström upplevde som spelare.

- Det är lite Åshöjden över det. Vi börjar träna klockan fem på kvällarna och då kommer spelarna från jobbet. Man spelar inte i Tvååker för att bli rik och det är ett rejält slit med långa bortamatcher i buss. Man spelar hos oss för att man antingen har hjärta för klubben eller vill något med karriären, att man vill vidare. Så jag har motiverade spelare.

- Jag kommer ju från proffsvärlden och jag ska inte säga att jag måste ta ner kraven... men jag kommer på mig själv med att jag går på lite väl hårt ibland. Många av spelarna är hantverkare och jobbar med sina kroppar. Vissa lägger tak i 30 graders värme på dagarna och sen har de mig som skriker på dem att springa mer på träningen på kvällarna. Jag får ta hänsyn till det där, jag måste hejda mig själv och ha lite perspektiv.

Hur funderade du själv kring att ta över ett lag i den situationen? För det är ju inte en särskilt glassig miljö för dig heller, antar jag?
Nej, jag är där på samma premisser som spelarna. Jag är ingen José Mourinho som spelar Allan. På så sätt är det bra, jag tycker om att jag sitter i samma båt som spelarna. Jag blir inte rik av att träna Tvååker. Jag är där av samma anledning som spelarna och allt vi gör är för vår egen skull och klubben. Jag är där för att kunna komma vidare någon gång, och det är inget jag behöver hymla med inför klubben. Alla är medvetna om min och spelarnas situation. Och klubben ska ha en eloge, det är en riktigt fin klubb. Det är ordning och reda, och det är bra människor i föreningen. 

Vad hade du för förväntningar när du tog över, hade du ambitioner om att ni skulle gå upp direkt?
Vi visste att det skulle bli jämnt, men ambitionen var att gå upp. Ju längre tiden gick desto mer tajt blev det. Det var tuffa matcher och ovisst ända in på målsnöret. Men det var ingen stress från klubbens sida om att gå upp. För Tvååker som klubb hade det nog varit bättre att spela i division 2. I division 1 är det längre resor, större arrangemang, och det kommer mindre folk på matcherna eftersom vi inte möter några lokala lag.

Skulle ni som klubb ens klara av att gå upp i superettan?
Nej, det gör vi inte. Klubben gör inte det. Men är det så att vi ställs inför det problemet, då får vi ta det då. Det skulle krävas väldigt mycket pengar från sponsorer. Vi hade ju inte ens fått spela på vår hemmaplan och en resa till en bortamatch i typ Stockholm äter ju upp hela vår resebudget. 

Hur Lindström hamnade i Tvååker? Halmstads nuvarande huvudtränare Igor Krulj är förklaringen. När HBK ville ha in Krulj som assisterande tränare inför förra säsongen vände han sig till Lindström i jakten på sin egen ersättare.

- Han ville hitta någon innan han lämnade och vi gick tränarutbildningen tillsammans. Han ringde och frågade om jag var sugen och jag svarade: ”Nej, för helvete”. Jag hade lämnat fotbollslivet och hade det jättebra i Köpenhamn på mitt jobb. Men pendlingen till Danmark slet på mig, mer än vad pendlingen till Tvååker gör, och efter att ha pratat med min familj och träffat klubben ändrade jag mig. Jag ville inte först, men jag fick ett jättebra intryck och nu är jag fast i fotbollsträsket igen (skratt).

- Jag utbildade mig till tränare när jag var spelare och jag ville ha det i bakfickan. Men jag hade inga tankar på att bli tränare, för jag ville in i det civila livet efter att jag slutat spela. Men jag kunde inte hålla mig borta från fotbollen.

Hur är det nu då, vad tycker du om att vara tränare?
- Det är jätteroligt. Man fastnar ju för den här branschen. Sen är jag medveten om att en tränarkarriär innebär ett nomadliv. Det är inte många tränare som är längre än tre år i samma klubb. Det krävs att man är mobil. Men jag har ju inte kommit så långt att det där är aktuellt än. 

Lindström får kickar av att vara en del av fotbollen igen och säger sig ställa höga krav på sig själv i sin roll. När han nu väl gett sig in på tränarbanan vill han satsa på allvar.

- Jag var seriös med min spelarkarriär och är jag ännu mer seriös nu. 

- Jag lär mig saker varje dag. Det är skitspännande och för mig är det viktigt att vara ödmjuk. Jag måste vara ödmjuk inför allt. Jag har en grundfilosofi och det är att jag ska behandla alla lika. Jag kan inte prata lika mycket med alla spelare men jag vill behandla mina spelare så som jag ville bli behandlad av min tränare när jag själv var spelare. Sen förstår jag att jag måste ha folk runt om mig som gör mig bra. Jag har mycket att lära och kan inte allt. Är jag sämre taktiskt i någon aspekt så ringer jag folk som kan det. Jag måste ta hjälp för att bli bättre. 

Så du snackar mycket med personer du stött på under din spelarkarriär?
- Ja. Jag pratar mycket med Erik Edman (tidigare lagkamrat i Helsingborg som nu är hjälptränare i Eskilsminne). Även om vi har olika fotbollsfilosofier så får vi ut mycket av varandra. Sen har jag kontakt med sådana som Reine Almqvist (tidigare tränare i bland annat Helsingborg och IFK Göteborg) och Jörgen Lennartsson (tidigare tränare i bland annat Helsingborg och IFK Göteborg, nu i norska Lilleström). Jag har folk som jag bollar med. För mig som en yngre tränare är det viktigt att aldrig förringa de som varit med länge. De sitter på jättemycket kunskap. 

Hur vill du spela fotboll? Hur spelar ni i Tvååker?
- Vi spelar 4-4-2, med diverse modifikationer, om man ser till systemet. Sen är det mycket snack om att ha en egen spelidé. Alla elitlag har så klart en egen, men jag tror mycket på att anpassa spelet efter motstånd. Det är ju en jätteskillnad att möta Oskarshamn hemma jämfört med Mjällby borta. Det påverkar vilka spelare som passar bäst för matchen och hur vi anpassar spelet överlag. Många säger att man bara ska ha fokus på sitt eget spel. Så vill inte jag ha det.

- Men jag vill spela en rak och snabb fotboll där man kommer till många avslut. Och ska du slå oss ska du få slita rejält för det. För mig handlar det om att få gruppen att kämpa för varandra. Hur får du alla att jobba för laget? Det är det som är spännande, som jag ser det.

Lindström är också tydlig med att fokus till syvende och sist ligger på en sak; resultat.

- Jag vill vinna. Rent taktiskt ändrar sig fotbollen från år till år och där får man hänga med. Men mitt lag spelar för att vinna. Jag vill vinna precis varje match, sen får man anpassa sig hela tiden för vad som är bäst i den enskilda matchen.

Hur är du annars som ledare?
- Jag vill stå för ett öppet ledarskap. Jag har varit i många klubbar och haft många tränare med olika ledarstil. När jag var i Österrike fick man inte ens kalla tränaren vid namn, men jag vill ha ett öppet ledarskap eftersom jag tror att det passar bäst här i Sverige. Sen är det inget tvivel om vem det är som bestämmer, det är jag. 

Så om man som spelare knackar på din dörr för att lufta tankar kommer man inte hamna i frysboxen direkt, som vissa svenskar utomlands gjort?
- Nej. Men hade den där stilen funkat i Sverige hade jag ju kunnat köra den. Men jag vill inte det. Jag vill möta mina spelare med respekt och ha en öppenhet, för jag mår bra av det själv.

Kan du bolla ert spelsätt med spelarna?
- Ja, absolut. Jag bollar med spelarna om taktiska bitar. Ibland lyssnar jag, ibland lyssnar jag inte (skratt). Men alla får komma till tals.

I dagens fotbollsvärld kretsar allt mer kring videoanalys och statistik/data. Lindström har inte varit sen med att hänga på den linjen.

- Jag har märkt att jag gillar att analysera matcher. Ibland gör jag det till förbannelse. Sen tycker jag om statistik, för det är svart eller vitt. Sen kan jag inte ta för mycket av det där med spelarna. Jag går kanske igenom en tiondel av allt med spelarna, för de kan inte ta in allt. Blir det för mycket slutar de lyssna på mig. 

Har du någon tränarförebild?
- Jag gillar Åge Hareide (Danmarks förbundskapten), som jag hade i Helsingborg. Han är bra på att inspirera sina spelare. Han fick ju en att tro att man var bättre än vad man egentligen var. Han är en verklig motivator och det där vill jag föra vidare till mina spelare, att få in en tro på det de gör. Sen är Åge en fantastisk människa. Så jag säger honom.

Vad tänker du kring att vara huvudtränare i en mindre klubb istället för att vara till exempel assisterande tränare i en elitklubb? Är det bra för dig?
- Jag har varit i elitfotbollen som spelare så jag kan den världen. Därför tror jag att det är rätt väg för mig att gå, att vara huvudtränare istället. Det är ju inte säkert att det är rätt men jag lär mig hela tiden saker och jag får ta ansvar. Jag får ju göra alla olika sorters uppgifter också. Jag får agera allt från tränare till sjukgymnast. Sen får jag ta allt det pedagogiska och fatta svåra beslut. Jag måste fatta de där tuffa besluten som man kanske inte behöver som assisterande i en elitklubb.

Men kanske är Lindström tillbaka i eliten snart igen, antingen med Tvååker eller i någon annan klubb. Han planerar att söka in till Pro-utbildningen som krävs för att leda ett lag i allsvenskan eller superettan och att han vill göra en karriär som tränare är uppenbart, även om han själv vill fokusera helt på nuet.

- Det är Tvååker som gäller nu. Jag gör allt i min makt för att saker och ting ska bli bra för Tvååker, allt annat vore respektlöst och oproffsigt. Men senare, längre fram, kan jag ju tänka mig att träna ett större lag.

Du vill ge det en chans som tränare?
- Ja, det vill jag. Jag vill vara med där uppe i eliten igen. Jag har ju spelat där och jag vill tillbaka dit. Men det säger jag ju nu när vi vunnit alla matcher och allt är frid och fröjd. Ring mig om ett och ett halvt år när vi åkt ur division 1 och jag fått sparken, då kanske jag bara vill skita i allt (skratt). Jag vill gärna vidare i framtiden, men jag har mycket att lära. Jag har långt kvar.

Redan nu finns det dock intresse för 38-åringen från klubbar högre upp i seriesystemet, och hans avtal med Tvååker löper ut efter säsongen.

- Precis som det finns intresse för spelarna som gör mål och levererar när ett lag vinner massa matcher så finns det intresse för tränare vars lag går bra. Då kommer det alltid lite småfåglar och viskar. Men det är inget mer än så.

Till sist den oundvikliga frågan; vill du träna Helsingborgs IF i framtiden?
- Det är klart jag vill träna HIF någon gång. Men det är när jag och HIF är redo för det. Det kanske vi aldrig blir. Oavsett är det inte än på många år. Men så klart vill jag det. Allt annat vore löjligt av mig att säga, avslutar Lindström.

Publicerad 2018-08-02 kl 11:06

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER