DMK
Det finns många som går att lyfta i IFK Norrköping. Isak Pettersson gjorde som vanligt en ”kanske bäst i IFK”-match. Kalle Holmberg har varit inblandad i sex mål på fem matcher, varav två i dag. Men David Moberg Karlsson.
Han lär inte vinna skytteligan som Jens Gustafsson trodde inför säsongen, men han är så ofta så bra på att hitta och utnyttja de där ytorna på högerkanten att jag inte förstår att det inte blivit fler poäng. Djupledslöp och avslut vid 1-0 (efter returen), och djupledspass fram till straffen vid 2-1. När man pratar om djupled så finns det knappt någon bättre spelare i serien, och det såg man i en första halvlek. För bägge lagen handlade det mesta om att slå passningar bakom backlinjen, och då maxutnyttjade Moberg Karlsson de gångerna som MFF hamnade i osynk.
64
När Uwe Rösler tog över kunde Malmö FF som mest komma upp till 69 poäng den här säsongen. Nu är det nere på 64, trots en match i Norrköping där de gjorde många bra saker (de slog exempelvis fler än dubbelt så många pass som IFK). Det har också fortfarande en exceptionell poängsamling under Uwe-matcherna, men även om MFF vinner mot AIK så ”räcker” det med 14 poäng på sju matcher för AIK för att definitivt hålla borta MFF.
Det finns en matematisk chans på SM-guldet, men då får det nog absolut inte bli något mer poängtapp. Nu är det en klart mer intressant fråga kring vad IFK Norrköping kan göra mot AIK. Det enda topp-5-laget de har kvar att möta är BK Häcken i sista omgången, och formen är stark. Avståndet upp till AIK är tre, fyra, eller sex poäng efter den här omgången, med sju matcher kvar.
Castegrens tio superdagar
För tio dagar sedan hade Henrik Castegren, 22 år, spelat ungefär en halvtimme allsvensk fotboll i sitt liv, fördelat på några ströinhopp. Sedan drogs han in från start mot AIK och har varit för stabil för att hamna på bänken igen.
Laget har tre raka segrar (2-0 AIK, 2-0 Dalkurd, 2-1 MFF efter en insläppt straff) under hans starter. I dag fick han väl dessutom någon form av hockeyassist efter passningen framåt vid 1-0. IFK Norrköping fortsätter att få fram bra allsvenska spelare från lite varstans och lite hela tiden.
Malmö FF:s backlinje – behövs nyförvärv?
Frågan som aldrig dör ut. Det spelar ingen roll att de går förlustfria i 19 raka matcher, eller på 21 matcher håller tolv nollor och bara släpper in tolv mål. Frågan återkommer: räcker MFF:s uppsättning med mittbackar till?
Franz Brorsson hade börjat göra det stabilt igen, men kom fel i flera situationer i dag. Rasmus Bengtsson är ibland på ”för bra för allsvenskan”-nivå, men i de 60 senaste allsvenska matcherna har han spelat 90 minuter i endast 13 av dem. Hugo Andersson kom in mot Trelleborg, var fantastisk, men försvann lika fort. Lasse Nielsen är oftast åtminstone godkänd och kan nästan alltid spela, men är ingen jätte. Behrang Safari var en av få spelare med godkänd vår i MFF, men även där är det lite frågor om fysisk status.
Om trebackslinjen är kvar i formationsväg nästa år så lär väl något hända? En stark (både i kvalitet och fysik) startspelare som kan vara där åtminstone 25 ligamatcher om året?
Norrköping, seriens näst bästa försvarslag
IFK Norrköping har inte bara gjort mål framåt i alla matcher utom en enda det senaste året, och det är inte bara det att IFK Norrköping har många svåra spelare för motståndarna att plocka upp. Det är ju också seriens näst bästa lag i defensiva siffror. I dag stängde igen ganska bra med en 3-4-3 som oftare såg ut som en 5-4-1. Totalt har de tre insläppta på de sju senaste matcherna (två efter straff, och ett skottinlägg rätt i mål).