Djurgården bäst i första halvlek
AIK ledde med 1-0 i paus, men det var hemmalaget som förde spelet till stora delar under den första halvleken. Blåränderna hade dock en del bekymmer med att skapa de där riktigt farliga lägena. Utöver en vass chans som Gustav Engvall fick inne i straffområdet uteblev de riktiga hoten mot AIK:s keeper Kenny Stamatopoulos. Samtidigt stack de svartgula upp med några anfall som kunde ha resulterat i mål och kändes överlag mer heta när de väl tog sin på offensiv planhalva. Anfallaren Eero Markkanen var skarp och stod för en fin assist till 1-0, samt var nära att själv göra 2-0 efter att ha tunnlat en hemmaback.
Det här var Djurgårdens stora chans mot AIK
Henok Goitom skadad, Oscar Linnér avstängd, Daniel Sundgren avstängd, Simon Thern med tidigare känning inledde på bänken och Per Karlsson skadad redan efter en kvart. Lägg till att laget utsatts för ett matchfixningsförsök i dagarna och förra veckans match mot IFK Göteborg sköts upp. AIK hade helt enkelt inte de bästa av förutsättningar i det här derbyt, och det här var således Djurgårdens stora chans att göra sig av med det där derbyspöket en gång för alla. Framför allt med tanke på att man fått in rutinerade spelare som Kim Källström och Jonas Olsson i laget, samt har formstarka spelare som Magnus Eriksson och Gustav Engvall i truppen.
…men det ville sig inte ändå
Spöket som kom till i september 2011 lever vidare. Den andra halvleken blev, i åtminstone en halvtimme, en tillknäppt historia. AIK var rädd om sin ledning, försvarade sig på ett bra sätt och försökte få tiden att gå. Trots att Djurgården fortsatte att ha mest boll tog det lång tid innan hemmalaget fick till något som ens kan liknas vid ett tryck på AIK. Visst, några lägen skapades men avsluten saknade skärpa. I ett försök till att få in slutforcering sattes Haruna Garba in och mittbacken Jonas Olsson flyttades fram i anfallet och tyngden de bidrog med gav bland annat en möjlighet vardera för duon, men AIK:s målvakt Kenny Stamatopoulos stod för flera fina räddningar mot slutet och de svartgula höll ut. Nämnas ska också att AIK borde ha fått en straff när Jacob Une Larsson tacklade ner Sauli Väisänen i den andra halvleken.
Går inte att blunda för derbysituationen
Djurgården var utan tvekan det lag som hade det spelmässiga övertaget i den här matchen. Blåränderna fick ut mest offensivt sett och ingen hade nog kunnat protestera om allt hade landat i ett 1-1-resultat. Men räcker det med att göra en okej eller bra insats som ger en känsla av att man har tagit steg mot den där efterlängtade derbysegern? Så klart inte, och det är en jäkla utmaning att få fram en hoppfull känsla till supportrarna i det här läget. På sättet som Stockholmsklubbarna är uppbyggda, med supportrarna som det ständigt pumpande hjärtat, går det inte att blunda för det kritiska i derbysituationen som Djurgården befinner sig i. Özcan Melkemichel är ny på sin tränarpost och det medför så klart en liten gnutta tålamod när det gäller derbyn, men en derbyseger är utan tvekan något han måste få till under det här året om hans namn ska kunna få ett lyft i Djurgården. Egentligen oavsett tabellposition.
Börjar Kristoffer Olsson hitta rätt i AIK?
Efter en riktigt tuff start i den svartgula tröjan har Kristoffer Olsson spelat upp sig. I derbyt mot Djurgården var mittfältaren mer delaktig i spelet än tidigare och han utnyttjade sin fina högerfot på ett finare sätt. Kanske passar det honom bättre att ligga lite högre upp i plan än om han spelar som den sittande mittfältaren i AIK:s 3-5-1-1-uppställning? Han har ju tidigare varit den av de tre eller fyra centrala mittfältarna som ligger längst ner i planen, men mot Djurgården var det Amin Affane som tog hand om den rollen. AIK behöver få igång Olsson, som är en stor investering och en prestigevärvning som så klart är tänkt att höja lagets nivå. Precis som tränaren Rikard Norling var inne på under presskonferensen efter matchen finns det mer att klämma ur Olsson än vad han visade i dag, men det här var ett steg i rätt riktning.