AIK:s svaga hemmafacit
1-1 hemma mot jumbon AFC. Men det var inte första gången i år som hemmapubliken lämnade Friends Arena med sänkta huvuden. Den här säsongen har AIK tre segrar, fyra oavgjorda och tre förluster med 7-7 i målskillnad på hemmaplan. Segrarna har kommit mot Sirius, Örebro och IFK Norrköping och alla med uddamålsseger, 1-0.
Var e kaxigheten å självförtroendet?
AIK brukar vara hybris, kaxighet och självförtroende. Men så är det inte just nu. I de två senaste matcherna, mot IFK Göteborg och AFC har alldeles för många spelare sett ängsliga ut. Det är dock inte bara spelarna som är ängsliga. Kanske kan det här med brist på kaxighet och självförtroende ha något med det bakåtsträvande som klubben håller på med och bestämmer när intervjuer ska publiceras (media fick till exempel träffa Obasi inför mötet med IFK Göteborg, men bara på ett villkor: att publicera efter matcher (!). Dessutom har man plötsligt börjat stänga igen träningar. Det kanske hade varit mer försvarbart om resultaten varit bra.
Behandlingen av Thern
Det har blivit dags att prata om behandlingen av Simon Thern. Thern kom till AIK och det berodde till stor del på att han hade en bra relation till Rikard Norling. Då hade mittfältaren varit skadad i Holland och slussades in lugnt och fint. På våren började han växla upp rejält och var flera gånger en av lagets bästa spelare.
Men nu ser han inte ut att stå högt i kurs och får inte mycket speltid. Mot AFC kom han inte ens in. Det var märkligt för hans fina driv hade behövts. Märkligast var det i den 83:e minuten, vid 1-1, när Norling tog ut anfallaren Stefanelli och satte in mittfältaren Johan Blomberg.
Mot AFC startade Kristoffer Olsson och Stefan Ishizaki på mitten, och Amin Affane och Johan Blomberg kom in.
Känslan är att det har skurit sig mellan Norling och Thern för mittfältaren är bättre än vad han får nu. Men efter svaga resultat mot IFK Göteborg och AFC borde nog mittfältaren ligga bra till för att starta i nästa match.
Vingbackarna ser slitna ut
Floppen Stipe Vrdoljak skeppades iväg efter en halv säsong och i stället hämtades Rasmus Lindkvist in. Det har inte blivit mycket bättre. Lindkvist försvarsspel mot IFK Göteborg hade mer att önska och mot AFC hände ingenting. På den andra kanten ser Sundgren trött ut och som vingback är det ingen bonus direkt när man väl tagit sig högt upp för att slå ett inlägg. Sundgren har inte haft mycket till konkurrens och har spelat mycket, kanske det som har gjort att han ser trött ut?
Fiasko om AIK missar Europa
Det stod 0-1 i halvtid men ledningen kunde ha varit större. AIK hade alldeles för många slarviga bolltapp vilket gjorde att AFC fick ställa om och kontra. Det gjorde man bra. Turays mål var klass och han skapade oreda i hemmaförsvaret. På mitten imponerade Razak.
AIK var bättre i andra, vårdade bollen bättre, hade tålamod och skapade tillräckligt för att vinna. En som växte var Henok Goitom som hittade fina ytor och blev mer delaktig i spelet.
Det var givetvis en match som AIK skulle vinna. Men skärpan i avsluten fattades, samtidigt som bortalagets målvakt Haghighi var bra.
Nyförvärven Obasi och Stefanelli var svaga mot IFK Göteborg. Mot AFC hade båda mer boll, vilket inte var konstigt med tanke på motståndet. Men deras prestationer var för mycket upp och ner och ingen levererade.
AIK har 14 poäng upp till Malmö FF. För AIK handlar hösten om en kamp om att ta en plats till Europa. Då måste man växla upp. Serien är jämn och det skulle vara ett fiasko om laget missar en plats i Europa.