Mads Albaek är motorn i IFK Göteborg
Tillbaka efter att ha bråkat med en skada i baksida lår. Då visade Mads Albaek precis hur viktig han är för det här IFK Göteborg. Han styr, han bestämmer, han uppmuntrar och han ryter till när det behövs. Att Blåvitt har hackat i de senaste matcherna beror mycket på att Albaek har saknats. Mot Kalmar vann han bollen som ledde fram till 1-0-målet. Han var också den som spelade ut till Henrik Björdal innan Tobias Hysén gjorde 2-0. I matchminut 74 byttes Albaek ut till stående ovationer.
Swärdh rättade till sitt misstag - men då var det redan försent
Han satte ut en 4-4-2:a, men redan efter 20 minuter tänkte Peter Swärdh om. Ner med Mahmoud Eid på en kant, in med Carl Johansson i mitten och låt David Elm spela ensam forward i en 4-5-1:a. Täpp till i mitten, trygga hemåt. Det var dock försent. IFK Göteborg hade redan gjort två mål. En defensivt svag Romario hade redan förlorat mittfältet. Med facit i hand borde tränar-Swärdh ha angripit matchen på ett säkrare sätt. Istället öppnade han upp sig för ett IFK Göteborg som bara skulle ta revansch efter derbyförlusten mot Häcken senast. Det blev tydligt taktiskt fel.
IFK Göteborg gjorde precis vad de sa att de skulle göra
"Full fart framåt och en vinst". Inför mötet var Mads Albaek tydlig med vad hans IFK Göteborg skulle uträtta på Gamla Ullevi. Sådant där brukar vara lättare sagt än gjort, men de blåvita klev ut och körde över Kalmar FF under de första 20 minuterna. Det resulterade i två mål och en säkrad seger. Anfallsspelet var aggressivt, rakt och rörelsefyllt. Precis det som saknats i de senaste hemmamatcherna. Det vi fick se där och då var en skymt av hur bra IFK Göteborg kan vara när de presterar på topp.
Kalmars fina defensiv var som bortblåst
Två raka nollor och en stigande formkurva. På Gamla Ullevi återvände dock Kalmar till gamla synder. Försvarsspelet rasade ihop. Vid 1-0 fick Sören Rieks glida in relativt ostört i straffområdet och avsluta. Vid 2-0 tajmade Romario, helt omarkerad, helt fel på en höjdboll och nickade hemåt istället för framåt. Det gav Blåvitt läge till omställning och mål. Och vid 3-0 tappade de helt bort Mattias Bjärsmyr på den bortre ytan. Förutom målen var det stundtals virrigt kortpassningsspel i eget straffområdet och för många bollförluster på mittfältet. Det blev bättre när Peter Swärdh förvandlat 4-4-2 till 4-5-1, men då var det som sagt försent.
Fel position - ändå en av de bästa på plan
Scott Jamieson var skadefri och tillgänglig. Ändå fortsatte Jörgen Lennartsson att använda innermittfältaren, vänstermittfältaren, Sebastian Eriksson som vänsterback. Det föll väl ut. Eriksson var en av de allra bästa på planen. Han vann boll, stormade framåt och räddade dessutom laget från ett 2-1-mål intill mållinjen. Som Eriksson presterar finns det egentligen ingen anledning för Lennartsson att skifta tillbaka till Jamieson.