IFK Göteborgs stora förbättring – går bra när det är dåligt
Det är många saker som har gått framåt i IFK Göteborg, men det här är ju ett helt nytt Blåvitt när laget spelar dåligt. Förra året kunde de få en motgång och var då nästan garanterade att förlora. I år?
Usla inledande 22 minuter mot Elfsborg, men 2-0-ledning efter 26 minuter. De fick in en kvittering i minut 87 mot Kalmar FF, efter bland annat en dålig första halvlek. De vann mot Sirius, och det var första gången sedan 2017 som de vann en match efter underläge. I dag gjorde de bra inledande 20 minuter, sedan var det mest bara IFK Norrköping och ändå vann Blåvitt till slut. Fina poäng att ta med sig, och det måste också vara skönt att inte behöva göra tokjobb för varje mål framåt.
Ålder
21 – 22, 26, 23 – 29, 25, 26, 27, 24 – 21, 26
28 – 25, 23, 28, 23 – 18, 21 – 17, 22, 22 – 28
Det ovan är åldern på spelarna i startelvorna. Snittåldern på IFK Norrköping var 24,5 år, och på IFK Göteborg 23,2 år. Det är få matcher i allsvenskan de senaste åren där det har varit två så unga fotbollslag på plan, och då hade IFK Norrköping varken Ian Smith eller Sead Haksabanovic från start.
Vilken riktning, IFK Norrköping?
Under förra säsongen så tappade IFK Norrköping poäng i totalt elva matcher. Efter åtta omgångar i år så har de tappat poäng i sju matcher. Historiskt sett brukar titelvinnaren tappa poäng i tio-tolv matcher. Det innebär att IFK Norrköping måste vinna ungefär 17-19 av de avslutande 22 matcherna om de vill utmana om SM-guld.
Det är just nu svårt att se att det här laget har det i sig. Visserligen gjorde Malmö FF något liknande förra säsongen, men det var efter att ha sparkat tränaren, tagit in en kortsiktighetsexpert, värvat tre-fyra allsvenska toppspelare, och ändå slutade de "bara" trea.
IFK Norrköping ger såklart inte upp en säsong och det är fortfarande Europa League-platser inom räckhåll om de vänder på detta innan uppehållet, men det här året lär väl bli mer ”jobba för framtiden” än vad det ursprungligen stod i planen?
Robin Söder
Hans karriär har mest handlat om ”Vad kunde det ha blivit?”-tankar. Hans nutid skuggas mest av ”Lasse Vibe är Blåvitts stora och viktiga återvändare i offensiven”. Hans spel lämnar ofta att man vill ha liiite mer.
Han har spelat 1000 allsvenska minuter sedan han kom tillbaka från Belgien. Tre mål, tre assist. Det är ganska bra utan att sticka ut. Samtidigt gillar jag ganska många saker av det jag har sett av den här varianten av Söder. Visst försvinner han ibland, visst ska det göras lite fler poäng, visst tar det tid innan han kommer igång efter skador, men jäklar vad han har blivit en solid anfallare i flera aspekter.
Det är (en sämre) version av det Ari var i Kalmar FF för drygt tio år sedan. Motståndarna tror inte att han är så farlig i duellerna på grund av sin mindre storlek, men han är rejälare i kroppen än vad man tror, han får med sig tjongpastejerna, han levererar vidare, han kommer med vettiga lösningar, han kan röra sig över stora ytor och driva presspelet. Inte i det absoluta toppfacket av allsvenska anfallare, men nyttig vilket han visade många gånger i dag.
Hörnorna då?
Först skulle jag skriva något om att IFK Göteborg kan vara finurliga på hörnor och att det kanske borde blivit något mål i dag. Sedan väntade jag på att IFK Norrköpings Rasmus Lauritsen skulle vara inblandad i något hörnmål framåt.
Det blev inget mål på fast situation i dag. Bägge lagen står kvar på ett par vardera (något på direkt frispark, något efter frisparksinlägg/hörna), men bägge lagen lär förbättra de siffrorna ganska snabbt om det fortsätter såhär.