Förre rikspolischefen och landshövdingen Björn Eriksson, regeringens samordnare mot huliganism, kommer i ett delbetänkande med en rad förslag som ska hjälpa till att stävja våldet på landets hockey- och fotbollsarenor.
Han har i en TT-intervju berättat om fem områden han prioriterar i betänkandet: Tillträdesförbud, nationellt register, lagen om maskeringsförbud, kameraövervakning och poliskostnader.
I en debattartikel i Dagens Nyheter utvecklar han några av dessa inför överlämnandet på onsdagen.
Det är orimligt att föreningar som drivs i bolagsform ska stå för polisbevakningen kring idrottsarenorna, skriver han. Kostnaderna bör täckas av allmänna medel, förutsatt att bolaget ägs av en ideell förening till minst 51 procent. Då skulle till exempel Djurgården (Idrotts AB) precis som den ideella föreningen IFK Göteborg slippa betala polisens insatser.
Lagen om tillträdesförbud är, enligt Eriksson, lite av nyckeln när det gäller att bekämpa huliganismen. Att utvidga förbudet till ett område runt arenorna tror han kan förhindra slagsmålen utanför anläggningarna före och efter matcherna. Förbudet bör dessutom förlängas till tre år, anser han.
Ett nationellt register över avstängda skulle underlätta övervakningen.
"Det är ju ingen större poäng att stänga av våldsverkare om man inte effektivt kan kontrollera att de inte kommer in", skriver Björn Eriksson som över huvud taget vill se starkare medel från samhället för att stävja våldet kring matcherna.
TT