Årets bragd...
...Nosade Hammarby och Portsmouth på. De rasade mot avgrunden, ”Pompey” drabbades av poängavdrag, åkte ur Premier League och var timmar ifrån konkurs. Bajens totalkaos känner ni till. Styrelseavhopp, hot, tränarskiften och stundtals genomuselt spel i superettan. Ändå krigade sig båda klubbarna till varsin sensationell cupfinal. Om någon av dem fått lyfta bucklan hade min utnämning varit glasklar.
Men nu väljer jag Maradonas ”bollkalle” i stället. Så sent som i januari 2010 debuterade Thomas Müller i det tyska landslaget, mot Argentina. ”El Diego” vägrade att skaka hans hand vid presskonferensen – i tron att 20-åringen var en simpel funktionär. Nu vet han och fotbollsvärlden bättre. Inte nog med att Müller sänkte Argentina i VM; han vann dessutom turneringens guldsko. Liksom Forlan, Villa och Sneijder gjorde han fem mål – men ingen av konkurrenterna slog lika många assist, tre stycken.
Och inte nog med det. Müller var dessutom en sanslöst viktig del av Bayern Münchens dubbelguldtrupp som tog sig till Champions League-final mot Inter. Då spelar det ingen roll att hösten gått lite tyngre. 2010 var ett bragdår för bondpojken från Pähl.
Årets matcher...
...På internationell nivå spelades mellan José Mourinho och Pep Guardiola. Portugisen vann den första ronden. Med sig till Nou Camp hade han en 3-1-seger från San Siro – och nu visade ”The Special One” all sin taktiska briljans. Trots Thiago Mottas tidiga utvisning och att Inter knappt fick låna bollen vägrade de lika cyniska som stridbara italienarna att vika ned sig. Hela Katalonien var chockat. Hur kunde vackra Barca åka ur Champions League mot ett så grisigt spelade lag?
Men Pep fick ju sin revansch till sist. Inte mot Inter, men väl mot Mourinho. 5-0 i El Clasico är remarkabelt. Otroligt. Bitvis bjöds den finaste fotboll jag någonsin bevittnat. Jag ler vid tanken.
...I Sverige var finalerna. I cupen – men också i ligan. För visst kändes Malmö FF – Helsingborg, trots att den spelades i september, som en direkt avgörande drabbning. Den gången torskade HIF. Men poetisk rättvisa skipades på Söderstadion kort senare. Cupguld mot Hammarby, och Sveriges två bästa lag belönas alltså med varsin titel. Dessutom: Mötena jag beskriver var propaganda för fotbollen som publiksport. Vilken sanslös inramning, i såväl Skåne som Stockholm.
...Med ”det nya landslaget” var den mot Skottland. En pigg Zlatan, en pigg Hamrén, och en pigg bortaklack. Sjöng om sin klassiska ”Tartan Army” för full hals till säckpipe-ackomapnjemang, trots storförlusten.
Årets sjukaste upplevelse...
"När fotbollslandslaget Frankrike vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann det sig liggande i gräset förvandlat till en jättelik insekt".
Så hade Franz Kafka kunnat inleda sin klassiska novell ”Förvandlingen”, ifall den handlat om VM i Sydafrika. Ursprungstexten beskriver en människas lika plötsliga som oförklarliga metamorfos, från välfungerande samhällsmedborgare – till något slags parasit. Över en natt bara, och omgivningen förstår såklart inte ett skvatt.
Visst påminner det om ”Les Blues” anno 2010? Strejker, sexköpsanklagelser, slagsmål på träning, spelaruppror och rekordfiasko. Som att man tagit en skalbagge, lagt den på rygg och ryckt bort alla benen. Något huvud tycks heller inte finnas kvar på detta en gång så beundransvärda djur.
Årets män...
...Heter Henrik Larsson. En av dem håller på Malmö FF, den andre är gjord av brons. Ingen av dem tränar Landskrona.
Till att börja med vill jag lyfta fram den här killen – Tifo-Henrik Larsson som vigt sitt liv åt MFF. Och åt dess läktararrangemang. Larsson tog ledigt ett år från jobbet, sydde overhead-flaggor och tillverkade tvåpinnare. Allt för att förgylla den visuella publikeffekten för alla andra. En riktigt skön eldsjäl och excentriker. Hatten av för honom!
Lyssna på dokumentären i Sveriges Radios "Verkligheten"...
Den ”riktige” Henrik Larsson, landslagsanfallaren, kommer också med på ett hörn. Tack vare Skånepågarna och bröderna Oscar och Carl Åkerström står snart – förhoppningsvis – en avbild av ”Henke” i Helsingborg. Läs om statyprojektet och se om du kan hjälpa till...
Hedersomnämnande till Syrianskas Özcan Melkemichel. Har tillbringat hela sitt fotbollsliv i klubben – nu har han tagit den till allsvenskan.
Årets Lag...
…På klubbnivå var Inter. Hur toppar man en så perfekt säsong? Det är knappt möjligt. Enda smolket i glädjebägaren var det märkliga att Wesley Sneijder nobbades från finalen till Guldbollen. Plus pinsamheten att Diego Milito inte ens nominerades. Helt fel, tycker jag.
…I VM var Uruguay. Vissa kanske säger Spanien som vann, eller Nya Zeeland som trotsade alla odds och förblev obesegrat. Men jag gillar Uruguay. En riktigt härlig mix av spelare och sommarens förmodligen bästa anfallsuppsättning i Forlán och Suarez. Kul att en nation med drygt tre miljoner invånare fortfarande kan nå semifinal. Synd att det var på Ghanas bekostnad.
Årets överraskning...
…Av det positiva slaget fick AIK i somras. Wow, så duktig budgetvärvningen Mohamed Bangura var. Utan honom hade det blivit superettan.
…Av det negativa slaget riskerar AIK att få nästa år. Forwardsstjärnan kan styckas upp i ”vinstandelar” för att inbringa kapital på kort sikt. Varför får jag känslan att intäkterna i slutändan lär tangera mot noll?
Årets Tränare...
…José Mourinho säger: ”Jag ger mig själv betyget elva av tio för den här säsongen.” Men jag tycker nog att han är värd en tolva.
...I Sverige stavas Tom Prahl. Under en period kring sommaren hade han nio (!) utespelare att tillgå. Inget utrymme för värvningar. Och så kollar man var Trelleborg slutade i allsvenskan. På femte plats!
...Bäste svensk utomlands: Mikael Stahre misslyckades i Grekland, Janne Jönsson hade ett mellanår i Norge och Erik Hamrén lämnade Rosenborg tidigt. Lagerbäck och Svennis rök redan i VM-grupperna. Men Hasse Backe – han var formidabel. Visserligen torskade New York Red Bulls slutspelets kvartsfinal, men innan dess hade Backe förvandlat dem från historiens sämsta MLS-lag 2009, till totalvinnare i sin konferens. Imponerande!
Årets Mål...
...En gång stod jag på mitt landställes brygga och fångade – genom ren tur - en gädda som vägde tolv kilo. Den var krokad i stjärtfenan och kunde inte komma loss. Linus Hallenius är självklart skickligare än jag. Men visst borde han förnimma ungefär samma känsla? Hur mycket grabben än försöker upprepar han inte sin perfekta prestation. Det är helt enkelt ogörligt.
Årets miss...
Ångestvrålet från Erik Hamrén lär fortfarande hänga kvar över Amsterdam Arena, och man förstår ju hans besvikelse. Det var helt klart onödigt av Behrang Safari att göra kaos med sitt eget försvar på det här slarviga sättet. Se det tokiga inkastet...
Men årets miss var inkastet inte. Den hämtar vi från Ghana – Uruguay. Med sekunder kvar av den andra förlängningskvarten boxade Luis Suarez undan bollen på mållinjen. Solklar straff – och nu kunde Asamoah Gyan för första gången någonsin skjuta ett afrikanskt landslag till semifinal i världens finaste turnering.
Så här gick det – och så här tacklade Asamoah Gyan besvikelsen... Skönt att han – på något ofattbart vis – fann modet att slå sin nästa elvametersspark i mål.
…Och den här domarmissen är hyfsat slarvig...
Årets klipp...
…Vad tror ni? Vilka förutsättningar har en kille med namnet Benjamin Agüero Maradona att lyckas som spelare? Kolla in vad ”Kuns” son och Diegos barnbarn kan göra med bollen redan nu. Vilket tillslag!
Spana in bolltrollaren...
…Man måste älska en vinnarskalle. När Stockholmsfotbollen förlorade Bojan Djordjic tappade vi en fantastiskt skön lirare.
Här är Bojans otippade utbrott...
...Men i Fotbollskanalen Europa har vi i stället fått bekanta oss med den här mannen. En sångfågel.
Se Savage sånginsats...
Årets flopp...
...Är klubbkänslan som fenomen. Visst finns den kvar, men absolut inte i den form fansen hade önskat. Numera får supportrarna vara glada om deras älskade hjältar nobbar det där sista utlandskontraktet som hade kunnat ge dem några extra slantar. Kommer hem när karriären ändå är på upprinningen. Money talks, helt enkelt och exemplen är många. Lex-Rooney, Lex-Tevez och så vidare.
”Det trodde jag aldrig”
…Att Roy Hodgson skulle misslyckas så kapitalt med Liverpool. I Fulham var han ju megahjälte och årets manager. Först Europa League-final - nu detta. Hur gick det till?
...Att vi skulle få en sådan utpräglad "allskånska". På förhand var jag övertygad om att Blåvitt och Elfsborg skulle vara med och utmana.¨
Det visste jag redan i fjol...
...Tyvärr, att Maradona inte skulle föra sitt Argentina till VM-guld. Men man hoppades ju.