I vintras lämnade Gustav Svensson Seattle Sounders och var tydlig med att han ville hem till Blåvitt. Så blev det inte. Klubben hade fullt på mittfältet och erbjöd aldrig landslagsmannen något kontrakt.
- Att det blir Kina känns jättebra, sedan är det klart att tankarna var på att jag skulle vara kvar här i Göteborg. Men det är inte jag som bestämmer det. Det är hur verkligheten ser ut, så det är bara att bita i det sura äpplet och acceptera, sa han till Fotbollskanalen.
Ett halvår har gått sedan dess. Jakob Johansson och Pontus Wernbloom har tvingats lägga skorna på hyllan, medan Alhassan Yusuf sålts till Royal Antwerp - vilket öppnat upp för förstärkningar på mittfältet. Lösningen? Gustav Svensson. På torsdagen stod det klart att han skrivit på ett kontrakt med Blåvitt som sträcker sig över 2023 - med option på ytterligare ett år.
- Det känns underbart. Det har varit många turer fram och tillbaka, så det är otroligt skönt att det är klart. Det är otroligt skönt att komma hem igen och det var en fantastiskt skön känsla att kliva in på Kamratgården igen och veta att man ska vara där och tävla, säger han till Fotbollskanalen.
Sportchef Pontus Farnerud berättade i en intervju med Aftonbladet att det var en svår och speciell process. Svensson utvecklar vad Blåvitt-basen menade:
- Det var lite speciellt. Jag tillhörde ju Guangzhou och att försöka få mig till Göteborg… Det var den processen som var väldigt krånglig. Och det var ganska lång väg dit.
Du menar att de inte ville släppa dig?
- Ja, så var det från början. De kanske inte var helt inställda och beredda på att jag ville komma hem till Göteborg istället. Så det kom kanske som en chock för dem från början. Så de ville egentligen inte släppa mig där till en början, men som tur var lyckades det lösa sig.
Hur har våren varit i Kina?
- Från början var det problem för mig att flyga dit även om jag hade antikroppar. Jag fick göra extra tester och stanna några veckor till i Sverige innan jag fick flyga. Sen var det en bubbla där vi spelade fem matcher och bodde på ett hotell. Nu är det samma med bubblan och tanken var att jag skulle åka tillbaka efter EM och ansluta dit.
Men det blev Blåvitt istället för bubblan…
- Det blev Blåvitt istället och jag är väldigt glad för det. Som jag sa förut - det är otroligt skönt att komma hem igen.
I vintras var du besviken över att Blåvitt nobbade dig och inte erbjöd något kontrakt. Du känner ingen bitterhet över det och att det passar för dem nu?
- Problemet var väl inte att de inte ville ha mig. Problemet var att det var fullt på min position och så är världen. Som jag sa förut: det är bara att bita i det sura äpplet. Jag kan inte tvinga någon att ta in mig och göra situationen ännu tuffare för dem på innermittfältet. Med tanke på att Blåvitt redan hade överflöd av innermittfältare. Så det finns ingenting som jag har varit arg eller besviken över. Det är mer att jag kanske hade velat komma redan då men situationen såg annorlunda ut och jag är som sagt väldigt glad att det löst sig nu.
Kontrakt över 2023 med option på ytterligare ett år som 34-åring. Hur viktigt var det att få till ett långt kontrakt?
- Jag vill ju hålla på så länge som möjligt - så länge min kropp klarar av att hålla på. Så får mig var det viktigt att både visa för mig själv men även för klubben att jag vill hålla på länge. Man brukar alltid säga att man vill avsluta sin karriär i sin moderklubb - och det är klart att jag vill göra det. Men jag vill inte avsluta utan att kunna bidra. Utan jag vill vara här och hjälpa till att bygga Blåvitt till en toppklubb.
Oscar Wendt och Marcus Berg är två andra som valt att återvända till Blåvitt från långa utlandskarriärer. Svensson berättar att han framförallt pratat mycket med den sistnämnde om en flytt hem.
- Jag och "Mackan" har snackat väldigt mycket, självklart. Det har vi alltid gjort. Vi är väldigt goda vänner och nu när jag visste i våras att Mackan skulle komma hit har vi snackat väldigt mycket. Och vi vill ju spela tillsammans - vi vill ju återförenas. Så det är väldigt kul att kunna göra det nu tillsammans med Oscar och "Bjärsa" (Mattias Bjärsmyr).
Mittfältaren har tidigare gjort två sejourer i IFK Göteborgs A-lag (2006-2010 och 2014-2015). Under 2014 hade han Mikael Stahre som tränare. Likt Svensson är Stahre nu tillbaka i klubben - till hans stora glädje.
- Micke är en tränare som… Vi gillar samma fotboll om man säger så. Vi ser väldigt lika på hur man ska spela fotboll. Sen har vi lyckats följa varandra under de senaste åren. Han var i Kina och USA precis som mig, så jag är väldigt glad och ser verkligen fram emot att jobba med Mikael igen.
Sedan några dagar tillbaka står det klart att det från och med nu blir fullt fokus på klubblaget för "Gurra". I lördags kom beskedet att han slutar i landslaget. Det korta inhoppet på ett par minuter mot Slovakien i sommarens EM-gruppspel blev alltså hans 32:a och sista insats i den blågula tröjan. Hur han känner kring det?
- Det är lite för tidigt än för att få några känslor och tankar kring det. Det kommer nog bli väldigt mycket jobbigare när det är landslagssamling igen och inte kunna vara med i det härliga gänget, som det är. Det är verkligen en otrolig lagsammanhållning och det kommer man verkligen sakna. Ledare, spelare och allt det där. Det kommer vara väldigt jobbigt att vara utan, men allting har sitt slut.
Han fortsätter:
- Det har varit väldigt psykiskt och fysiskt jobbigt för mig att vara med i landslaget - med tanke på alla resor jag gjort de senaste åren där jag varit borta från familjen. Så det kommer vara extra skönt att kunna lägga lite extra tid på familjen.
Hur jobbigt har det varit att vara borta från familjen i perioder?
- Det är självklart jobbigt, och det är det för alla. Men de resorna som jag hade från Seattle till landslaget varje gång - med nio timmar tidsskillnad, landa och träna direkt. Det har varit väldigt mycket jobbigare än vad jag kunnat erkänna för mig själv och andra. Någonstans försöker man blocka sånt. Men det har varit väldigt jobbigt och har slitit väldigt mycket. Samtidigt är jag väldigt tacksam för de åren jag varit med. Jag har varit lite fram och tillbaka in i landslaget, men under nästan hela Jannes tid har jag fått hänga med. Så jag är väldigt tacksam för det.
Är du nöjd med din landslagskarriär?
- Ja, herregud. Absolut. Jag har inte spelat så jättemycket matcher, men jag har försökt bidra med så mycket som möjligt. I de inhopp jag fått har jag haft en väldigt tydlig roll och jag tycker att jag löst det på ett bra sätt.
Fullt fokus på Blåvitt alltså. Härnäst väntar Varberg på måndag i allsvenskan. Då är den numera forne landslagsmittfältaren redo för spel. Efter vinsten senast mot Mjällby (3-2) ligger Blåvitt på sjunde plats i allsvenskan - elva poäng bakom Malmö, med en match mindre spelad. Men när långsiktiga målsättningar kommer på tal - då skiftar Blåvitts nyförvärv fokus.
- Jag är väl en sådan person som inte riktigt sätter några mål mer än att vi ska vinna varenda jäkla match. Jag har alltid hatat att förlora matcher och det är så fortfarande. Så mitt mål är att vinna alla matcher och sen får vi se hur långt vi tar oss. Men jag kommer lägga all min energi och fokus på att vi ska lyckas med det.