Avgörandet ligger helt i egna Häcken-händer och seger på lördagen mot Landskrona hemma på slitna Rambergsvallen innebär att Göteborgsklubben går upp i fotbollsallsvenskan igen för fjärde gången på ett decennium.
Det kan även räcka med oavgjort för avancemang, det kan till och med räcka med förlust, men allt beror på vad Assyriska och Brommapojkarna hittar på i sina matcher.
Det finns en spelare som sitter säkert fastspänd i berg-och-dalbane-vagnen och som har varit med hela resan: Johan Lind, 34-åringen som spelat i 14 säsonger och som har gjort över 300 seriematcher och närmare 500 matcher totalt i Häcken-tröjan.
-Största minnet är första gången jag var med om att gå upp. Vi vann kvalet mot Västerås och spelade i allsvenskan 1998, säger Johan Lind.
Ramlade ur 2006
-Tråkigast var när vi ramlade ur senast, 2006. Då var jag väldigt besviken, för vi var egentligen för bra för det, men vi fick inte ihop det.
-Det hade varit ett ypperligt läge för föreningen att etablera sig.
Häcken gjorde en visit i högstadivisionen även 2000-2001, och den eviga frågan på
Hisingen är förstås varför inget allsvenskt varar just för evigt? Eller åtminstone varar några säsonger fler än två.
-Det kanske blir så i en mindre förening. Det är svårt att hitta kontinuitet, säger Johan Lind.
-Det är inte lätt att vara såpass stabila att man kan hänga kvar i flera år.
Johan Lind kom från Lundby 1995 och har blivit något av en kultkille med egen fåtölj i fansens hjärtan. Han har tillägnats sånger och ramsor och till och med en hemsida.
Numera spelar den 175 centimeter långe veteranen mittback, efter många år som ytterback. Faktum är att han spelat på samtliga backplatser, samtliga mittfältsplatser och ja, stått i mål också.
-Fast det var i en träningsmatch, säger han. Och mest på skoj.
Vad är det som är så speciellt med Häcken?
-Vad ska man säga... Det är en storsatsande liten förening som är under ständig utveckling.
Tystnaden en snackis
Häcken blev en snackis nyligen i Göteborg när det utlystes vad som i Italien kallas för silenzio stampa, alltså tystnad gentemot medier.
-Vi skrattade gott åt det, säger Johan Lind.
-Det blev en stor grej av det, men det var bara så att vi ville vara i fred under träningarna.
Märkte ni någon skillnad?
-Inte egentligen, det brukar inte vara några reportrar eller tv där direkt när vi tränar.
Nästa säsong blir det kanske ändring på det.
Igen.
TT