I Sverige har det under lång tid saknats representationslag för damer i flera av elitklubbarna som sedan tidigare har A-lag herrsidan. Det senaste året har ett koppel av större föreningar däremot valt att dra igång damlag, som exempelvis IFK Göteborg och Malmö FF. Ute i Europa har situationen varit snarlik. Så sent som för något år sedan startade ett storlag som Manchester United ett lag för damer.
Till skillnad från majoriteten av killarna under uppväxten ledde det till att Helin fick upp ögonen för den svenska fotbollen, där speciellt två spelare låg i fokus.
- När jag var liten var det Marta och Mia Hamm, men annars var det väldigt smalt. Det fanns några stycken. Jag blir alltid irriterad när tjejer fick frågan om idol och så svarar de en kille. Jag hatade det!
På frågan om vem som är världens bästa fotbollsspelare svarade du ju Messi?
- Jag vet, men det är skillnad. Det är ju världens bästa fotbollsspelare. Marta kommer aldrig bli lika bra. Men när jag var liten var hon min idol ändå. Det är naturligt att svara en herrspelare, men som tjej behöver man se över hur man skapar idoler. Vi måste börja ha idoler som är tjejer, och jag har ju ungar som skriver till mig om att jag är jättebra i studion, småtjejer. Jag vet inte om det var så vanligt för att de ville bli experter.
Det måste vara så att de som går före visar att det är möjligt.
- Ja, verkligen. Så det är jättepositivt och kul, så klart.
Men om man ser på Manchester United, som inte hade ett damlag när du växte upp men har det nu, kan du känna att du kom lite för sent för den satsning som sker nu ute i Europa?
- Ja. All tid har sin charm. Charmen när jag var liten var att pojkar och flickor spelade ihop. Jag har spelat i kill-ag hela min uppväxt, det har inte varit något konstigt för mig. Men självklart hade det varit jättekul om det fanns 20 stycken Irma som ville spela fotboll också. Det hade det gjort om det fanns damlag för Manchester United när jag var liten, då hade det varit mycket mer naturligt att tjejer spelade fotboll och inte bara den som var så kallad ”pojkflicka”. Jag välkomnar verkligen den här utvecklingen och kan avundas småkidsen i dag som har så många att se upp till.
Hammarby lyckades inte ta sig upp, AIK likaså. Varför har klubbarna i Stockholmsregionen svårt på damsidan när det är tvärtom på herrsidan?
- Jag har aldrig varit i Hammarby eller AIK, så det är svårt att analysera dem, men den skillnad jag kan känna mot Piteå, Linköping och Rosengård är de organisationerna byggda från grunden utifrån att deras damlag ska vinna och prestera. Jag har inte upplevt det i Stockholm, att föreningar byggs för att damlaget ska prestera. Det finns ett annat fokus. I Piteå, Linköping och Rosengård tror jag att de föreningarna handlar om att deras damlag ska vinna fotbollsmatcher. Där ligger det högsta fokus. Det känner jag. I Piteå och Linköping brinner hela staden för att vinna fotbollsmatcher, i Piteå är det fullsatt på arenan och i Linköping har det varit sisådär de senaste åren men när jag var där var det en otrolig trupp och tränare året innan jag kom. I slutet av dagen kan det låta som en skröna med vinnarkultur, men jag tycker inte att det är det. Det finns en kultur i de mindre städerna av att det är viktigt att deras damlag vinner matcher.
Om vi ser på Sverige så lägger Malmö FF till verksamhet för damer, samma med IFK Göteborg och Örebro och Elfsborg. Hur ser du på den vägen framåt?
- Bara positivt. Det kan jämföras lite med när jag får frågan om vad jag tycker om att klubbar ute i Europa tar steg och blir bättre än de i Sverige, det tycker jag bara är jättebra. När jag var liten drömde jag om att spela i Sverige medan mina killkompisar drömde om att spela i större ligor. Det tror jag bara är positivt, jag tror att all fotboll utvecklas av att städer och länder tar steg. Det är samma sak med klubbar i Sverige. Visst, de är lite tvåa på bollen, men bättre sent än aldrig.